Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck - ett arbetsgivarperspektiv

Kännetecknande för framför allt mäns våld mot kvinnor i parrelationer är att våldet ofta består av upprepade och systematiska handlingar som bildar ett mönster av våld. Utvecklingen av våldet i relationen beskrivs ofta som en process, där våldets frekvens och allvarlighetsgrad ökar successivt. Det vill säga det sker oftare och oftare och blir grövre och grövre.

Våldet syftar till att uppnå kontroll över den våldsutsatta. Det används för att få den våldsutsatta att göra något den inte vill eller för att få den att avstå från något den vill. Kontrollen i vardagen kan medföra en känsla av att ”våldet hänger i luften”. Risken för våld är ständigt närvarande, vilket tvingar den våldsutsatta och eventuella barn att förhålla sig till våldsutövaren, läsa av dennes sinnesstämning och att anpassa sig efter kraven. Genom en blick kan våldsutövaren få den våldsutsatta att känna sig förminskad, hotad och rädd. Följden av denna typ av våld är att den utsattas livsutrymme minskar.

Att lämna en våldsutövande partner är ofta en lång process som inte bara handlar om att flytta ifrån partnern. Det handlar även om att bryta alla emotionella band till våldsutövaren och att förstå att ansvaret för våldet ligger på våldsutövaren.

Det handlar också om att våldet ska upphöra. Våld i samband med separation kallas för separationsvåld. Det innebär att våldsutövaren genom våld försöker förhindra en separation, tvinga den våldsutsatta att återvända eller bestraffa den våldsutsatta för att ha lämnat. Det kan handla om alltifrån att försvåra en bodelning till extremfallet dödligt våld.

Kännetecknande för hedersrelaterat våld är att det utövas av flera familjemedlemmar eller släktingar till den våldsutsatta och att släkten sanktionerar våldsutövandet. Hedersrelaterat våld syftar till att upprätthålla eller återupprätta familjens eller släktens heder, eller sociala anseende.

Det hedersrelaterade våldet bygger på föreställningen om att en familjs heder främst är beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig. Men även pojkar och män kan skada hedern om de inte beter sig enligt strikt definierade könsroller. Förlusten av heder eller skadat anseende kan få stora konsekvenser för familjen, både socialt och ekonomiskt. Därför kan det räcka med rädsla för att förlora hedern för att våld ska utövas.

En rad olika beteenden anses kunna skada hedern. Den tydligaste hedersnormen är att sex före äktenskap är förbjudet och att flickor och kvinnor ska bete sig "kyskt". Därför är det viktigt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och att de beter sig korrekt enligt hedersnormen.

Även HBTQI-personer anses bryta mot hedersnormen då annan sexuell läggning än heterosexuell inte är accepterad. Personer med fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning kan också anses dra skam över familjen då de bryter mot normer. Hedersrelaterat våld och förtryck inkluderar även barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

Att bryta upp från hedersrelaterat våld och förtryck är en stor psykisk påfrestning och ensamhet, då det innebär att helt bryta med sin familj och släkt. Familjen och släkten kan försöka övertala den utsatta att återvända genom lögner om att man ”ändrat sig” eller att en familjemedlem är sjuk.

Våld kan utövas i olika former:

Fysiskt våld - Knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad, skadad med vapen/tillhygge.

Psykiskt våld - Direkta eller indirekta hot, förlöjligande eller andra kränkningar. Hot om fysiskt våld eller att bli kontrollerad eller isolerad.

Sexuellt våld - Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till.

Materiellt våld - Personliga tillhörigheter eller saker/möbler/väggar som slås sönder, försvinner eller förstörs avsiktligt.

Latent våld - Innebär att den utsatta lever med en ständig rädsla eller oro för våld. Våldet kan vara ilska eller aggressivitet som visar sig i förövarens kroppshållning och kroppsuttryck, som upplevs som hot.

Ekonomiskt våld - Att inte tillåtas förfoga över sin egen ekonomi, att tvingas be om pengar, eller förmås att skriva under papper som får negativa ekonomiska konsekvenser, exempelvis tvingas ta lån eller gå i borgen för någon.

Försummelse - Personer som är beroende av andra för vård och omsorg kan utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande eller feldosering av medicin eller hjälpmedel, att inte få tillräcklig eller näringsriktig kost. Det kan handla om barn, personer med funktionsnedsättning eller äldre personer i behov av vård och omsorg i sin vardag.

Digitalt våld - Våld som utövas via digitala verktyg som mobiltelefon, dator eller surfplatta. Till exempel genom hotfulla meddelanden, att kontrollera hur någon förflyttar sig via GPS/platstjänster, eller hot om och/eller spridning av sexuella bilder på internet.

Våld mot husdjur - Det finns ett samband mellan våld mot djur och våld inom familjen. Våldsutövare som ofta utsätter djur för våld använder grövre och farligare våld jämfört med våldsutövare som inte brukar våld mot djur. Är djuret utsatt finns skäl att tro att våldet är på väg att trappas upp. 

Barn som bevittnar våld - Barn som ser, hör eller märker våldet av och mot närstående utsätts för att bevittna våld. Att bevittna våld är lika skadligt för barn som att själva utsättas för våld. Det är brottsligt att låta barn bevittna våld.

Våld i nära relationer leder till negativa hälsoeffekter hos den som utsätts – såväl på kort som lång sikt. Det kan leda till fysiska skador på grund av våldet, men även fysiska symptom på grund av stress och oro att leva i en våldsam relation/situation. Det kan uttrycka sig i huvudvärk, magont, tarmbesvär, yrsel, underlivsbesvär, bröstsmärtor samt annan smärta och värk i kroppen.

Våldet kan också orsaka psykisk ohälsa i form av sömnproblem, depression, ångest, nedstämdhet och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Den ständiga stress som den våldsutsatta lever med kan även förvärra andra sjukdomar. Våldet kan exempelvis leda till dålig kontroll av diabetes eller annan sjukdom som kräver medicinering/egenvård.

En del våldsutsatta kan försöka dämpa dessa symtom genom självskadebeteende och konsumtion av alkohol eller droger. Många lider så pass mycket av sin utsatthet att de har tankar på, eller gör suicidförsök, försöker ta sitt liv. Den våldsutsatta kan dock själv ha svårt att se sambandet mellan sin våldsutsatthet och ohälsa.

Även om våldsutsatta ofta försöker dölja sin utsatthet, så finns det signaler och tecken att uppmärksamma. Det handlar dels om att vara uppmärksam på tecken på våld, dels om att vara uppmärksam på tecken på hälsokonsekvenser av våld.

Tecken på våld kan vara när personen:

• visar tecken på stress, oro och rädsla vid oplanerad övertid
• ofta kommer för sent och ofta vill gå hem tidigare
• har upprepade svårigheter att ändra i schemat eller byta arbetspass
• har upprepade svårigheter att delta i aktiviteter utanför ordinarie arbetstid, såsom konferenser med övernattning 
• nämner partnerns dåliga humör eller ilska
• tycks sakna umgänge med vänner och släktingar
• alltid vill arbeta och tar extra pass – gärna storhelger också
• har tät kontakt med partnern under arbetstid
• alltid blir skjutsad till och från arbetet

Tecken på hälsokonsekvenser av våld:

• trötthet och minskad ork
• hög sjukfrånvaro, upprepad korttidsfrånvaro eller långtidssjukskrivning
• stressymptom
• långvarig och diffus smärtproblematik 
• försämrad arbetsprestation
• ovanligt mycket sminkning eller heltäckande klädsel under varmare årstider
• blåmärken, sår och frakturer
• oro, ångest och nedstämdhet
• missbruksproblematik

Dessa signaler och kännetecken kan bero på andra orsaker än våld, men det blir viktigt att arbetsgivaren uppmärksammar detta oavsett orsak. 

