Forskningsprojektet SALVe
SALVe (Survey of Adolescent Life in Vestmanland) "Arv och miljö" - Psykisk och somatisk hälsa bland ungdomar i Västmanland
SALVe-projektet studerar arv och miljö utifrån kunskapen om att de flesta beteenden har en ärftlig grundläggande del, lagrad i våra gener, som sedan utformas i samverkan med den miljö man växer upp i. Vi vill studera dessa arv och miljömekanismer i förhållande till den nya tidens ungdomskultur där livsstil och levnadsvanor på många sätt är helt annorlunda än för bara en generation sedan.
Det finns ingen tidigare generation som varit så uppkopplade via datorer, tv-spel och smarta mobiltelefoner. De flesta ungdomar spenderar idag många timmar framför datorn varje vecka, några fastnar framför datorn, som ett slags missbruk medan andra är till synes helt opåverkade av sitt datoranvändande. Vad beror detta på, och vilka konsekvenser får det på sikt?
Ett av delprojekten planerar att följa ungdomar födda 1997 och 1999 under de kommande 20 åren för att på så sätt fördjupa kunskapen om de nya levnadsvanornas samband med fysisk och psykisk hälsa, idag och i framtiden.
Under november 2018 genomfördes den tredje enkätundersökningen i studien SALVe kohort.
Forskare vid CKF arbetar för närvarande med en rad vetenskapliga studier i syfte att fördjupa förståelsen för faktorer som påverkar bl a självskadebeteende, drogmissbruk, sexuellt riskbeteende, överviktsproblematik, antisocialt beteende, dataspelsproblem, depression och ätstörningar. Inom ramen för samarbetet med institutionen för Neurovetenskap vid Uppsala universitet har ett antal kandidatgener tagits fram.
Vi som forskar i projektet
Kent W Nilsson
Cecilia Åslund
Susanne Olofsdotter
Karin Sonnby
Sofia Vadlin
Johan Isaksson
Megha Bendre
Aniruddha Todkar
Dave Checknita
Rebecka Keijser
Catalina Torres Soler
Cahtrine Hultman
Iordana Ntini
Aktuellt i media:
- Spelforskning i fokus 2022 (Svenska Spel). Sofia Vadlin i intervju sida 8.
Kent W Nilsson, professor, föreståndare för CKF
Kent W Nilsson, professor, föreståndare för CKF
SALVe-projektet
Liv och Hälsa Ung – SALVe-projektet (Survey of Adolescent Life in Vestmanland)
Undersökningen genomförs av personal vid CKF bland sjundeklassare, niondeklassare och elever i andra årskursen i gymnasiet.
Forskare vid CKF arbetar för närvarande med en rad vetenskapliga studier i syfte att fördjupa förståelsen för faktorer som påverkar bl a självskadebeteende, alkohol och drogmissbruk, kriminellt beteende, depression och ADHD.
När det gäller analyser av biologiska markörer från salivprov finns ett mycket väl utvecklat samarbete med forskare vid Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet.
Forskningen fokuserar på samverkan mellan arv och miljö genom att analysera interaktionen mellan genetiska variationer och uppväxtförhållande.
Inom ramen för samarbetet med inst. för Neurovetenskap UU har ett antal kandidatgener tagits fram.
Sammanlagt har drygt 50 vetenskapliga artiklar om gen-miljöinteraktion och ett tiotal om psykosociala faktorer publicerats i internationella tidskrifter vilka återfinns på PubMed (sökord nilsson kw), Google scholar eller Research Gate.
SALVe-kohort projektet
De studier vi gjort tidigare har mest varit tvärsnittsstudier. Det är en undersökning vid ett tillfälle. En svaghet med tvärsnittsstudier är att man inte kan studera vad som händer senare i livet. Därför startar vi studien SALVe-Kohort.
En kohortstudie följer studiedeltagarna över tid. Då kan man exempelvis undersöka långtidseffekterna av motion och kostvanor i ungdomsåren i förhållande till olika hälso- eller sjukdomstillstånd. Viktiga frågor är exempelvis; hur påverkar ungdomarnas mobiltelefon- eller dataspelsvanor den fysiska och psykiska hälsan på längre sikt. Denna studie planerar att följa samtliga ungdomar i länet födda 1997 och 1999 under 20 års tid.
Många av de frågor som vi delvis svarat på i SALVe-projektet, som t.ex. samverkan mellan arv och miljö (gener som MAO-A genen och uppväxtförhållanden) i förhållande till depression, skadligt alkoholbruk och kriminalitet har lett till nya frågor. Vilka mekanismer är inblandade i gen-miljöinteraktionen är exempelvis en sådan fråga. Generna kodar för proteiner, exempelvis serotonin och generna förändras inte av miljön, de är alltid lika från födelse till död, men deras proteinuttryck kan förändras. Ett exempel på detta kallas metylering och detta skall vi studera i kohortprojektet.
Det finns teorier om genetisk plasticitet, d.v.s. att vissa individer har en medfödd ärftlighet som gör att miljön påverkar dem mer än andra. Dessa miljökänsliga individer brukar kallas orkidébarn, till skillnad från maskrosbarn som trots en svår miljö inte verkar påverkas speciellt mycket. Idag vet vi mycket lite om dessa mekanismer, men vi hoppas att forskningsprojektet skall ge oss många svar på dessa frågor
BUP-projektet
Samsjuklighet och behandlingsrespons; interaktion mellan psykosociala riskfaktorer och genetisk sårbarhet hos BUP patienter.
Vid flera av de Barn och ungdomspsykiatriska mottagningarna Västmanland genomförs ett omfattande forsknings och utvecklingsarbete. Syftet med studien är att kartlägga förekomst av depression, ångesttillstånd, ADHD, beteende-störningar (trotssyndrom/uppförandestörning), alkohol- och drogmissbruk, samsjuklighet, psykosociala belastnings-faktorer, genetisk disposition och behandlingsresultat hos patienter 4-17 år som kommer till BUP.
Även ålders- och könsskillnader kommer att utforskas. Dessutom innebär studien ett strukturerat första besök och från och med hösten 2010 används nyutvecklade WEB-formulär. Hittills har drygt 1000 barn, ungdomar och deras familjer tackat ja till att medverka i projektet som beräknas pågå ytterligare två till tre år.
SALA öppenvårdspsykiatriprojekt
Samsjuklighet och behandlingsrespons; interaktion mellan psykosociala riskfaktorer och genetisk sårbarhet hos vuxenpsykiatriska patienter.
Vid vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Sala genomförs ett omfattande forsknings och utvecklingsarbete. Syftet med studien är att kartlägga förekomst av depression, ångesttillstånd, ADHD, personlighetsstörningar och beteende-störningar, alkohol- och drogmissbruk, samsjuklighet, psykosociala belastnings-faktorer, genetisk disposition och behandlingsresultat hos vuxenpsykiatriska patienter.
Patienter började inkluderas våren 2010 och studien förväntas pågå ytterligare några år.
Missbruk & Kriminalitet bland ungdomar
Förbättrad behandling och fördjupad förståelse av missbruk och kriminalitet bland ungdomar är ett projekt som drivs tillsammans med professor Sheilagh Hodgins. Ett representativt urval av ungdomar från Maria ungdom i Stockholm, 99 flickor och 81 pojkar, samt deras föräldrar och syskon ingår i forskningsprojektet. De behandlade ungdomarna genomgår en 5-årsuppföljning sedan deras första vårdtillfälle på Maria Ungdom. Psykosociala och biologiska data samlas även in från föräldrar och syskon.
Arv och miljö i relation till missbruk är ett mycket spännande forskningsområde och det kan komma att ha stora konsekvenser på såväl förståelsen för hur missbruket uppkommer som för framtida behandlingsmetoder.
Eftersom de flesta av projekten innefattar insamling av biologisk material och-, eller känsliga uppgifter finns det en mängd lagar och regler som skall följas. Samtliga projekt har godkänts av Etikprövningsnämnden och, i de fall där det varit tillämpligt, även Integritetsskyddsmyndigheten förhandskontroll.
Cecilia Åslund, adj. professor
Cecilia Åslund, adj. professor
Egna projekt
- Social status, socialt kapital och upplevelser av skam och kränkningar – betydelse för hälsa och beteende
- Gen-miljö interaktion i relation till hälsa och beteende
- Medarbetare i SALVe projektet
Om mig
I min forskning undersöker jag vilken betydelse faktorer som social status, skamupplevelser, socialt kapital, social stress och svåra uppväxtförhållanden har för hälsa och beteende.
Jag tittar också på hur våra gener, vår uppväxtmiljö och vårt sociala sammanhang samverkar i risk för att utveckla exempelvis depression eller antisocialt beteende.
