Forskning i Region Västmanland
Regionens forskningsinfrastruktur ger support, stöd och service till forskare och forskningsprojekt som är knutna till regionen.
Forskningsverksamheten vid CIFU består av CIFU Forskning, CIFU Akademi, samverkansavtal med Mälardalens universitet, samt Centrum för klinisk forskning (CKF), avtal med Uppsala universitet.
Forskningen är bred och spänner över många fält, framför allt inom hälso- och sjukvården men även inom regionens övriga verksamhetsområden.
Vi samverkar med universitet, högskolor, kommuner och näringsliv.
Forskningsverksamheten vid regionen syftar till att ytterligare höja personalens kunskaper i vetenskapligt utvecklingsarbete för att stärka en evidensbaserad, säker och kostnadseffektiv vård.
För dig som forskar i Region Västmanland
På denna webbsida (med undersida) har vi samlat information för dig som är nyfiken på att börja forska och för dig som är doktorand eller forskare.
Vill du veta mer om söka anslag, forskarförodnanden, kurser/seminarier, vetenskaplig publicering m m klickar du här
Lästips!
Så har 25 år med klinisk forskning förbättrat för patienterna
Forska i Region Västmanland
I Region Västmanland finns goda förutsättningar att bedriva forskning med hög kvalitet. Du som är anställd i Region Västmanland eller hos en samarbetspartner till regionen, kan på olika sätt få stöttning i din forskning av CIFU Forskning.
Vid CIFU Forskning finns en samlad kompetens vad gäller vetenskapsmetodik, biostatistik samt klinisk och folkhälsovetenskaplig forskning. Tillsammans med forskare arbetar vi för att utveckla det vetenskapliga arbetet för att bättre beskriva, analysera och utvärdera hälsoproblem.
I en kreativ forskningsmiljö ger vi support, stöd och service till forskare inom hela regionen. Utöver detta erbjuder vi vetenskaplig handledningshjälp och forskningsrelaterad kursverksamhet samt administrerar Region Västmanlands forskningsmedel, ett ekonomiskt stöd i form av forskningsanslag och förordnanden till forskande personal.
CIFU Forsknings syfte och mål
- Inspirera och möjliggöra forskning och innovation inom Region Västmanlands verksamhetsområden, för att bidra till ökad patientsäkerhet och högkvalitativ, evidensbaserad vård.
- Erbjuda en kreativ forskningsmiljö för medarbetare inom regionen.
- Ge forskningsrelaterad utbildning och vetenskaplig handledning.
- Arbeta både kortsiktigt och långsiktigt med att utveckla, samla, förvalta och sprida kunskap och vara en aktiv kunskapsspridare i regionen.
I regionen bedrivs forskning i direkt kontakt med patienter, till exempel i form av läkemedelsstudier eller andra terapistudier. En annan typ av forskning är så kallad översättningsforskning, vilket betyder att man överför de grundläggande kunskaperna från grundforskning till praktiskt kliniskt arbete.
Forskningsinfrastruktur - CIFU Forskning
Forskningsinfrastruktur - CIFU Forskning
CIFU Forskning
CIFU Forskning inspirerar och möjliggör forskning inom Region Västmanlands verksamhetsområden. Syftet är att bidra till ökad patientsäkerhet och högkvalitativ, evidensbaserad vård. Vi arbetar både kortsiktigt och långsiktigt med att utveckla, samla, förvalta och sprida kunskap i regionen.
CIFU Forskning har en bred kompetens inom vetenskapsmetodik, biostatistik, samt klinisk och folkhälsovetenskaplig forskning. Vi utvecklar och vidareutvecklar den vetenskapliga verksamheten och kompetensen inom hälso- och sjukvård i Region Västmanland. Vi ger support, stöd och service till forskningsprojekt inom hela regionen samt ger forskningsrelaterad utbildning och vetenskaplig handledning. Vi erbjuder en kreativ forskningsmiljö för medarbetare inom regionen.
Centrum för klinisk forskning (CKF)
Ett avtalsbaserat samarbete mellan Region Västmanland och Uppsala universitet om forskningsmöjligheter för regionens personal. Regionens forskningsförordnanden samt interna forskningsmedel är placerade under CKF.
Arbetet i dessa verksamheter utförs ofta över gränserna.
Samverkansavtal med Mälardalens Universitet
CIFU Akademi bildades 2023 och är en gemensam forsknings- och utbildningsenhet mellan Region Västmanland (RV) och Mälardalens Universitet (MDU). Samverkansavtalet ger anställda i RV ökad möjlighet att doktorera vid MDU – liksom att kombinera universitetstjänster med sina ordinarie kliniska arbeten. Universitetet har tillgång till regionen för att bedriva forskning och utbildning inom dess verksamheter.
Administrativa teamet
Administrativa teamet har olika ansvarsområden kopplat till personaladministration, ekonomi, beställningar, forskningsadministration och kommunikation (webb, tryck, posters etc).
Biobankssamordnare
Region Västmanlands biobanksamordnare ingår i ett nationellt nätverk av biobanksamordnare, som samverkar för att underlätta forskningsprojekt och läkemedelsprövningar där biobanksprov ingår. I samordnarens uppgifter ingår att ha ett samlat ansvar för hanteringen av biobankerna inom regionen, föra register över dessa och vara en kunskapsresurs inom området.
För mer information kring Biobanksfrågor se även Biobank Sverige
Kontakt: biobank.samordnare@regionvastmanland.se
Statistikteamet
I Statistikteamet ingår statistiker, datamanagers, systemadministratörer och forskningsassistenter. Statistik teamet handleder och utbildar, ger rådgivning till forskare och doktorander, assisterar forskare och doktorander i datahantering och hjälper till med statistiska analyser.
