Studie om effekter av ändrade regler för dygnsvila
Vid Karolinska Institutet genomförs en studie med syfte att undersöka vilka effekter införandet av de nya arbetstidsreglerna som garanterar 11 timmar dygnsvila fått på arbetstidsscheman, arbetsmiljö och anställdas hälsa inom den svenska vård- och omsorgssektorn
Målet är att identifiera 1) i vilken utsträckning korta vilotider (<11 timmar mellan arbetspass) har minskat efter införandet av de nya arbetstidsreglerna och om andra skift eller skiftkombinationer som kan medföra en högre risk för ohälsa och bristande säkerhet har ökat, 2) om en minskning av korta vilotider är associerat med minskad sjukfrånvaro, sömnproblem och stressrelaterad ohälsa, samt om dessa associationer påverkas av arbetsmiljöfaktorer som ledarskap och 3) om en minskning i korta vilotider är associerat med positiva och/eller negativa förändringar i arbetsmiljön på avdelningsnivå.
Bakgrund
Skiftarbete är vanligt inom 24/7-verksamheter som vård och omsorg. Oregelbundna arbetstider eller skiftarbete kan över tid ha en negativ inverkan på hälsa och säkerhet. Arbetstidslagen (SFS 1982:673) och EU:s arbetstidsdirektiv reglerar arbetstagares rätt till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Detta har i Sverige varit möjligt att kringgå, via förhandlade kollektivavtal, inom många kommunala och regionala verksamheter.
För att följa EU:s arbetstidsdirektiv skärptes reglerna om dygnsvila, efter ändringar i de centrala kollektivavtalen, för många kommunalt och regionalt anställda i Sverige från den 1 oktober 2023.
Tillvägagångssätt
Studien baseras på arbetstidsdata från anställda inom vård- och omsorgssektorn som hämtas från det administrativa HR-systemet Heroma. Data kommer att innefatta arbetade skift, övertidstimmar, och perioder av sjukfrånvaro (dock ej orsaken till frånvaron) mellan 2021 till 2025. Datan kommer även innehålla uppgifter om ålder, kön, yrkestitel, roll och avdelning. Data hämtas även från regionala medarbetarundersökningar på avdelningsnivå åren 2021-2025. All data kommer att pseudononymiseras och analyseras på gruppnivå. Inga svar kommer att gå att spåra till dig som person.
Tidsplan
Studien startade under 2025 och de första resultaten beräknas vara färdiga vid 2027. Resultaten kommer att göras offentliga via regionens intranät, forskargruppens hemsida, i vetenskapliga artiklar, vid seminarier och i populärvetenskapliga rapporter.
Medverkan i studien är frivilligt
Medverkan i denna studie är frivilligt. Om du inte vill att dina uppgifter från Heroma ska användas, eller om du har andra frågor som rör studien ombeds du kontakta projektansvarig Anna Dahlgren via mail; anna.dahlgren@ki.se eller telefon 070 2176581. Du behöver inte uppge varför du inte vill delta. Eftersom identifierbara uppgifter om dig tas bort i samband med att dina arbetstider länkas samman med data från arbetsmiljöenkäten är vi tacksamma om du kontaktar oss senast den 2026-07-16 om du inte vill att dina uppgifter ska användas i studien. Du har rätt att begära utdrag om vilka uppgifter som finns om dig i registret, samt att begära rättelse av felaktiga uppgifter. Forskningshuvudman och personuppgiftsansvarig för projektet är Karolinska Institutet.
Till vem vänder jag mig med frågor?
Om du har frågor är du välkommen att höra av dig till ansvarig för projektet via mejl eller telefon, se nedan.
Ansvarig för projektet
- Ansvarig för projektet är Anna Dahlgren, docent, projektledare
- Mobil; 070 2176581
- Email: anna.dahlgren@ki.se
- Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), Avdelningen för psykologi, 171 77 Stockholm