Våld i nära relationer kan utövas på arbetsplatsen. En svensk studie om våldsutsatthet på fem myndigheter visade att för tio procent av de som utsatts för våld, hade våldet pågått på eller i närheten av arbetsplatsen i form av exempelvis förföljelser, trakasserier eller nedvärderande e-post. Det är vanligt att våldsutövaren tar kontakt med partnern under arbetstid för att pressa, kontrollera, hota eller skrämma. Läs hela studien här Kan arbetsplatsen vara trygg när hemmet inte är det (2023)   

Våldet påverkar oftast medarbetarens arbetsförmåga, vilket därmed får påverkan på arbetsplatsen. I studien uppgav över hälften av dem som utsatts för våld att våldet hade påverkat deras prestation på arbetsplatsen. Oftast genom att de blev distraherade av kontaktförsök, var trötta eller mådde dåligt och ibland på grund av fysiska skador och oplanerad frånvaro.

Våldsutövaren kan förhindra den våldsutsatta att ta sig till arbetet genom att låsa in, vägra att ta hand om barnen/andra familjemedlemmar eller genom att ta mobiltelefon, bilnycklar, busskort eller arbetskläder. Den våldsutsatta kan också ha svårt att komma till arbetet på grund av sömnbrist, oro över att skador ska synas eller att hen behöver söka vård, stöd eller skydd för sig själv och eventuella barn. Rädsla för våld kan innebära att medarbetaren gärna är på arbetet och känner oro för att gå hem.

Trots att våldet ofta påverkar den våldsutsattas arbete, är det få som berättar om våldet för någon på arbetsplatsen. I ovan nämnda studie hade en fjärdedel av de som utsatts för våld berättat för exempelvis en chef eller kollega om våldet.  

Arbetsplatsen kan vara en trygg plats för medarbetare som är utsatta för våld i nära relation. Det kan vara den enda plats som en våldsutsatt kan ha kontakt med andra och känna sig avslappnad och säker.

Om en medarbetare berättar om erfarenheter av våld behöver chefen på vilket sätt hen kan ge medarbetaren stöd. 

Chefens fokus ska ligga på medarbetarens mående och arbetssituation och anpassningar kan behöva göras utifrån detta. Allt ska ske i samtycke med medarbetaren. 

Stöd kan vara:

Arbetsanpassning och rehabilitering: om medarbetaren har eller riskerar ohälsa som påverkar arbetsförmågan, ska chefen utreda behovet av arbetsanpassning och rehabilitering.

Erbjuda att delta i externt stöd på arbetstid: om medarbetaren behöver delta i exempelvis möten på socialtjänsten, polis, rättegång eller annat som syftar att ta sig ur våldet erbjuder Region Västmanland att göra det på arbetstid. Det gäller både våldsutsatta och våldsutövande medarbetare.

Säkerhetsplanering: arbetsplatsen och dess närområde ska vara en trygg zon för våldsutsatta. Planera för säkerheten på arbetsplatsen kan vara ett sätt att trygga upp runt medarbetaren. 

Hänvisa till externt expertstöd: det finns många aktörer i samhället som kan ge stöd och hjälp vid erfarenheter av våld. Att få kontaktuppgifter eller information om dessa kan vara ett led i att ta sig ur våldssituationen.

Barn far illa av alla former av våld. De tar ofta på sig skuld och upplever det som en stor börda att hemlighålla det som sker. Vuxna behöver därför ta ansvar för att barn inte ska leva med känslor av rädsla, skam och skuld. Många barn som levt med våld i hemmet beskriver sig som svikna av vuxenvärlden, att vuxna varken har fångat upp signaler eller reagerat. Alla barn har rätt till ett liv utan våld och du kan vara den som gör skillnad.