Samordnare för kliniska studier
Forum Uppsala-Örebro är en del av KSS, ett sam-arbete mellan Sveriges sex samverkansregioner och Vetenskapsrådet. Vår nodsamordnare företräder KSS
i lokala frågor inom Region Västmanland.
Forskningsmottagningen
Forskningsmottagningen har egna lokaler där det tar emot forskningsdeltagare. Detta ger möjlighet att undersöka ett större antal forskningsdeltagare utan att konkurrera med den övriga sjukhusverksamhetens behov. Verksamheten är flexibel och skräddarsys efter aktuella projekt. Mottagningen har även ett eget laboratorium som är utrustat med patientnära analyser, centrifuger, -20 frys och lågtemperaturfrys.
På mottagningen arbetar sjuksköterskor med specialistkompetens inom operation, intensivvård och kardiologi - alla med forskningsutbildning inom ICH-GCP (god klinisk prövningssed). Det finns mångårig erfarenhet av forskningssjuksköterskans arbete när det gäller kliniska prövningar, registerstudier och akademisk forskning. Forskningsmottagningen har också en medicinskt ledningsansvarig läkare med särskild kompetens inom kliniska studier och GCP.
Forskningsmottagningen kan erbjuda:
- Genomförande av forskningsstudier inom olika verksamheter
- Hjälp med studieupplägg
- Provtagning, undersökning, intervjuer och tester enligt studieprotokoll
- Hantering av biologiskt material som centrifugering, alikvotering
- Utformning och inmatning av data i CRF (Case Report Form)
- Administrativ hjälp vid forskningsstudier som tex utskick, bokningar och kallelse
- Kvalitetskontroll av studier
- DXA - bentäthetsmätning och analys av kroppssammansättning
- Spirometriundersökning
Intresserad av att börja forska? Bli doktorand!
Som anställd i Region Västmanland kan det vara möjligt att kombinera sitt ordinarie arbete med att genomföra forskarutbildning. Detta genomförs ofta på halvtid under åtta år. Under en sådan period är man vanligtvis anställd i regionen och samtidigt inskriven vid ett lärosäte som doktorand. Detta benämns ofta som industridoktorand eller regiondoktorand.
Att bli doktorand innebär att du går in i en avancerad akademisk forskningsfas, vanligtvis efter att ha avslutat en kandidat- och magisterexamen. För att vara behörig till utbildning på forskarnivå krävs grundläggande och särskild behörighet samt att man bedöms ha förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.
En viktig förutsättning för att lärosätet ska kunna registrera personer vid forskarutbildningen är, utöver att behörigheten är uppfylld, att det finns finansiering som är säkrad under hela utbildningstiden. Det behöver dessutom finnas förutsättningar att slutföra sin utbildning inom åtta år för den som har slutmålet doktorsexamen. Som regiondoktorand innebär det att ansvarig chef behöver garantera att det kommer vara möjligt för dig att avsätta 50% av din arbetstid till forskning samt att forskargruppen, eller ansvarig chef, garanterar finansiering under hela utbildningsperioden, under förutsättning att du är fortsatt anställd i regionen.
Ett viktigt första steg är därför att informera din verksamhetschef och/eller enhetschef om att du är intresserad av forskning.
De olika stegen i processen för att bli doktorand
Stöd från chef, finansiering och att säkerställa att du har den behörighet som krävs för forskarutbildningen är endast en del av de praktiska förutsättningarna för att kunna bli doktorand. Utöver det så behöver du även ha en idé om vilket forskningsområde du är intresserad av. Ibland har du en egen idé om vad du skulle vilja göra utifrån något som du t ex har identifierat i ditt arbete eller som ni tillsammans i verksamheten har identifierat som ett viktigt område att bedriva forskning inom. Om det finns ett forskningsombud på din arbetsplats så ta kontakt med den personen för att diskutera dina idéer.
De olika stegen i processen kan sammanfattas enligt följande:
- Forskning och identifiering av intressanta ämnen och forskningsområden
Utforska aktuell forskning inom ditt intresseområde och identifiera några specifika forskningsfrågor eller områden som intresserar dig. Innan du börjar leta efter en handledare är det viktigt att du har en klar idé om vilket ämne eller vilket forskningsområde du är intresserad av att arbeta med. Du är alltid välkommen att ta kontakt med CIFU Forskning för att diskutera dina idéer och få råd om hur du kan gå vidare, se mer information nedan. - Utforska universitet och forskningsinstitutioner
Identifiera universitet och forskningsinstitutioner som är kända för sin forskning inom ditt valda ämne eller forskningsområde. Det kan vara användbart att kolla på institutionernas webbplatser för att lära dig mer om deras forskargrupper och pågående projekt. - Kontakt och kommunikation
När du har hittat några tänkbara handledare eller forskargrupper som verkar intressanta, börja skapa kontakt med dem. Skicka ett e-postmeddelande där du presenterar dig själv, din bakgrund och dina forskningsintressen, och uttryck ditt intresse av att påbörja en forskarutbildning. Var specifik om varför du är intresserad av deras forskning och hur ditt forskningsintresse kan relatera till deras arbete. - Förberedelse och genomförande av mötet
Om en forskare visar intresse för att arbeta med dig, förbered dig för ett möte eller en intervju. Var beredd att diskutera dina forskningsintressen och mål mer detaljerat, och var öppen för att lyssna på deras idéer och förslag. Under mötet är det bra att diskutera förväntningar och förutsättningar för ett eventuellt samarbete och hur forskningsmiljön ser ut hos dem. Det ger dig ytterligare information som kan vara bra att ha med sig i den fortsatta processen. - Uppföljning och nästa steg
Efter mötet eller intervjun behöver både du och den forskare som du hade möte med bedöma om det är aktuellt att gå vidare med ett fortsatt samarbete. I det fallet behöver ni prata om formalia som vem/vilka som ska fungera som handledare under doktorandperioden samt hur antagningsprocessen fungerar där det är aktuellt att bli inskriven. För forskarutbildningen krävs att den tilltänkta doktoranden har en individuell studieplan samt projektplan som utgör grunden för avhandlingsarbetet. Processen kring hur sådana ser ut och utarbetas kan skilja sig åt mellan lärosäten. De tilltänkta handledarna vid lärosätet brukar vara de som guidar i de olika stegen eller hänvisar dig till relevanta kontaktpersoner.
Hur vet jag om jag uppfyller behörighetskraven?
Antagning till forskarutbildning hanteras av respektive lärosäte. Det innebär att du som är intresserad av att forska, utöver att ha fått godkänt från din chef om att genomföra detta inom ramen för din tjänst, även behöver uppfylla de behörighetskrav som lärosätet har för forskarutbildningen.
Den grundläggande behörigheten innefattar att man uppfyller något av följande:
- examen på avancerad nivå
- minst 240 högskolepoäng varav minst 60 på avancerad nivå
- på annat sätt, i Sverige eller utomlands, förvärvat motsvarande kunskaper.
Information om vad som gäller avseende den särskilda behörigheten behöver följas upp med det lärosäte som är aktuellt att bli inskriven hos.
Vilket forskningsstöd erbjuder Region Västmanland till dig som medarbetare?
Forskningen som bedrivs i regionen är bred och spänner över många fält, framför allt inom hälso- och sjukvården men även inom regionens övriga verksamhetsområden. Vi samverkar med universitet, högskolor, kommuner och näringsliv. Forskningsverksamheten vid regionen syftar till att ytterligare höja personalens kunskaper i vetenskapligt utvecklingsarbete för att stärka en evidensbaserad, säker och kostnadseffektiv verksamhet.
Regionens forskningsinfrastruktur, CIFU Forskning, ger support, stöd och service till forskare och forskningsprojekt som är knutna till regionen. Exempel på stöd är vetenskapliga konsultationer men verksamheten samordnar även utlysning av medel för forskning. För ytterligare information se nedan.
Regionen har sedan 1999 ett samverkansavtal med Uppsala universitet avseende klinisk forskning, forskarutbildning samt grundutbildning av läkare. Arbetet bedrivs inom ramen för Centrum för klinisk forskning (CKF) Västmanland, vilket är en centrumbildning vid medicinska fakulteten. Sedan 2023 har regionen även särskilt samverkansavtal med Mälardalens universitet (MDU) avseende forskning, utbildning och innovation. Avtalet gäller för samtliga områden inom såväl regionen som MDU och bedrivs inom ramen för CIFU Akademi.
Vetenskaplig konsultation
Du som är intresserad av att börja forska är välkommen att kontakta CIFU Forskning för en vetenskaplig konsultation. Tjänsten är öppen för dig som är anställd av Region Västmanland eller av en samarbetspartner till regionen och som vill diskutera tankar kring forskningsprojekt. Du behöver ingen färdig forskningsplan, det räcker med en idé.
För att boka en konsultation, beskriv ditt ärende i ett mejl till forskning@regionvastmanland.se
Forskningsstöd vid Region Västmanland
Anställda vid Region Västmanland, och anställda hos en samarbetspartner till Region Västmanland, har möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd i form av startbidrag, forskningsveckor och doktorandförordnande.
Läs mer här: Forskare och doktorander - Region Västmanland (regionvastmanland.se)
Forskningsplanen
Vid ansökan om forskningsfinansiering via regionen behöver det finnas en projektplan där det framgår vad du vill söka medel för. Projekt- eller doktorandplanen är en mall för genomförandet av ett forskningsprojekt utifrån vetenskapliga principer. Projektplanen ska vara så detaljerad att det går att bedöma den vetenskapliga kvaliteten, genomförbarheten samt möjliggör etisk bedömning.
Läs mer i instruktionen Skriva projektplan
Att skriva en projektplan och ansöka om medel på egen hand kan vara utmanande. Det rekommenderas därför att du i god tid innan ansökningsperioden öppnar har etablerat kontakt med tänkbara handledare för doktorandprojektet så att ni tillsammans kan arbeta på utformning av projektplanen som sedan skickas in till regionens utlysning av forskningsmedel. Tänk på att denna utlysning endast handlar om att söka finansiering som täcker en del av forskarstudierna. För att formellt bli antagen till en forskarutbildning vid ett lärosäte behöver en ansökan genomföras i enlighet med deras antagningsprocess.
Läs mer om forskarutbildning vid respektive lärosäte:
Doktorand - Uppsala universitet (uu.se)
Bli doktorand – Mälardalens universitet (mdu.se)
Vill du bli doktorand? | Karolinska Institutet Utbildning (ki.se)
Att bli doktorand - Örebro universitet (oru.se)
Utbildning till att bli forskare | Göteborgs universitet (gu.se)
Vanliga frågor och svar om forskning (FAQ)
På denna sida har vi samlat de mest förekommande frågorna gällande forskning inom Region Västmanland. Sidans innehåll med FAQ-frågor fylls på vartefter.
Vad ska göras inför start av en ny forskningsstudie i Region Västmanland?
Vad ska göras inför start av en ny forskningsstudie i Region Västmanland?
Rättssäker forskningsprocess
Gäller från 1 maj 2022. Studieregistrering/ansökan gäller fr o m 1 maj 2023.
Ansök om att starta studien i Researchweb (alla studier). Här guidas du genom följande steg:
1. Registrera personuppgiftsbehandlingen i studien i Researchwebs projektdatabas
2. Verksamhetschefen skriver ett intyg (finns även i Ledningssystemet) om att studien får bedrivas i verksamheten. Intyget signeras i Researchweb (gäller för alla studier)
3. Ansök till Etikprövningsmyndigheten för humanstudier eller ladda upp godkänd etikansökan
OBS! Forskningsdirektör Kent Nilsson signerar etikansökan till EPM.
4. Upprätta andra relevanta avtal vid behov (biobanksavtal, PUB-avtal) och ladda upp
(5. Diarieför forskningshandlingar (intyg, etikansökan, godkännande) – gäller projekt som skapats/påbörjats i Researchweb innan 1 maj 2023)
6. Avvakta svar att studien kan starta
Vad menas med att "behandla" personuppgifter i ett forskningsprojekt?
Vad menas med att "behandla" personuppgifter i ett forskningsprojekt?
Detta definieras i Artikel 4 i GDPR och inkluderar: insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring.
Vad innebär obehörig åtkomst till personuppgifter?
Vad innebär obehörig åtkomst till personuppgifter?
Någon inom eller utanför organisationen har tagit del av personuppgifter som den saknade behörighet till, exempelvis i samband med ett dataintrång. Obehörig åtkomst kan vara intern eller extern, och kan ske oavsiktligt eller avsiktligt.
Källa: IMY/Integritetsskyddsmyndigheten - Vad innebär obehörig åtkomst? (imy.se)
Vad är ”känsliga personuppgifter”?
Vad är ”känsliga personuppgifter”?
Känsliga personuppgifter är uppgifter som av sin natur är extra skyddsvärda. Det är som huvudregel förbjudet att behandla känsliga personuppgifter, men det finns undantag. Uppgifter som räknas som känsliga personuppgifter:
- etniskt ursprung
- politiska åsikter
- religiös eller filosofisk övertygelse
- medlemskap i en fackförening
- hälsa
- en persons sexualliv eller sexuella läggning
- genetiska uppgifter
- biometriska uppgifter som används för att entydigt identifiera en person
Källa: IMY/Integritetsskyddsmyndigheten - Känsliga personuppgifter | IMY
Vem är behörig företrädare för forskningshuvudman Region Västmanland?
Vem är behörig företrädare för forskningshuvudman Region Västmanland?
Forskningsdirektören. I dagsläget är det Kent Nilsson.
Hur lägger jag till Region Västmanland som deltagande huvudman i en pågående studie?
Hur lägger jag till Region Västmanland som deltagande huvudman i en pågående studie?
Ansökan om ändring i Ethix – Etikprövningsmyndigheten
Tillägg av Region Västmanland som deltagande forskningshuvudman
Vid tillägg av Region Västmanland som deltagande forskningshuvudman i en tidigare etikgodkänd studie ska du svara ”Nej” på frågan om ”ändring av ansvarig forskningshuvudman”.
I nästa steg skall du ange uppgifter om den grundansökan som tillägget gäller och eventuella tidigare ändringsansökningar.
Under Parter skall du uppge information om ansvarig forskare och forskningshuvudman för grundansökan samt eventuella tidigare ändringar.
Här ska du även bjuda in övriga medverkande.
Kryssa sedan i ”Användare får redigera ansökan” och ”Skicka kopior på alla mail relaterade till ansökan till denna användare”. Så länge en inbjuden medverkande inte accepterat inbjudan kommer en triangel med ”!” synas efter namnet
Under "Skäl till ändring" beskriver du vilken ändring det är som ska göras och varför. Du behöver också beskriva risk/nytta värderingen i förhållande till denna ändring.
Förändringen kan till exempel vara att en forskare i Region Västmanland ska analysera eller bearbeta uppgifterna som redan har samlats in.
Ett annat exempel kan vara för att hitta fler personer som uppfyller studiekriterierna och sjukhuset i Västerås, som hör till Region Västmanland, också ska rekrytera forskningspersoner.
Vill du ha hjälp med formuleringar i ansökan, spara ner ett utkast som PDF och skicka den till forskning@regionvastmanland.se tillsammans med dina frågor.
Ett exempel på formulering:
En utav medarbetarna i projektet [eventuellt lägg in namn] har börjat arbeta i Region Västmanland och denna ska bearbeta data i projektet. Därför behöver Region Västmanland läggas till som forskningshuvudman så att medarbetaren har en rättslig grund att behandla känsliga personuppgifter.
Under Signaturer bjuder du in personer för signering.
Observera att vem som ska signera beror på vilken ändring som är gjord. Vid ett tillägg av Region Västmanland som deltagande huvudman krävs endast signatur från ansvarig forskare eller behörig företrädare för forskningshuvudman (den som skickade in grundansökan)
Vad gäller för PUB-avtal inom Region Västmanland?
Vad gäller för PUB-avtal inom Region Västmanland?
T.ex. om en statistiker i en annan region anlitas för att bearbeta data åt en forskare i Region Västmanland.
Svar: Personuppgiftsansvarig (PUA) är den som är ansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i forskningsstudier. I regel är forskningshuvudmannen (exempelvis Region Västmanland) även personuppgiftsansvarig. Personuppgiftsansvarig uppdrar åt ett personuppgiftsbiträde att behandla personuppgifterna på ett visst sätt och sedan återlämna uppgifterna till personuppgiftsansvarig. Biträdet får endast behandla personuppgifter utifrån personuppgiftsansvariges instruktioner och aldrig för egna syften. Enligt Dataskyddsförordningen måste det upprättas ett PUB-avtal med instruktioner till biträdet hur personuppgifterna får behandlas.
Följ denna checklista när det behövs ett PUB-avtal i en forskningsstudie:
PUB-avtal checklista:
- Utred vem/vilka som är forskningshuvudman i etikansökan och hur personuppgiftsansvaret är fördelat. Är det en biträdessituation eller en utlämnandesituation. För stöd i dessa frågor kontakta forskning@regionvastmanland.se
- Anmäl personuppgiftsbehandlingen i Researchweb projektdatabas FoU i Region Västmanland | FoU i Region Västmanland (researchweb.org)
- Om en privat aktör (t.ex. företag) anlitas som personuppgiftsbiträde, ska ny konsekvensbedömning göras enligt mall i Ledningssystemet. Fyll i steg 3 i mallen. Ifall stöd behövs kontakta infosakerhet@regionvastmanland.se
- Fyll i PUB-avtal enligt (se ovan). För stöd med ifyllandet av instruktionen till PUB-avtalet, kontakta Regionens regionjurist för att boka in ett möte.
- Rådgör PUB-avtal med informationssäkerhetsfunktionen genom att mejla
PUB-avtalet till infosakerhet@regionvastmanland.se - Skicka PUB-avtal till leverantör för påsyn och påskrift – be dem skriva ut
PUB-avtalet i två kopior, de signerar och återsänder - Dataskyddsombud dataskyddsombudet@regionvastmanland.se granskar att avtalet är ok och sammanfattar en granskningsrapport som biläggs till direktör inför PUB-avtalstecknande
- Skicka originalet av PUB-avtalet till forskningsdirektör Kent Nilsson med internposten som skriver på båda PUB-avtalen
- Ett PUB-avtal återsänds till leverantör
Får jag använda prover jag redan samlat in till en ny forskningsstudie?
Får jag använda prover jag redan samlat in till en ny forskningsstudie?
Får jag använda prover jag redan samlat in till en ny forskningsstudie?
Att använda prov i ny studie kräver nytt etikgodkännande och nytt biobanksavtal/överenskommelse. En förutsättning är att etiktillståndet för den ursprungliga studien omfattar att prov får sparas för kommande studier. Grundregeln är att det ska finnas ett samtycke. Det finns dock undantag från denna princip, sådana önskemål prövas från fall till fall av Etikprövningsmyndigheten.
Mer information finns i ”Frågor och svar” hos biobanksverige.se Frågor och svar - biobanksverige.se samt i dokumentet ”Principer för tillgång till biobanksprov och personuppgifter för forskning” Principer (biobanksverige.se
Vägledning om etikprövning av forskning på människor
Vägledning om etikprövning av forskning på människor
Etikprövningsmyndigheten har publicerat ett omfattande utbildningsmaterial i vägledning om etikprövning. Klicka på länken nedan och ta del av materialet.
Utbildningsmaterial - Etikprövningsmyndigheten (etikprovningsmyndigheten.se)
Vilket försäkringsskydd finns för deltagare i forskningsprojekt?
Vilket försäkringsskydd finns för deltagare i forskningsprojekt?
All forskning som bedrivs med Region Västmanland som huvudman omfattas av försäkringsskyddet. Detta gäller även friska frivilliga deltagare.
Läs mer på LÖFs* hemsida
Om en skada uppstår är det i första hand patienten som anmäler ärendet till LÖF. Detta görs smidigast genom LÖFs hemsida (klicka här):
Vid allmänna frågor kan LÖF kontaktas på tel 08-551 010 00 eller
e-post info@lof.se
Olika former av informationsmaterial hittar du här
* Löf är regionernas ömsesidiga försäkringsbolag.
Behöver jag ett biobanksavtal?
Behöver jag ett biobanksavtal?
Om du ska samla in och bevara prov eller behöver få tillgång till redan befintliga prov i samlingar kan du behöva upprätta biobanksavtal.
Läs mer på biobanksverige.se/forskning/forskningsguiden/ om vad som gäller.
Kontakta Biobanksamordnare biobank.samordnare@regionvastmanland.se för stöd att upprätta relevanta avtal.
E-utbildning Forska i Region Västmanland
Vi vill flagga för en ny e-utbildning på Kompetensplatsen - Forskning i Region Västmanland. En utbildning för dig som antingen planerar att själv forska eller som kommer att vara involverad i forskning på något sätt, till exempel genom att stödja forskning eller ansvara för ett projekt.
I utbildningen får du lära dig de praktiska stegen för att komma igång med forskningsprojekt, samt vilka lagar och tillstånd som behövs för att utföra forskning.
Målet med utbildningen är att ge dig en tydlig förståelse för reglerna som styr forskning och vilka rutiner som gäller inom Region Västmanland för att följa dessa regler. Utbildningen tar bland annat upp kliniska prövningar, behovet av biobanksavtal, vad som krävs för retrospektiv forskning baserad på journaldata samt berör djurförsök lite kort.
Oavsett om du är forskare, stödpersonal eller chef, eller om du bara är intresserad av forskning och vill veta mer, är du välkommen att delta och lära dig mer om forskningsprocessen.
Du hittar utbildningen på Kompetensplatsen
Du som redan har gått utbildningen, får gärna höra av dig till oss och berätta vilken nytta du har haft av den.
Forskningsområden
Den forskning som bedrivs i regionen har en stark klinisk inriktning och spänner över många olika områden, från sjukvårdsorganisation till barn och ungdom, mag- och tarmsjukdomar, cancer, epidemiologi, folkhälsa, fysioterapi, hjärt- och kärlsjukdomar, infektion, kvinnohälsa och mödravård, psykiatri, tandvård, ögon, öra-näsa-hals, anestesi och intensivvård. I regionen studeras risk- och skyddsfaktorer för olika sjukdomstillstånd, samt hur olika behandlingsalternativ påverkar patienten på kort och lång sikt.
Läs gärna om några av våra forskningsområden nedan.
Anestesi och intensivvård - Atelaktaser under anestesi
Anestesi och intensivvård - Atelaktaser under anestesi
De flesta patienter som sövs utvecklar atelektaser, det vill säga delar av lungan faller samman. Dessa sammanfallna lungavsnitt orsakar försämrad syresättning under anestesin och kan öka risken för komplikationer, till exempel lunginflammationer. Detta gäller alla som sövs, men risken är störst för äldre, överviktiga och multisjuka som genomgår stora operationer.
