Forskning

Detta definieras i Artikel 4 i GDPR och inkluderar: insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring.

Länk: Dataskydds­förordningen i fulltext | IMY

Någon inom eller utanför organisationen har tagit del av personuppgifter som den saknade behörighet till, exempelvis i samband med ett dataintrång. Obehörig åtkomst kan vara intern eller extern, och kan ske oavsiktligt eller avsiktligt.

Källa: IMY/Integritetsskyddsmyndigheten - Vad innebär obehörig åtkomst? (imy.se)

Känsliga personuppgifter är uppgifter som av sin natur är extra skyddsvärda. Det är som huvudregel förbjudet att behandla känsliga personuppgifter, men det finns undantag. Uppgifter som räknas som känsliga personuppgifter:

• etniskt ursprung
• politiska åsikter
• religiös eller filosofisk övertygelse
• medlemskap i en fackförening
• hälsa
• en persons sexualliv eller sexuella läggning
• genetiska uppgifter
• biometriska uppgifter som används för att entydigt identifiera en person

Källa: IMY/Integritetsskyddsmyndigheten - Känsliga personuppgifter | IMY

Forskningsdirektören. I dagsläget är det Kent Nilsson.

Ansökan om ändring i Ethix – Etikprövningsmyndigheten
Tillägg av Region Västmanland som deltagande forskningshuvudman

Vid tillägg av Region Västmanland som deltagande forskningshuvudman i en tidigare etikgodkänd studie ska du svara ”Nej” på frågan om ”ändring av ansvarig forskningshuvudman”.

I nästa steg skall du ange uppgifter om den grundansökan som tillägget gäller och eventuella tidigare ändringsansökningar.

Under Parter skall du uppge information om ansvarig forskare och forskningshuvudman för grundansökan samt eventuella tidigare ändringar.

Här ska du även bjuda in forskningshandläggare samt övriga medverkande.
Fyll i forskning@regionvastmanland.se och tryck på ”Bjud in”.

Kryssa sedan i ”Användare får redigera ansökan” och ”Skicka kopior på alla mail relaterade till ansökan till denna användare”. Så länge en inbjuden medverkande inte accepterat inbjudan kommer en triangel med ”!” synas efter namnet

Under "Skäl till ändring" beskriver du vilken ändring det är som ska göras och varför. Du behöver också beskriva risk/nytta värderingen i förhållande till denna ändring.
Förändringen kan till exempel vara att en forskare i Region Västmanland ska analysera eller bearbeta uppgifterna som redan har samlats in.
Ett annat exempel kan vara för att hitta fler personer som uppfyller studiekriterierna och sjukhuset i Västerås, som hör till Region Västmanland, också ska rekrytera forskningspersoner.

Ett exempel på formulering:

En utav medarbetarna i projektet [eventuellt lägg in namn] har börjat arbeta i Region Västmanland och denna ska bearbeta data i projektet. Därför behöver Region Västmanland läggas till som forskningshuvudman så att medarbetaren har en rättslig grund att behandla känsliga personuppgifter.

Under Signaturer bjuder du in personer för signering.
Observera att vem som ska signera beror på vilken ändring som är gjord. Vid ett tillägg av Region Västmanland som deltagande huvudman krävs endast signatur från ansvarig forskare eller behörig företrädare för forskningshuvudman (den som skickade in grundansökan)

T.ex. om en statistiker i en annan region anlitas för att bearbeta data åt en forskare i Region Västmanland.

Svar: Personuppgiftsansvarig (PUA) är den som är ansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i forskningsstudier. I regel är forskningshuvudmannen (exempelvis Region Västmanland) även personuppgiftsansvarig. Personuppgiftsansvarig uppdrar åt ett personuppgiftsbiträde att behandla personuppgifterna på ett visst sätt och sedan återlämna uppgifterna till personuppgiftsansvarig. Biträdet får endast behandla personuppgifter utifrån personuppgiftsansvariges instruktioner och aldrig för egna syften. Enligt Dataskyddsförordningen måste det upprättas ett PUB-avtal med instruktioner till biträdet hur personuppgifterna får behandlas.