Får du kännedom om att det finns barn under 18 år som bevittnar eller utsätts för våld, uppmanas du att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Även om du som arbetsgivarrepresentant inte har en anmälningsskyldighet i dessa lägen så har vuxna ett ansvar att skydda barn från att fara illa. Regionjurister rekommenderas att kontakta för konsultation.

Det viktigt att chefen först pratar med medarbetaren och förklarar varför du vill göra en orosanmälan. Det bästa är om medarbetaren själv tar kontakt med socialtjänsten för ansökan om stöd och vidare utredning.  

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive att låta ett barn bevittna våld mellan närstående, är brottsliga gärningar. En polisanmälan markerar detta för både den våldsutsatta och våldsutövaren. Chefer har möjlighet, men ingen skyldighet, att polisanmäla utan medgivande av medarbetaren vid misstanke om risk för liv och hälsa, regionjurister rekommenderas att kontaktas för konsultation. Det bästa är om medarbetaren själv gör en polisanmälan.

Om en polisanmälan görs är det viktigt att medarbetaren har stöd under rättsprocessen, eftersom den ofta upplevs som påfrestande. Stöd i rättsprocessen kan fås via Brottsofferjouren Västmanland, kontaktuppgifter hittas via Brottsofferjouren Västmanland.

Chefer kan behöva stöd och konsultation i enskilda ärenden.

Chef kan kontakta: 

• HR-direkt / verksamhetsnära HR-konsult
• Regionhälsan
• Regionjuristerna bör kontaktas i frågor rörande sekretessbrytande bestämmelser gällande anmälan av oro för barn som far illa till socialtjänsten och polisanmälningar
• Aktörerna som medarbetare kan hänvisas till kan också kontaktas, med medarbetarens samtycke eller utan att uppge identitet på medarbetaren för att få reda på vad aktören kan erbjuda för stöd i det enskilda fallet

Socialtjänsten

Det yttersta ansvaret att ge stöd till våldsutsatta vuxna och barn, barn som bevittnat våld samt till våldsutövare har socialtjänsten i respektive kommun. Socialtjänsten kan erbjuda samtalsstöd, rådgivning, praktisk hjälp, skydd, ekonomisk hjälp. Kontaktuppgifter till socialtjänsten hittas på kommunens hemsida eller växel.

Socialjouren
Telefon: 021- 39 20 66, Socialjouren 
Socialjouren är till för den som behöver akut hjälp. Socialjouren arbetar kvällar, nätter och helger för att hantera akuta sociala ärenden som inte kan vänta till socialtjänstens ordinarie öppettider. 

Länsövergripande mottagningar i Västmanland

Våld och hot - Västerås

Centrum mot hedersrelaterat våld, (CMHV)
Telefon: 021-39 87 62.
Ett resurscentrum i Västmanland dit en kan vända dig för konkreta råd, stöd och vägledning i enskilda ärenden och ökad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Personer boende i Västmanland som är, eller riskerar att bli, utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan också vända sig direkt till CMHV för stöd och hjälp, med möjligheten att söka stöd anonymt. CMHV hjälper alla som blir utsatta, oavsett kön, ålder eller sexuell läggning. 

Mika-mottagningen
Telefon: 021-39 37 10. Erbjuder stöd och kvalificerad rådgivning till personer över 18 år med erfarenhet av sexuell exploatering. Det kan till exempel handla om sex mot ersättning, sexuellt självskadebeteende eller människohandel för sexuella ändamål.

Regionskoordinatorer mot prostitution och människohandel 
Finns i Polisområde Mitt som Västmanland tillhör. De kan erbjuda praktisk konsultation och vägledning i ärenden som rör prostitution och människohandel. De är anställda inom socialtjänsten och utgör en del av den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.

Ideella aktörer i Västmanland

Föreningen Kvinnohuset i Västerås
Telefon: 021-12 67 80
Stöd och rådgivning via chatt, telefon eller besök. För kvinnor som är, eller har varit våldsutsatt och behöver någon att prata med.

Kvinnojouren i Sala – Föreningen Kvinnokraft
Telefon: 0224-182 89, 072-568 19 93
Stöd och rådgivning via besök, telefon eller dm i Facebook eller Instagram. För kvinnor som är våldsutsatta och önskar stöd och råd. Personalen har tystnadsplikt och inga band till någon myndighet. 

Kvinnojouren KAK - Köping, Arboga, Kungsör
Telefon: 0221-244 90
Stöd och rådgivning via telefonsamtal eller besök. Kan ge stöd till kvinnor i form av tillfälligt boende eller som praktisk hjälp och medföljare till exempelvis myndighetskontakter. Kvinnorna är anonyma och personalen har tystnadslöfte.

Brottsofferjouren Västmanland  
Telefon: 021-41 32 60
Brottsofferjouren är en sekulär och partipolitiskt obunden ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Personer kan vara anonyma i kontakten med brottsofferjouren och stödet är kostnadsfritt. 

Nationella stödlinjer

Kvinnofridslinjen
Telefon: 116 016
En nationell stödtelefon som är öppen dygnet runt. Även anhöriga kan ringa. På Kvinnofridslinjens webbplats finns information på många språk.

Stödlinjen för män
Telefon: 020-80 80 80 
Stödlinjen för män är en nationell stödtelefon för den som utsatts för hot och våld i nära relation eller sexuellt våld.

Rätt att välja
Telefon: 020 57 70 70
Rätt att välja är en stödlinje för den som utsatts för hot, kontroll eller annat våld för att skydda familjens heder.

Stödlinjen för transpersoner
Telefon: 020-55 00 00
Stödlinjen för transpersoner är en nationell stödtelefon för den som utsatts för våld i nära relationer eller sexuellt våld.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens ansvar är att säkerställa att våldsutsatta får den fysiska och psykiska vården de är i behov av tillgodosedd. Vården kan också spårsäkra efter sexuella övergrepp samt dokumentera skador. För medarbetare upp till 23 år finns även ungdomsmottagningen de kan få stöd vid.

Polismyndigheten

Telefon: Vid akuta fall ring 112. För konsultation och rådgivning ring 114 14.
Brott i nära relation -Polismyndigheten
Har ett ansvar att ta emot anmälan och utreda brott.  

Socialtjänsten 

Har ansvar att ge stöd och behandling till personer som utövar våld. Socialtjänsten kan erbjuda exempelvis samtalsstöd, rådgivning och praktisk hjälp. Uppmuntra medarbetaren att söka stöd och erbjud dig att förmedla kontakt till socialtjänsten, detta hittar du lättast på kommunens hemsida eller växel.

KAST-mottagning (Länsövergripande mottagning)

Telefon: 021-39 37 10. Personer som köper sexuella tjänster kan få hjälp och rådgivning för att sluta. Besöken är kostnadsfria, de som söker stöd är anonyma och behandlarna har tystnadsplikt. 

Polismyndigheten

Telefon: Vid akuta fall ring 112. För konsultation och rådgivning ring 114 14.
Brott i nära relation -Polismyndigheten
Har ett ansvar att ta emot anmälan och utreda brott. Motivera den som utsatts för våld att göra en polisanmälan och erbjud hjälp med kontakten. Polisen kan med fördel komma till verksamheten för att upprätta anmälan.

Nationella stödlinjer

Välj att sluta
Telefon: 020-555 666.
En nationell stödlinje som riktar sig till dig som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende mot dina närstående. Stödlinjen vänder sig till alla, oavsett kön och sexuell läggning, och oavsett var du bor. Välj att sluta riktar sig främst till personer över 18 år, men även yngre är välkomna att ringa.

Preventell - Hjälplinjen vid oönskad sexualitet
Telefon: 020-66 77 88
En nationell hjälplinje för den som upplever sig ha tappat kontrollen över sin sexualitet, som kanske känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra sig själv eller andra illa.