Två omständigheter i samband med nedsövning bidrar i kombination starkt till atelektasutvecklingen:
- Patienterna andas av säkerhetsskäl ren syrgas vid inledningen av sövningen, detta kallas preoxygenering.
- Vilolungvolymen minskar, det vill säga den mängd luft som återstår i lungan efter en normal utandning.
Konsekvensen blir att det bildas avstängda delar av lungan som innehåller en hög syrgashalt. Syrgasen tas upp av blodet i lungkärlen och när all syrgas tagits upp kollapsar lungblåsorna varpå atelektaser bildas. Hos en vaken människa sker inte detta, dels för att hela lungan är öppen och dels för att vi andas luft som till stor del innehåller kvävgas som inte kan tas upp av lungkärlen.
Vår forskning kring atelektaser fokuserar på syrgashaltens betydelse samt effekterna av så kallat positivt slut-exspiratoriskt tryck (PEEP). Ett övergripande syfte är att finna kliniskt användbara metoder för en helt atelektasfri anestesi – från nersövning och ända fram till dess patienten avlämnas på uppvakningsavdelningen.
Forskare inom området
Lennart Edmark, med dr
Erland Östberg, med dr
Alexander Larsson, doktorand
Avhandlingar
Lennart Edmark - Reducing Atelectasis during General Anaesthesia
Erland Östberg - Pulmonary Atelectasis in General Anaesthesia
Arbetsmiljö HAPP-19-studien
Arbetsmiljö HAPP-19-studien
En studie om hållbar arbetsmiljö, patientsäkerhetskultur och produktivitet inom offentlig sektor samt konsekvenser av covid-19-utbrottet
Just nu pågår Happ-19-studien, där anställda inom Region Västmanland har tackat ja till att delta genom att skicka in sin e-postadress via regionens medarbetarenkät. På den här sidan får du veta mer om projektet.
Forskning visar att arbetsmiljön har betydelse för medarbetarnas hälsa, både vad gäller risk- och friskfaktorer. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan innebära ökad risk för ohälsa.
Det övergripande syftet med Happ-19-studien är att undersöka samband mellan arbetsmiljö, hälsa, patientsäkerhetskultur och olika verksamhetsutfall i offentlig sektor. Ett annat syfte är att undersöka hur utbrottet av Covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa, patientsäkerhetskultur och olika verksamhetsutfall i offentlig sektor på kort och lång sikt. Vi kommer särskilt att studera effekter av distansarbete samt förekomst och effekter av etisk stress hos medarbetare inom hälso- och sjukvård.
Kontaktpersoner för projektet är:
Malin Lohela Karlsson
Emelie Condén Mellgren
Klicka här för mer information om studien
--
Medarbetare
- Malin Lohela Karlsson
Studieansvarig, med dr, Region Västmanland, Centrum för Klinisk Forskning Västerås och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Högskolan i Gävle. - Emelie Condén Mellgren
med dr, Region Västmanland, Centrum för Klinisk Forskning Västerås, Uppsala universitet
SAMARBETSPARTNERS
- Gunnar Bergström, professor Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet
- Bengt Arnetz, professor
Michigan State University - Kent Nilsson professor,
Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala Universitet - Sofia Kälvemark Sporrong, professor, Uppsala Universitet.
Bröstcancer
Bröstcancer
Sentinel node, ny teknik för operation av armhålan vid bröstcancer. Nationellt projekt där vi övervakat införandet av den nya tekniken och utvärderat resultaten. Projektet har lett till en ändring av de nationella riktlinjerna för bröstcanceroperation. Det är numer rutin att endast avlägsna sentinel node och lämna övriga körtlar när sentinel node är frisk. Vi har gjort en långtidsuppföljning av patienter opererade på detta sätt utan att se någon ökad risk för återfall, men i gengäld betydligt mindre armbesvär efter operation.
I förlängningen av detta pågår nu ett projekt (SENOMIC) där även patienter med mikroskopiskt engagemang av sentinel node slipper fullständig utrymning, och en internationell studie (SENOMAC) där patienter med upp till två metastaser randomiseras till utrymning av armhålan eller ej.
Vi håller också på och utvärderar en helt ny teknik för identifikation av sentinel node som baseras på magnetiska järnpartiklar som injiceras invid tumören i stället för det radioaktiva ämne som vi tidigare använt. Det underlättar på flera sätt logistiken kring operation och kräver inte de särskilda åtgärder som omgärdar hantering av radioaktivt material.
Projekten har genererat tre akademiska avhandlingar och ett stort antal publikationer. Ytterligare en doktorand arbetar inom projektet.
Vi har också genomfört en randomiserad studie av betydelsen av rehabilitering efter bröstcanceroperation. Nära 400 patienter inkluderades och uppföljning med avseende på livskvalitet, sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion gjordes. Någon betydande positiv effekt av rehabiliteringen kunde inte påvisas, vilket har beskrivits i en doktorsavhandling.
Ytterligare ett doktorandprojekt har avslutats som handlade om manlig bröstcancer
Cancer CAN-studien
Cancer CAN-studien
Kan valet av narkosmedel påverka överlevnaden efter cancerkirurgi?
Narkospersonalen spelar roll! Studier har visat på högre överlevnad för patienter som under och efter cancerkirurgi haft ryggbedövning eller annan omfattande bedövning.
Nästa steg är att följa upp resultaten från djurstudier som visat att också valet av sömnmedel för narkosen kan spela roll för överlevnaden. Risken för återfall och dottersvulster verkar variera beroende på vilket sömnmedel som använts.
I en egen journalstudie av bröstcancer och cancer i tjock- och ändtarm sågs samma tendens. Studien var dock statistiskt för svag för att övertyga. Vi behöver undersöka om misstanken kan fastställas eller inte, givet frågans allvarlighetsgrad, och det faktum att resultaten från djurstudier inte alltid gäller för människor.