Följ denna checklista när det behövs ett PUB-avtal i en forskningsstudie:

PUB-avtal checklista:

1. Utred vem/vilka som är forskningshuvudman i etikansökan och hur personuppgiftsansvaret är fördelat. Är det en biträdessituation eller en utlämnandesituation. För stöd i dessa frågor kontakta forskning@regionvastmanland.se
   
   
2. Anmäl personuppgiftsbehandlingen i Researchweb projektdatabas FoU i Region Västmanland | FoU i Region Västmanland (researchweb.org)​
   
   
3. Om en privat aktör (t.ex. företag) anlitas som personuppgiftsbiträde, ska ny konsekvensbedömning göras enligt mall i Ledningssystemet. Fyll i steg 3 i mallen. Ifall stöd behövs kontakta infosakerhet@regionvastmanland.se​
   
   
4. Fyll i PUB-avtal enligt mall i Ledningssystemet.​ För stöd med ifyllandet av instruktionen till PUB-avtalet, kontakta regionjurist Birgitta Månsson birgitta.mansson@regionvastmanland.seför att boka in ett möte.
   
   
5. Rådgör PUB-avtal med informationssäkerhetsfunktionen genom att maila PUB-avtalet till infosakerhet@regionvastmanland.se​
   
   
6. Skicka PUB-avtal till leverantör för påsyn och påskrift– be dem skriva ut PUB-avtalet i 2 kopior, de signerar och återsänder ​
   
   
7. Dataskyddsombud dataskyddsombudet@regionvastmanland.segranskar att avtalet är ok och sammanfattar en granskningsrapport som biläggs till direktör inför PUB-avtalstecknande ​
   
   
8. Skicka originalet av PUB-avtalet till forskningsdirektör kent.nilsson@regionvastmanland.se med internposten som skriver på båda PUB-avtalen ​
   
   
9. Ett PUB-avtal återsänds till leverantör 

Svar: Checklista för nya studier
Vad ska göras innan en studie startar? Dessa steg gäller från och med 1 maj 2022.

1. Registrera studien i Researchwebs projektdatabas (gäller alla studier, även prekliniska studier, registerstudier, djurförsök)

2. Registrera personuppgiftsbehandlingen i studien i Researchwebs projektdatabas (bara aktuellt för studier som hanterar personuppgifter)

3. Verksamhetschefen skriver ett intyg om att studien får bedrivas i verksamheten. Intyget mailas till forskning@regionvastmanland.se (Gäller för alla studier, även prekliniska och registerstudier, för dessa intygas då att forskaren kan använda tid att forska och att detta inte påverkar verksamheten)

4. Ansök till Etikprövningsmyndigheten för humanstudier, till Jordbruksverket för djurförsök eller skicka godkänd (djur-) etikansökan till forskning@regionvastmanland.se

5. Upprätta andra relevanta avtal vid behov (biobanksavtal, PUB-avtal) och skicka till forskning@regionvastmanland.se

6. Diarieför forskningshandlingar själv (intyg, etikansökan, godkännande) eller skicka till forskning@regionvastmanland.se

7. Avvakta svar från CIFU Forskning att studien kan starta

8. Registrering i publik databas, exempelvis Clinical Trials för humanstudier, ALURES för djurförsök (då behövs registrering innan etikansökan)

Länk till dokument: Forskning i Region Västmanland - översikt av processen (61465) https://ledningssystemet.regionvastmanland.se/RegNo/61465

Vid Region Västmanland finns medel avsatta för doktorand-, biträdande forskar- och forskarförordnande. Sökanden ska ha en grundanställning inom region Västmanland eller en verksamhet som har avtal med region Västmanland. Förordnandena är öppna för personal med olika yrkesbakgrund, exempelvis dietister, folkhälsovetare, fysioterapeuter, kuratorer, läkare, psykologer, tandhygienister, tandläkare och sjuksköterskor.

Konstruktionen är ett 2-års förordnande på deltid upp till 50% vid CKF, som finansieras till 25% av CKF och 25% av den sökandes forskargrupp eller motsvarande. Även deltider på lägre procent kan förekomma, men finansieringen delas på samma sätt. Möjlighet till förlängning finns om man uppvisar adekvat progress i sin forskning.

Utlysning av forskarförordnandena sker i februarimånad varje år. Ansökningarna bedöms av erfarna externa forskare. 

Doktorandförordnanden
Beviljas sökande som är antagen vid en forskarutbildning. Förutom att arbeta med eget doktorandprojekt under handledning och skriva vetenskapliga rapporter, förväntas doktoranden delta aktivt i doktorandseminarier och undervisning.

I förordnandet ingår ordinarie institutionstjänstgöring, t.ex. att handleda deltagare i CKF:s kurser, viss undervisning och andra meriterande institutionsengagemang. Doktoranden ska aktivt medverka till att utveckla CKF:s olika verksamheter, samt visa ett starkt medarbetarskap eller har som plan att verka för CKF och utvecklingen av forskning i Region Västmanland.

Möjlighet till förlängning finns om man uppvisar adekvat progress, men dock totalt åtta år sammanlagt. Doktorandförordnandet upphör senast en månad efter genomförd disputation.

Biträdande forskarförordnanden
Beviljas sökande som disputerat inom den senaste femårsperioden eller ha sin disputation planerad i närtid. Det är en utpräglad meriteringstjänst för att erhålla docentur och kliniskt lektorat. Det innebär att man skall ha en plan för sin vetenskapliga och pedagogiska meritering. Denna plan, tillsammans med hur väl man bidrar till CKF:s utveckling ligger till grund för förlängning av förordnandet.

I förordnandet ingår ordinarie institutionstjänstgöring. Detta innebär att man aktivt skall delta i undervisning, handleda, bedriva egen forskning, medverka till att utveckla CKF:s olika verksamheter, delta i olika bedömningsgrupper samt visa ett starkt medarbetarskap eller har som plan att verka för CKF och utvecklingen av forskning i Region Västmanland.

Den biträdande forskaren förväntas meritera sig till docentur inom 6–8 år.

Forskarförordnanden
Beviljas sökande som innehar en docentur och en pågående aktiv forskning. Dessa förordnanden är utpräglade meriteringstjänster för att erhålla professur. Det innebär att man skall ha en plan för sin vetenskapliga och pedagogiska meritering. Denna plan, tillsammans med hur väl man bidrar till CKF:s utveckling, ligger till grund för förlängning av förordnandet.

I förordnandet ingår ordinarie institutionstjänstgöring. Detta innebär att man aktivt skall delta i undervisning, handleda, bedriva egen forskning, medverka till att utveckla CKF:s olika verksamheter, delta i olika bedömningsgrupper samt visa ett starkt medarbetarskap eller har som plan att verka för CKF och utvecklingen av forskning i Region Västmanland.

Forskare förväntas meritera sig till professur inom 6–8 år.

Det kommer att finnas möjlighet att även knyta starkare band med akademin genom ett avtal där vi avser att biträdande forskarförordnandet/ forskarförordnandet även kopplas till kliniskt lektorat, antingen till Uppsala universitet eller till Mälardalens Universitet, beroende på den sökandes grundprofession. Dessa kliniska lektorat gör det möjligt att vara med att utforma grundutbildningarna för framtidens medarbetare, samt att utveckla kompetensen inom regionen.

Vetenskaplig publicering - riktlinjer hos CIFU Forskning och CKF Västmanland:

Att publicera sina resultat är en grundläggande del av det vetenskapliga arbetet. Genom att publicera sprider man sina resultat till det övriga vetenskapssamhället och till allmänheten. Därigenom ges möjlighet för andra med kunskaper på området att konfirmera resultat eller peka ut möjliga misstag/felaktigheter. Dessutom innebär en sådan öppenhet att en värdemässig diskussion kring vetenskapens metoder och konsekvenser kan föras.

En fråga som ofta diskuteras är kriterier på författarskap. Ett konsensus har länge funnits med innebörden att varje person som anges som författare skall kunna ta offentligt ansvar för publikationens innehåll. Det innebär att man skall kunna förklara varför och hur observationer gjorts, och hur slutsatserna följer ur data.

Varför är frågan om författarskap viktig?
Ett första skäl är att kollegerna inom forskningsfältet med rätt eller orätt uppfattar författarnas namn som en kvalitetsstämpel. För att resultaten ska kunna utvärderas är det viktigt att veta vem som verkligen har utfört arbetet. Ett andra skäl är att forskares meritering för anställningar i hög grad bygger på publikationer. Då är det givetvis angeläget att ingen står som författare som inte borde göra det och att ingen saknas som borde stå som författare. Ett tredje skäl är att det måste vara klart vem som har ansvaret när en eventuell vetenskaplig oredlighet utreds.

Detta innebär att två frågor aktualiseras:

• Vem ska stå som författare till en uppsats?
• I vilken ordning ska författarna stå?

För att undvika konflikter i samband med publicering av vetenskapligt material bör formerna för hur författarnas insatser ska dokumenteras i artikeln (författare eller avtackas i not), diskuteras redan under planeringsarbetet. Detta bör diskuteras också under arbetets gång då insatserna kan förändras. De grundläggande principerna är att var och en som står med som författare till ett vetenskapligt arbete ska uppfylla kraven för författarskap, och att ingen som uppfyller dessa krav ska utelämnas.

Om orsaken till utebliven möjlighet att stå som författare är personliga motsättningar mellan forskningsledaren och den utestängda forskaren är detta givetvis inte etiskt acceptabelt. Om det snarare beror på att insatsen anses vara för liten och ord står mot ord om vilka insatser de berörda personerna har gjort, blir bevisläget svårt. Detta visar igen på vikten av tydliga överenskommelser om förutsättningar för medförfattarskap. Sådana överenskommelser bör inte få sättas ur spel av personliga motsättningar. Sker detta, är det ett brott mot god forskningssed.

International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE; kallad Vancouver-gruppen) har ställt upp regler för vem som är författare till en vetenskaplig studie. Reglerna från ICMJE används över hela världen, även av icke-medicinska universitet och fakulteter, och gäller för vetenskapliga publikationer som görs i region Västmanlands regi. Läs mer här.

Medförfattarskap ska grundas enbart på vetenskapliga insatser.

Enligt ICMJE baseras författarskap på att en författare ska:

1. ge substantiella bidrag till idé eller planering av arbetet; eller insamling, analys eller tolkning av data; OCH
2. skriva utkast till manuskriptet eller revidera det kritiskt för viktigt intellektuellt innehåll; OCH
3. godkänna slutversionen som ska publiceras; OCH
4. ansvara för hela arbetet så att frågor om noggrannhet eller integritet hos alla delar av arbetet undersöks och löses.

Dessutom bör de enskilda författarnas och medarbetarnas insatser listas i slutet av alla publicerade rapporter.

Om en person anges som författare utan att denne uppfyller alla fyra kriterier är denne en gästförfattare (guest author, gift author, nonwriting author).

Om en person uppfyller alla fyra kriterierna men inte står uppsatt som författare är man en spökskrivare (ghost author, nonauthorwriter).

Båda fenomenen räknas som forskningsfusk (scientific misconduct) som kan leda att tidskriften drar tillbaka studien och därmed vanärar de inblandade.

Den som uppfyller ett till tre kriterier kallas medarbetare (contributor) och bör listas i slutet av rapporten under sektionen Acknowledgments.

Författarordning:
Första namnet i författarordningen bör vara den som har lagt ner merparten av arbetet i studien/manuskriptet. Den som har lagt ner näst mest arbete bör stå som andra namn. Sista namnet bör vara den seniora forskare som har fungerat som handledare/vetenskaplig garant. Inom vissa forskargrupper tillämpas alfabetisk ordning med undantag av första och ibland andra namnet.

Källor:

• International Committee of Medical Journal Editors (2019) Uniform recommendations for manuscripts submitted to biomedical journals: writing and editing for biomedical publication.
  Website: www.icmje.org/index.html
• Medicinska Fakulteten, Umeå universitets riktlinjer: riktlinjer för vetenskaplig publicering
• Uppsala universitet: Att publicera forskningsresultat - CODEX regler och riktlinjer för forskning - Uppsala universitet (uu.se)
• Vetenskapsrådet (2011), God Forskningssed www.vr.se

Open Access-avtal vid Uppsala universitet

När du publicerar din forskning i en öppet tillgänglig tidskrift måste du ofta betala en publiceringsavgift, en så kallad Article Processing Charge (APC), till förlaget. Genom att använda dig av universitetsbibliotekets publiceringsavtal kan du slippa betala eller få rabatt på avgiften.

Som deltagande organisation i Bibsam har anställda vid Uppsala universitet/CKF-medarbetare möjlighet att publicera med open access utan extra kostnad i mer än 10 000 vetenskapliga tidskrifter.

Villkor för att få använda avtalen

• "Corresponding author”, huvudansvarig författare som skickar in artikel till tidskriften och sköter kontakter med redaktören måste vara affilierad till Uppsala universitet. CKF-medarbetare har oftast ett konto i personaldatabasen AKKA vid UU. Om du är osäker, sök på ditt namn vid UU:s hemsida. Hittar du ditt namn har du en affiliering till UU.
  
  
• Ange alltid att din fulla affiliering till Uppsala universitet (institutionsnivå) när du skickar in din artikel. CKF-medarbetare anger Centre for Clinical Research Region Västmanland - Uppsala University
  
  
• Använd din e-postadress som slutar på ”uu.se” när du skickar in din artikel. CKF-medarbetare som har affiliering, se första punkten ovan, anger regionens epostadress: @regionvastmanland.se

Tänk på att:

• Avtalen är föränderliga. Vissa tidskrifter försvinner och andra kommer att tillkomma. Dubbelkolla alltid vad som gäller innan du skickar in din artikel.
  
  
• För vissa avtal måste du själv begära att Uppsala universitets rabatt tillämpas.

Läs mer om villkoren för de individuella avtalen

Vid publikation anges följande affilieringsadress:
Region Vastmanland – Uppsala University​
Centre for Clinical Research​, Vastmanland Hospital Vasteras​

Doktorand registrerad vid annat lärosäte än Uppsala:
Som akademisk affiliering anges CKF och Region Västmanland enligt ovan, samt din institution och lärosäte.

Nedan hittar du 

• Postermall 70 x 100 (pptx)
• Tips - Vetenskaplig poster (31970_1)

Forskningsanslag finansierade av Region Västmanland

Centrum för klinisk forskning administrerar Region Västmanlands forskningsanslag. För att söka anslag måste du vara anställd i Region Västmanland eller hos en samarbetspartner till Region Västmanland. 

Du som inte har någon – eller begränsad – erfarenhet av forskning kan söka Startbidrag. Anslaget kan användas till lönekostnader under tjänstledighet för att skriva forskningsplan och/eller etikansökan, samt kostnader för etikprövning, studieregistrering m.m.

Forskningsanslag - utlyses en gång per år och kan sökas mellan 15 augusti – 15 september

• Forskningstid (2 miljoner kr) – graduerade och ograduerade
  Forskningstid är tid som ägnas åt forskningsarbete. Dessa medel riktar sig i första hand till medarbetare som ännu inte påbörjat sin forskarutbildning, eller till medarbetare som har disputerat (postdoktorand). Men ansökan är även öppen för doktorander.
  
  
• Internt FoU-anslag (620.000 kr)
  Medel för omkostnader förknippade med forskningsprojektet - till exempel provrör, porto, analyskostnader, utrustning och kostnader för assisterande personal som är förknippade med forskningsprojektet.

Startbidrag - kan sökas kontinuerligt under året

Anslaget riktar sig till blivande forskare som har en idé till ett forskningsprojekt men som inte har någon – eller begränsad – erfarenhet av forskning. Startbidrag kan användas till lönekostnader under tjänstledighet för att skriva forskningsplan och/eller etikansökan, samt kostnader för etikprövning, studieregistrering etc.

Startbidrag beviljas ej för kvalitetsutvärdering. Målet med forskningsprojektet ska vara publicering i "peer-reviewed" tidskrift. Den som är disputerad eller registrerad doktorand är inte behörig att söka startbidrag.

Den som ansöker om Startbidrag måste vara anställd i en verksamhet som är finansierad av Region Västmanland.

Ansökningsförfarande
Startbidrag söks i det webbaserade ansökningssystemet Researchweb.
Startbidrag kan sökas löpande under året, men är uppdelat i två omgångar, en under våren och en under hösten:

1 januari – 30 juni
1 augusti – 31 december

Ansökningar granskas kontinuerligt. Granskningsgruppen består av 3 ledamöter som innehar uppdraget under 1 års tid. Dessa ledamöter är disputerade forskare vid CIFU Forskning/CKF. Ledamöterna utses av verksamhetschef CIFU Forskning och CIFU-direktör.

Startbidrag kan endast beviljas en gång per sökande och år. Maxbelopp att söka per omgång är 30 000 kr.

Projekt- och doktorandanknytning

För att söka anknytning måste du vara anställd i Region Västmanland eller hos en samarbetspartner till Region Västmanland.

Doktorandanknytning till regionen – CIFU Forskning/CKF

För att kunna ansöka om anknytning av doktorandprojektet till regionen (CIFU Forskning/CKF) måste du vara registrerad doktorand på en forskarutbildning vid en moderinstitution vid ett akademiskt lärosäte. Doktorandanknytning till regionen innebär att du får tillgång till CIFU Forskning/CKF:s resurser – t.ex. arbetsplats, handledning, och hjälp från sekreterare, forskningsassistenter och statistiker.

Riktlinjer för anknytning av doktorandprojekt till CIFU Forskning/CKF
Innan du kan ansöka om att få ditt doktorandprojekt anknutet till Centrum för klinisk forskning och Region Västmanland, måste du:

• ha ett förberedande samtal med CKF:s föreståndare för att presentera ditt doktorandprojekt. Vid mötet ska även handledare och verksamhetschef närvara.
  Lämna förslag på mötestider till forskning@regionvastmanland.se, meddela även om ni önskar ett digitalt möte via Teams eller fysiskt möte på CKF.
  Du får sedan en kallelse via Outlook kalendern.  

• vara registrerad doktorand på en forskarutbildning vid en moderinstitution vid ett akademiskt lärosäte

Nästa steg är att ansöka om anknytning av doktorandprojektet inom regionens organisation. Du ansöker om anknytning av doktorandprojektet till CKF genom att fylla i ett formulär i det webbaserade ansökningssystemet Researchweb. Ansökan kan göras löpande under året. Ansökan granskas av en bedömningsgrupp bestående av medarbetare vid CIFU Forskning/CKF.
Till ansökan ska bifogas en detaljerad projektplan för doktorandprojektet, i Word- eller PDF-format. För att bedömningsgruppen ska kunna göra en bedömning av ansökan krävs att ditt personkort i Researchweb innehåller ett aktuellt CV (se systemets startsida). Detsamma gäller för dina handledare.

Om projektet anknyts görs en preliminär bedömning av resursbehovet och CIFU Forskning/CKF:s engagemang i projektet. Huvudansvaret för doktorandprojektet ligger hos den projektansvarige som anges i ansökan.

Projektansvar innebär att:

• skriva projektplan enligt anvisningar
• skriva en formell ansökan (via Researchweb) om anknytning av projektet
• ansöka om tillstånd från den regionala etikprövningsnämnden
• i förekommande fall söka tillstånd från andra myndigheter t ex läkemedelsverket, strålskyddskommittén m.m.
• ansöka om fondmedel

De flesta patienter som sövs utvecklar atelektaser, det vill säga delar av lungan faller samman. Dessa sammanfallna lungavsnitt orsakar försämrad syresättning under anestesin och kan öka risken för komplikationer, till exempel lunginflammationer. Detta gäller alla som sövs, men risken är störst för äldre, överviktiga och multisjuka som genomgår stora operationer.

Två omständigheter i samband med nedsövning bidrar i kombination starkt till atelektasutvecklingen:

1. Patienterna andas av säkerhetsskäl ren syrgas vid inledningen av sövningen, detta kallas preoxygenering.
   
   
2. Vilolungvolymen minskar, det vill säga den mängd luft som återstår i lungan efter en normal utandning.

Konsekvensen blir att det bildas avstängda delar av lungan som innehåller en hög syrgashalt. Syrgasen tas upp av blodet i lungkärlen och när all syrgas tagits upp kollapsar lungblåsorna varpå atelektaser bildas. Hos en vaken människa sker inte detta, dels för att hela lungan är öppen och dels för att vi andas luft som till stor del innehåller kvävgas som inte kan tas upp av lungkärlen.

Vår forskning kring atelektaser fokuserar på syrgashaltens betydelse samt effekterna av så kallat positivt slut-exspiratoriskt tryck (PEEP). Ett övergripande syfte är att finna kliniskt användbara metoder för en helt atelektasfri anestesi – från nersövning och ända fram till dess patienten avlämnas på uppvakningsavdelningen.

Forskare inom området

Lennart Edmark, med dr
Erland Östberg, med dr
Alexander Larsson, doktorand

Avhandlingar

Lennart Edmark - Reducing Atelectasis during General Anaesthesia
Erland Östberg - Pulmonary Atelectasis in General Anaesthesia

En studie om hållbar arbetsmiljö, patientsäkerhetskultur och produktivitet inom offentlig sektor samt konsekvenser av covid-19-utbrottet

Just nu pågår Happ-19-studien, där anställda inom Region Västmanland har tackat ja till att delta genom att skicka in sin e-postadress via regionens medarbetarenkät. På den här sidan får du veta mer om projektet.

Forskning visar att arbetsmiljön har betydelse för medarbetarnas hälsa, både vad gäller risk- och friskfaktorer. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan innebära ökad risk för ohälsa.

Det övergripande syftet med Happ-19-studien är att undersöka samband mellan arbetsmiljö, hälsa, patientsäkerhetskultur och olika verksamhetsutfall i offentlig sektor. Ett annat syfte är att undersöka hur utbrottet av Covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa, patientsäkerhetskultur och olika verksamhetsutfall i offentlig sektor på kort och lång sikt. Vi kommer särskilt att studera effekter av distansarbete samt förekomst och effekter av etisk stress hos medarbetare inom hälso- och sjukvård.

Kontaktpersoner för projektet är:
Malin Lohela Karlsson
Emelie Condén Mellgren

Klicka här för mer information om studien

--

Medarbetare

• Malin Lohela Karlsson 
  Studieansvarig, med dr, Region Västmanland, Centrum för Klinisk Forskning Västerås och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Högskolan i Gävle.
• Emelie Condén Mellgren
  med dr, Region Västmanland, Centrum för Klinisk Forskning Västerås, Uppsala universitet
   

SAMARBETSPARTNERS

• Gunnar Bergström, professor Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet
• Bengt Arnetz, professor
  Michigan State University
• Kent Nilsson professor,
  Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala Universitet
• Sofia Kälvemark Sporrong, professor, Uppsala Universitet.

