Hälso- och sjukvården 2029

Nästa steg i arbetet med HoS 2029 blir att forma uppdrag och sätta ansvariga för respektive utvecklingsområde. Arbetet kommer att bygga på hög grad av delaktighet och ett tvärfunktionellt perspektiv. Vi kommer att behöva sätta ut delmål längs vägen fram till 2029.

HoS2029 blir också ramverket för utvecklingen av nära vård samt verksamhetsutvecklingen som redan är påbörjad inför inflytt i Västmanlands nya akutsjukhus. Fem år är en relativt kort tid där många förändringar ska ske parallellt och dessutom har påverkan och draghjälp sinsemellan. Riskanalyser kommer att göras löpande i arbetet. Aktiviteterna kommer att drivas med stor grad av involvering av chefer och medarbetare.

Initialt kommer följande aktiviteter att prioriteras:

• Utredning och detaljerad beskrivning av närakutsuppdraget i Köping. (Uppstartad, slutrapport presenteras den 3 maj 2024).
• Utvecklings- och fastighetsplan för Närsjukhus i Köping ska tas fram med krav som ska ligga till grund för ombyggnation
• Arbetsgrupp tillsätts för genomförandeplan för det reviderade akuta omhändertagandet för Vårdcentraler och jourmottagningen i Västerås
• Plan för verksamhetsintegrering av lab och röntgen i Fagersta.
• Genomföra renovering i Fagersta
• Operation i Köping involveras i utvecklingen av operationsverksamheten i NAV
• Regionen och kommunerna fortsätter utveckla Nära vård i relation till HoS 2029
• Genomförandeplan för digitalisering fram till 2029
• Gemensam plan för primärvården, tillsammans med kommunerna
• Vårdplatser - aktiviteter för att minska behovet av vårdplatser, förbättrade flöden inom sjukhusen och aktiviteter som kan korta vårdtiderna eller omvandla slutenvård till poliklinisk vård eller vård i hemmet
• Uppdragsfördelning primärvård – sjukhusvård
• Handlingsplan för i genomsnitt 1 läkare per 1100 listade invånare

Mer fördjupade beskrivningar av respektive aktivitet kommer vartefter de är klara.

Nu startar utvecklingsarbetet som ska resultera i att målbilden för 2029 blir verklighet. Det är många parallella arbeten som berör alla delar inom vården och ska resultera i förändringar och nya arbetssätt i syfte att vården ska kunna möta ett ökat behov med fortsatt hög kvalitet. Chefer och medarbetare inom hälso- och sjukvården har en central roll i arbetet framöver.

– Det här är en viktig startpunkt för de förändringar som behöver göras. Jag hoppas på ett högt engagemang och välkomnar den dialog som redan är i gång. Vi har i utredningsarbetet och i framtagandet av målbilden fått in många relevanta synpunkter, input som gjort förslaget bättre. Jag vill att vi fortsätter skapa detta tillsammans, arbetet behöver ske på bred front och i nära samarbete i hela sjukvårdsystemet, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör. 
 
Strukturförändringarna som beslutats möjliggör ekonomiska satsningar på nära vård med 47 miljoner kronor per år och byggstart av ett modernt och ändamålsenligt närsjukhus i Köping. Investeringen beräknas till 1,6 miljarder kronor. Västmanlands nya akutsjukhus i Västerås, som står klart 2029, utgör också en viktig del i den framtida strukturen då det kommer att täcka hela länets behov när det gäller specialiserad akutsjukvård samt operationer.

Beslutet i korthet:

• Satsning på 47 miljoner per år till nära vård/primärvård – vårdcentralerna ska vara mer tillgängliga för akuta besök samt erbjuda kontinuitet för personer med kroniska sjukdomar.
• Satsning på ökad tillgänglighet under jourtid på vårdcentraler i områden med högt söktryck.
• Vårdavdelningen i Fagersta blir kvar och renoveras tack vare att resurser frigörs genom att integrera röntgen och laboratorium i vårdverksamheten.
• Satsning på fler ambulanser och att ambulansvårdens roll förstärks i arbetet med nära vård.
• Diagnostiken i Köping riktas in på mer elektiv verksamhet för att möta behoven hos invånarna, vilket minskar behovet av att köpa undersökningar. 
• Digitaliseringen möter invånarnas önskemål att vara mer delaktiga i vården, men ökar också tillgängligheten och frigör resurser till dem med störst vårdbehov.
• Genom satsningar på nära vård beräknas länsbehovet av vårdplatser minska. 

– Beslutet innebär en tydlig satsning på nära vård för att på så sätt skapa förutsättningar för att klara utmaningarna som gäller åldrande befolkning och brist på utbildad personal, samt dämpa kostnadsutvecklingen. En förstärkt närsjukvård ger mer jämlik vård och minskar behovet av dyr specialistvård och inläggningar på sjukhus, vilket stöds både av forskning och våra egna projekt inom nära vård, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör.