Suicidprevention

Man behöver inte vara rädd för att fråga detaljerat om självmordstankar. Däremot ska man tänka på att inte ställa frågor som kan uppfattas skuldbeläggande utan bara lyssna och validera samt förmedla hopp. Om man ställer frågan ska den formuleras tydligt utan omskrivningar för att undvika missförstånd. Det är till exempel bättre att säga självmordstankar än mörka tankar. Omformuleringar riskerar att förstärka uppfattningen att det inte går att prata om självmord. Det är svårare att behålla självmordstankar för sig själv om man får detaljerade frågor av en engagerad person som är orolig och vill hjälpa.

Frågor kring självmordstankar

1. Önskan att dö - Har du någon gång önskat att du vore död eller önskat att du kunde somna och inte vakna igen?
2. Aktiva tankar på att ta livet av sig - Har du haft några som helst tankar på att ta livet av dig?
3. Hur man skulle göra men utan avsikt att agera - Har du funderat över hur du skulle kunna genomföra detta?
4. Avsikt att agera utan bestämd plan - Har du haft dessa tankar och haft någon avsikt att agera efter dem?
5. Planering och avsikt - Har du börjat planera eller har du planerat detaljerna över hur du skall ta livet av dig? Har du för avsikt att genomföra planen?

Frågor om intensitet på självmordstankarna

1. Frekvens - Hur många gånger har du haft dessa tankar?
2. Duration - När du har dessa tankar, hur länge varar de?
3. Kontrollerbarhet - Kunde/kan du sluta att tänka på att ta livet av dig eller att vilja dö om du vill?
4. Avledande - Finns det saker, någon eller något (t.ex. familjen, religion eller annat), som hindrade dig från att vilja dö eller att agera efter tankarna på att ta ditt liv?
5. Skälet bakom tankarna - Vilka skäl hade du för att tänka på att vilja dö eller ta livet av dig? Var det för att få slut på smärtan eller få slut på hur du kände dig (med andra ord du kunde inte fortsätta leva med smärtan eller så som du kände dig) eller var det för att få uppmärksamhet, hämnas eller få en reaktion från andra, eller både och?

Frågor om självmordsbeteende

1. Faktiskt försök - Har du gjort ett självmordsförsök? Har du gjort något för att skada dig själv?
2. Avbrutet försök (någon griper in) - Har det funnits något tillfälle där du börjat göra något för att avsluta ditt liv, men någon eller något hindrade dig innan du faktiskt gjorde något?
3. Uppgivet försök (inleder men ändrar sig själv) - Har det funnits något tillfälle där du börjat göra något för att avsluta ditt liv, men du stoppade försöket själv innan du faktiskt gjorde något?
4. Förberedande handling - Har du gjort några förberedelser för ett suicidförsök eller förberett dig på att ta livet av dig (t.ex. samla tabletter, ge bort värdesaker eller skriva ett självmordsbrev)?

Riskfaktorer

Efter psykisk sjukdom är tidigare suicidförsök den största riskfaktorn för suicid, särskilt om det sker upprepade försök som kommer tätare och med större allvar i metod och planering.

Andra riskfaktorer kan vara:

• Missbruk eller beroende
• Hopplöshet
• Tillgång till vapen
• Manligt kön
• Ålder under 19 år och över 45 år, risken ökar vid stigande ålder
• Bristande socialt nätverk
• Suicid hos närstående

Se även dokumentet Vapenlagen – tillämpning. Dessutom innebär vissa personlighetsdrag ökad risk för suicid, såsom impulsivitet, fientlighet, upplevd kränkning/mobbning, omognad eller emotionell instabilitet.

Risksituationer

Suicidrisken är inte statisk, och ett suicidnära tillstånd kan utvecklas snabbt. Utöver statistiska riskfaktorer måste potentiellt suicidutlösande situationer identifieras.

Dessa risksituationer kan vara:

• Separationer
• Förlust av arbete
• Sorg
• Kränkning
• Sömnbrist
• Akut hög ångestnivå
• Svår smärta
• Nytillkomna förändringar i kliniskt förlopp vid psykisk sjukdom, återfall i missbruk, förbättring/försämring i psykossjukdom, nytillkommen depression och förändrat affektläge vid bipolär sjukdom
• Övergång från barn till vuxen

Det är lika viktigt att beskriva vilka skyddande faktorer en patient kan ha som ett eventuellt skydd mot att ta sitt liv. Skyddande faktorer är individuella och utgör naturligtvis inte ett fullgott skydd. För den som ska bedöma suicidrisken kan det vara en hjälp att identifiera vad som kan utgöra ett skydd mot eventuellt suicid. Det kan röra sig om att patienten har ett fungerande socialt nätverk, uppger att denne vill leva vidare, bedöms ha förmåga att ta ansvar för sitt mående, inget tidigare suicidförsök i anamnesen med mera.

Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig

Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök och överlevt avlider inte av självmord senare i livet. Man vill egentligen inte dö, utan vill bort från sitt lidande. Alla som står runtomkring kan förstärka skälen att leva för den som mår dåligt. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt ett självmordsförsök frågar sig efteråt: ”Hur kunde jag tänka så?”

De som talar om självmord gör det inte

Jo, de flesta som begår självmord har tidigare pratat om det. Däremot är det inte alltid som omgivningen har fångat upp budskapet. De som antyder självmordsplaner tror nämligen ofta att de är tydligare än vad de är.

Samtal om självmord kan ”väcka den björn som sover”

Att tala om självmord innebär inte att en ”sätter griller i huvudet” på människor. Däremot kan det få till följd att slumrande självmordstankar kommer upp till ytan, vilket kan vara bra. När tankarna blir medvetna, blir vi nämligen också medvetna om att vi behöver söka hjälp.

Självmord inträffar plötsligt, utan förvarning

De flesta självmord har en lång förhistoria. Självmordsprocessen kan pågå i flera år och inleds med självmordstankar som blir allvarligare och leder till självmordsförsök. I vissa fall avslutas processen med ett fullbordat självmord. Den långdragna processen gör det möjligt att finna åtgärder för att bryta den.

Anhöriga vill inte prata om det självmord som drabbat dem

Självmordet eller självmordsförsöket sker vanligtvis under inflytande av en psykisk störning. Men i grunden kan de vara helt psykiskt friska personer som på grund av en svår livssituation drivits till att genomföra en självmordshandling. Exempel på sådana livssituationer är att man förlorat en anhörig i självmord, blivit övergiven av någon närstående, upplevt förlust av kärlek och trygghet eller varit med om en naturkatastrof som förstört möjligheten till inkomst.