I CAN-studien (Cancer and anaesthesia) kommer sömnmedlen propofol eller sevofluran att lottas för den enskilde patienten, återigen för patienter med bröstcancer eller cancer i tjock- och ändtarm. Slumpen kommer att se till att alla faktorer som i.ö. spelar roll för överlevnaden blir lika fördelade mellan de två grupperna, så att det enda som till slut skiljer grupperna åt är sömnmedlet som getts under narkosen. Bägge medlen är sedan länge etablerade världen över, men sevofluran dominerar.
Baserat på vår journalstudie behövs 8 000 patienter för den nu planerade studien (med marginal för bortfall). 5208 deltagare har hittills inkluderats i studien (3 maj 2022).
I nuläget bedrivs studien i (från norr till söder) Skellefteå, Örnsköldsvik, Sundsvall, Uppsala, Västerås, Örebro, Karlstad, Linköping, Västervik, Växjö, Kalmar, Helsingborg, Wroclaw (Polen), Zagreb (Kroatien) samt Peking, Shanghai och Xijing (Kina). Studien koordineras och finansieras från Västerås*.
*Anslag från Region Västmanland, Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen och Vetenskapsrådet.
CoviDep
CoviDep
Behandling av nedstämdhet via telefon för personer 65 år och äldre under pågående covid-19-pandemi, CoviDep
Studien är nu avslutad.
CoviDep-studien syftade till att undersöka effekten av en psykologisk behandling i korttidsformat för att behandla depressionssymtom hos personer 65 år och äldre under pågående Covid-19-pandemi. Behandlingen gavs helt via telefon och bestod av fyra samtal, ett samtal per vecka.
Behandlingen bestod av två psykologiska interventioner i kombination: Beteendeaktivering och mentala bilder. Beteendeaktivering går ut på att identifiera och genomföra lustfyllda och meningsfulla aktiviteter för att förbättra humöret och minska social isolering. För att förstärka effekten av beteendeaktivering och för att öka motivationen och följsamheten används mentala bilder. Mentala bilder innebär att deltagarna får göra övningar där de i detalj föreställer sig att de genomför de planerade aktiviteterna.
41 personer deltog i studien. Hälften av deltagarna utsågs slumpvis till att påbörja behandlingen direkt, medan de övriga deltagarna utsågs till en kontrollgrupp där de påbörjade behandling efter fyra veckor. Kontrollgruppens mående följdes upp genom veckovisa samtal. Genom detta upplägg kunde vi utvärdera effekten av behandlingen, men samtidigt erbjuda samtliga deltagare behandlingen. Samtliga deltagare fick fylla i enkäter före, under och efter behandling. Enkäter skickas ut 1, 3 och 6 månader efter behandlingen avslutats för att följa upp resultaten på längre sikt. 15 deltagar har också fått genomgå djupintervjuer om hur de upplevde behandlingen.
Frågor om studien besvaras av Johnny Pellas, johnny.pellas@regionvastmanland.se
Medarbetare
- Mattias Damberg, Ansvarig prövare, specialistläkare och docent,
Region Västmanland - Johnny Pellas, Ansvarig för studiens genomförande, leg psykolog och doktorand, Region Västmanland
- Gunilla Schiölde, leg psykolog/ specialist i neuropsykologi, Region Västmanland
- Angelica Norling, forskningssjuksköterska, Region Västmanland
- Marie Stenius-Svensson, forskningssjuksköterska, Region Västmanland
- Tobias Thornell, PTP-psykolog, Region Västmanland
- Ida-Maria Jonsson, PTP-psykolog, Region Västmanland
- Elin Byström, PTP-psykolog, Region Västmanland
Samarbetspartners
- Marie Kivi, leg. psykolog och fil.dr, Göteborgs universitet
- Dr. Julie Ji, University of Western Australia
- Dr. Fritz Renner, University of Freiburg
Hjärt- och kärlsjukdomar SAVa
Hjärt- och kärlsjukdomar SAVa
SAVa - En studie av patienter med hjärtinfarkt och perifer kärlsjukdom bosatta i Västmanland
Den enskilt största orsaken till för tidig död är kardiovaskulära sjukdomar av vilka flertalet betingas av åderförkalkningssjukdom (ateroskleros). Inom Region Västmanland har av tradition bedrivits omfattande forskning inom området aterosklerotiska manifestationer, som t ex hjärtinfarkt, fönstertittarsjuka och förändringar i blodflödet i halspulsådror.
SAVa (Study of Atherosclerosis in Vastmanland) är ett paraplyprojekt för två forskningsstudier som påbörjade inklusion av patienter år 2005 vid Centrum för Klinisk Forskning (CKF) i Västerås. Den ena studien inkluderade patienter med akut hjärtinfarkt (VaMIS) och den andra, patienter med perifer artärsjukdom (PADVa). Gemensamt för de båda studierna inkluderades också kontrollpersoner från den allmänna befolkningen. Inklusionen av försökspersonerna pågick fram till maj 2011 och sammantaget har 2315 försökspersoner genomgått en extensiv undersökning i detta projekt. rojektet finansieras i stor utsträckning av externa medel, huvudsakligen från SparbanksStiftelsen Nya.
SAVa-projektet har en lokal styrgrupp SAVa-projektet har en lokal styrgrupp bestående av docent Pär Hedberg (sammankallande), professor Jerzy Leppert, med dr Emelie Condén, med dr Philippe Wagner och med dr Matthijs Velders.
SAVa-materialet ingick som en del i Emelie Condéns doktorsavhandling Type D personality; psychometric properties of the DS14 and relations to ill-health and coronary heart disease in general and clinical populations 2014. SAVa-materialet ingår även i flera publikationer i Fredrik Calais, Jonas Selmeryds och Emma Skaus doktorandarbeten. Sedan 2014 har SAVa-materialet legat till grund för sammanlagt 12 publikationer i internationella peer-review-granskade tidskrifter.
Projektet har också en egen hemsida där man kan läsa mer om vad som pågår: savastudy.se
Andra forskningsområden
Andra forskningsområden
Mag- och tarmsjukdomar
- Inflammatoriska tarmsjukdomar
- Divertikulit
- Loop ileostomi
Röresleorgan
- Fallprevention
- Fysisk aktivitet på recept - FaR
- Muskuloskeletala besvär vid cerebral pares, höftluxation, skolios och kontrakturer
Hörselorgan
- Stamceller i trumhinnan
- Studier av olika typer av trumhinnerör
- Smaknervsstudien
- Intraoperativ mätning av hörselbensrörligheten
Tobaksavvänjning
- Effektivisering av tobaksavvänjningsbehandling
- Kostnadseffektivitet av tobaksavvänjningsprogrammet
Lokala noden
De lokala noderna är Forum Mellansveriges direktlinje till den operativa verksamheten gällande kliniska studier och är en viktig del av informations- och kommunikationsstrukturen.
Forum Mellansverige är den regionala noden för samordning av kliniska studier och består av sju regioner - Gävleborg, Uppsala, Sörmland, Västmanland, Örebro, Dalarna och Värmland - som är representerade i det regionala styrorganet Samverkansnämnden (Uppdragsansvariga). Den Regionala Noden är en enhet inom det Regionala Forskningsrådet (RFR).
Den lokala noden i Västmanland är en del av Centrum för Innovation, Forskning och Utbildning (CIFU)/Centrum för klinisk forskning Region Västmanland och fungerar som en lokal kontakt och informationsutbytesforum genom att:
- Etablera, utveckla och underhålla nätverk för forskningssköterskor och annan forskningsfrämjande personal/forskningsombud.
- Anordna/förmedla utbildning inom t.ex. GCP, statistik och vetenskapsmetodik.
- Assistera forskare och företag att identifiera intresserade prövare och kliniker.
- Erbjuda rådgivning i frågor rörande kliniska studier.
- Bidra till lokal samverkan av kompetenser och resurser inom kliniska studier.
- Administrera region Västmanlands projektdatabas där alla forskningsprojekt i region Västmanland registreras och publiceras.
Den lokala noden medverkar också i regionala och nationella utvecklingsprojekt tillsammans med Forum Mellansverige.
Kontaktperson: Lisa Söderström, lisa.soderstrom@regionvastmanland.se
Biobank information
Biobankslagen reglerar hur prov från människa får sparas och användas.
Lagen har kommit till bland annat för att stärka patientens ställning och öka inflytandet över den egna vården och behandlingen. Provgivarens integritet skyddas vid insamling, förvaring och användning av dessa prov. Lagen ska också underlätta för forskare att få tillgång till värdefullt material för forskning och klinisk prövning för att kunna utveckla av vården.
Att man samlar prov i biobanker är för allas bästa. Både nu och i framtiden.
Med prov från många kan man kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar. Vården kan använda prov för att kontrollera och utveckla metoder och rutiner och för att utbilda personal.
Mer information om biobankslagen och dess tillämpning hittar du här:
Biobank Sverige
1177.se
Information till forskare
Biobankslagen medger att humanbiologiska prover som insamlats/sparats inom sjukvården kan få användas till forskning och utveckling om det finns ett etiskt tillstånd enligt Etikprövningslagen (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460).
För att få tillgång till humanbiologiska prover krävs alltid nedanstående:
- Godkänd etikprövning
- Godkännande av Läkemedelsverket vid läkemedelsstudier
- Samtycke från provgivaren för det specifika projektet, om inte etikprövningsnämnd beviljat undantag
- Godkänt biobanksavtal med den biobank som ska vara ansvarig för provsamlingen.
För att få tillgång till prov från en befintlig provsamling i Västmanland måste ett biobanksavtal tecknas med Region Västmanland. För att börja samla in prov från hälso- och sjukvården i studiesyfte måste ett biobanksavtal tecknas med den Biobanks som ska ansvara för provsamlingen.
Kontakta Region Västmanlands biobankssamordnare Karin Kraft, biobank.samordnare@regionvastmanland.se för att upprätta avtal.
Region Västmanland har fyra biobanker registrerade hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO):
- Patologi Cytologi, registreringsnummer 554
- Klinisk kemi, registreringsnummer 442
- Bakteriologi Virologi, registreringsnummer 84
- E-biobanken, registreringsnummer 748
I följande länkar finner du riktlinjer och flödeschema, som kan vara ett bra stöd på vägen:
Information till personal som tar prover som sparas i en biobank
På Biobank Sveriges hemsida finns all information som du behöver. Under fliken dokument hittar du information för både personal och patienter. Där kan du bland annat hitta en Lathund för provtagande personal.
All provtagande personal rekommenderas att ta del av onlinekursen Biobankslagen - Information och samtycke för vårdprov som finns tillgänglig via Komptensplatsen eller via Biobank Sveriges hemsida.
Studieprotokoll
Enlund, Mats:
CAN study
- Protocol CAN version 28 Oct 2016
- Projektplan Registerstudie 2017-11-29
- Protocol for R-CAN
- Statistical Analysis Plan (SAP) SPOR-NKBC 0220
- Statitical Analysis Plan (SAP)
Isacsson, Göran:
Metylprednisolon käkled 2016:
- Protokoll Metylprednisolon käkled version 6 Svensk version
- Protocol methylprednisolone vs. placebo 22 June English version
Sleep apnoea 2013:
- Skriv ut
- Dela texten
- Ändrad den: 2 december 2024