Vår sociala position i relation till andra människor påverkar hur vi beter oss, hur vi mår och hur länge vi lever. Det finns starka samband mellan socioekonomisk status, dvs vilken utbildning och inkomst man har, och risk för att drabbas av olika sjukdomar samt livslängd. Detta fenomen brukar kallas för ”statussyndromet”.
Vår forskargrupp har undersökt betydelse av social status bland ungdomar och funnit att det redan under skolåren finns en tydlig koppling mellan att komma från lägre socioekonomiska förhållanden och att uppleva högre förekomst av psykiska och psykosomatiska åkommor.
Men hos ungdomar är bilden något mer komplex än hos vuxna. Ungdomar som kommer från familjer med mycket låg socioekonomi men också ungdomar från familjer med mycket hög socioekonomi löper båda större risk att utveckla depression eller antisocialt beteende om de exempelvis utsätts för kränkningar och skam. Det finns alltså en skyddande effekt i att tillhöra den stora medelklassen – att vara som alla andra – bland svenska ungdomar.
Vi har även funnit genetiska samband, där vissa varianter av vissa gener verkar medföra en högre känslighet för påverkan från den sociala miljön. Dessa genvarianter har i vår forskning kopplats till högre risk för kriminalitet bland ungdomar som befinner sig i de två ytterkanterna av social status skalan.
Vi har även funnit att om man har någon av dessa genvarianter och har en besvärlig uppväxt, t ex sociala problem i familjen, ökar risken att man ska utveckla depression och antisocialt beteende. Bärare av dessa ”känslighetsgener” brukar även kallas orkidébarn till skillnad från det mer välkända begreppet maskrosbarn.
Men att vara ett orkidébarn behöver inte vara negativt – vår forskning visar att en person som bär en ”känslig” genvariant och som växer upp i en socialt trygg och stödjande miljö har mindre risk att utveckla exempelvis depression eller antisocialt beteende jämfört med personer som har en ”okänslig” genvariant i samma miljö. Personer med de känsliga genvarianterna påverkas alltså i högre grad av en stressande och negativ miljö, men effekterna av en stödjande och stimulerande miljö blir också desto större.
Mina publikationer
SALVe Kohort
Biologisk känslighet för miljön, på gott och ont.
Projektet är en kohortstudie som till stora delar liknar SALVe- och BUP-projekten. Vi kommer att följa ca 2000 Västmanländska ungdomar i 20 år för att undersöka levnadsvanor och dess hälsoeffekter. Vi kommer att studera detta både ur biologisk och psykosocial synvinkel. Ett flertal doktorander och postdokar kommer att bedriva sin forskning baserat på data från detta projekt.
Den första datainsamlingen påbörjades under hösten 2012 och avslutades 2013. Under hösten 2015 genomfördes den första uppföljningsstudien, våg 2. Under 2016 påbörjades förberedelserna för en experimentell fördjupningsstudie. Datainsamlingen för denna fördjupningsstudie avslutades 2019.
Under hösten 2018 genomfördes våg 3 av kohortstudien. Den tredje uppföljningsstudien i projektet, våg 4, påbörjades under hösten 2021. Samtliga deltagare födda i Västmanland år 1997 eller 1999 får ett brev med posten, med en länk till en webbenkät som fylls i på internet.
Electronic Psychiatric Intake Questionnaire
EPIQ är ett resultat av såväl planerade forskningsstudier som ett behov av enhetlig och strukturerad bedömning vid nybesök på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP) med möjlighet till uppföljning och utvärdering av BUP:s insatser.
År 2008 fanns ett flertal forskningsintresserade medarbetare på BUP i Västmanland som kontaktade professor Kent Nilsson vid Centrum för klinisk forskning (CKF) i Västerås. Flera eftersatta forskningsområden och intresseområden presenterades vid olika möten på CKF, såsom ångest, depression, ADHD, normbrytande beteende. Istället för att inleda separata forskningsprojekt beslutades att ett gemensamt instrument för datainsamling skulle utvecklas där screeninginstrument för de vanligaste psykiatriska tillstånden samt psykosociala riskfaktorer skulle ingå och det övergripande projektet
”Förekomst av flera samtidiga psykiatriska tillstånd och behandlingsrespons, samt samspel mellan psykosociala riskfaktorer och ärftlig sårbarhet hos patienter på BUP” skapades. Inledningsvis utformades en pappersenkät som senare webbaserades och integrerades med elektronisk journal för att underlätta såväl datainsamling som klinisk dokumentation.