Kan valet av narkosmedel påverka överlevnaden efter cancerkirurgi?

Narkospersonalen spelar roll! Studier har visat på högre överlevnad för patienter som under och efter cancerkirurgi haft ryggbedövning eller annan omfattande bedövning.
   Nästa steg är att följa upp resultaten från djurstudier som visat att också valet av sömnmedel för narkosen kan spela roll för överlevnaden. Risken för återfall och dottersvulster verkar variera beroende på vilket sömnmedel som använts.
   I en egen journalstudie av bröstcancer och cancer i tjock- och ändtarm sågs samma tendens. Studien var dock statistiskt för svag för att övertyga. Vi behöver undersöka om misstanken kan fastställas eller inte, givet frågans allvarlighetsgrad, och det faktum att resultaten från djurstudier inte alltid gäller för människor.
   I CAN-studien (Cancer and anaesthesia) kommer sömnmedlen propofol eller sevofluran att lottas för den enskilde patienten, återigen för patienter med bröstcancer eller cancer i tjock- och ändtarm. Slumpen kommer att se till att alla faktorer som i.ö. spelar roll för överlevnaden blir lika fördelade mellan de två grupperna, så att det enda som till slut skiljer grupperna åt är sömnmedlet som getts under narkosen. Bägge medlen är sedan länge etablerade världen över, men sevofluran dominerar.
   Baserat på vår journalstudie behövs 8 000 patienter för den nu planerade studien (med marginal för bortfall). 5208 deltagare har hittills inkluderats i studien (3 maj 2022).

I nuläget bedrivs studien i (från norr till söder) Skellefteå, Örnsköldsvik, Sundsvall, Uppsala, Västerås, Örebro, Karlstad, Linköping, Västervik, Växjö, Kalmar, Helsingborg, Wroclaw (Polen), Zagreb (Kroatien) samt Peking, Shanghai och Xijing (Kina). Studien koordineras och finansieras från Västerås*.

CAN-studiens hemsida

*Anslag från Region Västmanland, Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen och Vetenskapsrådet.

Behandling av nedstämdhet via telefon för personer 65 år och äldre under pågående covid-19-pandemi, CoviDep

Studien är nu avslutad.

CoviDep-studien syftade till att undersöka effekten av en psykologisk behandling i korttidsformat för att behandla depressionssymtom hos personer 65 år och äldre under pågående Covid-19-pandemi. Behandlingen gavs helt via telefon och bestod av fyra samtal, ett samtal per vecka.

Behandlingen bestod av två psykologiska interventioner i kombination: Beteendeaktivering och mentala bilder. Beteendeaktivering går ut på att identifiera och genomföra lustfyllda och meningsfulla aktiviteter för att förbättra humöret och minska social isolering. För att förstärka effekten av beteendeaktivering och för att öka motivationen och följsamheten används mentala bilder. Mentala bilder innebär att deltagarna får göra övningar där de i detalj föreställer sig att de genomför de planerade aktiviteterna.

41 personer deltog i studien. Hälften av deltagarna utsågs slumpvis till att påbörja behandlingen direkt, medan de övriga deltagarna utsågs till en kontrollgrupp där de påbörjade behandling efter fyra veckor. Kontrollgruppens mående följdes upp genom veckovisa samtal. Genom detta upplägg kunde vi utvärdera effekten av behandlingen, men samtidigt erbjuda samtliga deltagare behandlingen. Samtliga deltagare fick fylla i enkäter före, under och efter behandling. Enkäter skickas ut 1, 3 och 6 månader efter behandlingen avslutats för att följa upp resultaten på längre sikt. 15 deltagar har också fått genomgå djupintervjuer om hur de upplevde behandlingen.

Frågor om studien besvaras av Johnny Pellas, johnny.pellas@regionvastmanland.se

Medarbetare

• Mattias Damberg, Ansvarig prövare, specialistläkare och docent,
  Region Västmanland
• Johnny Pellas, Ansvarig för studiens genomförande, leg psykolog och doktorand, Region Västmanland
• Gunilla Schiölde, leg psykolog/ specialist i neuropsykologi, Region Västmanland
• Angelica Norling, forskningssjuksköterska, Region Västmanland
• Marie Stenius-Svensson, forskningssjuksköterska, Region Västmanland
• Tobias Thornell, PTP-psykolog, Region Västmanland
• Ida-Maria Jonsson, PTP-psykolog, Region Västmanland
• Elin Byström, PTP-psykolog, Region Västmanland

Samarbetspartners

• Marie Kivi, leg. psykolog och fil.dr, Göteborgs universitet
• Dr. Julie Ji, University of Western Australia
• Dr. Fritz Renner, University of Freiburg

Läs mer om projektet här

SAVa - En studie av patienter med hjärtinfarkt och perifer kärlsjukdom bosatta i Västmanland

Den enskilt största orsaken till för tidig död är kardiovaskulära sjukdomar av vilka flertalet betingas av åderförkalkningssjukdom (ateroskleros). Inom Region Västmanland har av tradition bedrivits omfattande forskning inom området aterosklerotiska manifestationer, som t ex hjärtinfarkt, fönstertittarsjuka och förändringar i  blodflödet i halspulsådror.

SAVa (Study of Atherosclerosis in Vastmanland) är ett paraplyprojekt för två forskningsstudier som påbörjade inklusion av patienter år 2005 vid Centrum för Klinisk Forskning (CKF) i Västerås. Den ena studien inkluderade patienter med akut hjärtinfarkt (VaMIS) och den andra, patienter med perifer artärsjukdom (PADVa). Gemensamt för de båda studierna inkluderades också kontrollpersoner från den allmänna befolkningen. Inklusionen av försökspersonerna pågick fram till maj 2011 och sammantaget har 2315 försökspersoner genomgått en extensiv undersökning i detta projekt. rojektet finansieras i stor utsträckning av externa medel, huvudsakligen från SparbanksStiftelsen Nya.

SAVa-projektet har en lokal styrgrupp SAVa-projektet har en lokal styrgrupp bestående av docent Pär Hedberg (sammankallande), professor Jerzy Leppert, med dr Emelie Condén, med dr Philippe Wagner och med dr Matthijs Velders.

SAVa-materialet ingick som en del i Emelie Condéns doktorsavhandling Type D personality; psychometric properties of the DS14 and relations to ill-health and coronary heart disease in general and clinical populations 2014. SAVa-materialet ingår även i flera publikationer i Fredrik Calais, Jonas Selmeryds och Emma Skaus doktorandarbeten. Sedan 2014 har SAVa-materialet legat till grund för sammanlagt 12 publikationer i internationella peer-review-granskade tidskrifter.

Projektet har också en egen hemsida där man kan läsa mer om vad som pågår: savastudy.se

Forskningsprojektet SALVe

(Survey of Adolescent Life in Vestmanland) "Arv och miljö" - Psykisk och somatisk hälsa bland ungdomar i Västmanland

SALVe-projektet studerar arv och miljö utifrån kunskapen om att de flesta beteenden har en ärftlig grundläggande del, lagrad i våra gener, som sedan utformas i samverkan med den miljö man växer upp i. Vi vill studera dessa arv och miljömekanismer i förhållande till den nya tidens ungdomskultur där livsstil och levnadsvanor på många sätt är helt annorlunda än för bara en generation sedan.

Det finns ingen tidigare generation som varit så uppkopplade via datorer, tv-spel och smarta mobiltelefoner. De flesta ungdomar spenderar idag många timmar framför datorn varje vecka, några fastnar framför datorn, som ett slags missbruk medan andra är till synes helt opåverkade av sitt datoranvändande. Vad beror detta på, och vilka konsekvenser får det på sikt?

Ett av delprojekten planerar att följa ungdomar födda 1997 och 1999 under de kommande 20 åren för att på så sätt fördjupa kunskapen om de nya levnadsvanornas samband med fysisk och psykisk hälsa, idag och i framtiden.

Under november 2018 genomfördes den tredje enkätundersökningen i studien SALVe kohort.

Forskare vid CKF arbetar för närvarande med en rad vetenskapliga studier i syfte att fördjupa förståelsen för faktorer som påverkar bl a självskadebeteende, drogmissbruk, sexuellt riskbeteende, överviktsproblematik, antisocialt beteende, dataspelsproblem, depression och ätstörningar. Inom ramen för samarbetet med institutionen för Neurovetenskap vid Uppsala universitet har ett antal kandidatgener tagits fram.

Vi som forskar i projektet

Kent W Nilsson
Cecilia Åslund
Susanne Olofsdotter
Karin Sonnby
Sofia Vadlin
Johan Isaksson
Megha Bendre
Aniruddha Todkar
Dave Checknita
Rebecka Keijser
Catalina Torres Soler
Cahtrine Hultman
Iordana Ntini

Aktuellt i media:

• Spelforskning i fokus 2022 (Svenska Spel). Sofia Vadlin i intervju sida 8.