EPIQ är ett instrument i ständig utveckling som syftar till att underlätta såväl forskning som klinisk vardag och förändringar av innehållet sker kontinuerligt för att möta båda dessa behov. En undersökning med EPIQ vid nybesök ger en baslinjemätning som sedan kan jämföras mot en uppföljning med EPIQ med utvalda skalor. EPIQ kan användas både på plats på en mottagning eller skickas hem via 1177 med krypterad och säker länk.
De kriterium som satts för de skalor som inkluderas i EPIQ är att de är fritt tillgängliga, inte är alltför omfattande samt att en psykometrisk utvärdering och validering finns eller planeras.
För närvarande finns EPIQ i en ungdomsversion (från 13 års ålder) och en föräldraversion. Det finns också en version för skolpersonal, skol-EPIQ.
Så går det till
- Föräldrar kontaktar Barn- och ungdomspsykiatrin för tidsbokning.
-
EPIQ skickas till patienter och deras föräldrar via e-post. Enkäten fylls i innan besöket på BUP.
Det webbaserade instrumentet screenar för de vanligaste psykiatriska tillstånden och för psykosociala riskfaktorer.
- Barnet och dess föräldrar kommer till BUP på bokat besök.
- EPIQ underlättar journaldokumentation, mätning, redovisning och uppföljning av resultat genom en enhetlig databas som är integrerad i journalsystemet.
- Efter ett år följs EPIQ upp med ett uppföljningsformulär.
Kort om Epiq
Kort om Epiq
- Enhetlig, strukturerad bedömning för likvärdig bedömningsprocess
- Information inhämtas från både ungdomar och föräldrar
- Undersöker förutom psykiatriska symtom även våld i familjen, droger, mobbning, föräldrars mående och funktionsnedsättning
- Webbaserad informationsinsamling möjliggör mer patienttid
- Digital länk mellan patient, vårdgivare och patientjournal (EPIQ skickar uppgifter direkt till journalen)
- Baslinjemätning ger möjlighet till uppföljning och utvärdering av BUP:s insatser
Samsjuklighet på Maria Ungdom
Samsjuklighet och behandlingsrespons bland ungdomar som missbrukar alkohol och droger.
Projektet är ett samarbetsprojekt med professor Sheilagh Hodgins verksam bland annat vid Maria ungdom i Stockholm. Vi genomför nu en femårsuppföljning av ca 200 patienter. Dessutom undersöks deras syskon och föräldrar. Samsjuklighet och behandlingsrespons, såväl som långtidsutfall kommer att studeras. Psykosociala och biologiska faktorer kommer att undersökas. I detta exklusiva projekt har även ett hundratal av forskningspersonerna genomgått en hjärnavbildning med hjälp av magnetröntgen (MR) och vi har dessutom genomfört analyser av metyleringsgrad av ett antal kandidatgener. Data från denna studie kommer att användas av ett flertal doktorander och postdocs. Två doktorander har haft med data från denna studie i sina avhandlingar /disputationer (2015 och 2016)
SNOB - Sala Nybesök och Bedömning
Samsjuklighet på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Vilket utfall har behandling på sjukskrivning – påverkas utfallet av biologi och kön?
Under 2009 planerades ett forskningsprojekt inom ramen för den psykiatriska öppenvården för vuxna i Sala. Syftet med studien är att kartlägga förekomst av depression, ångesttillstånd, ADHD, alkohol och drogmissbruk, samsjuklighet, psykosociala belastningsfaktorer, genetisk disposition och behandlingsresultat hos patienter som kommer till en vuxenpsykiatrisk mottagning. Könsskillnader kommer att belysas. Patientrekryteringen är nu avslutad och ett nytt doktorandprojekt påbörjas under 2016.
BUP - uppföljningsstudie
År 2009 startade en forskningsstudie inom barn- och ungdomspsykiatrin. Studien undersöker hur barn och ungdomar som kommer till BUP i Västmanland mår, vilken hjälp de får och hur det går för dem i framtiden.
Under hösten 2018 kommer du som tidigare har tackat ja till att vara med i forskningsstudien att bli kontaktad av oss på Centrum för Klinisk Forskning i Västmanland. Vi vill gärna följa upp hur du mår och hur du har det i dag. Vi skulle också vilja ställa några frågor till dig om hur du upplevde kontakten på BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.
Vi vill undersöka hur många av de barn och ungdomar som söker hjälp som är deprimerade, lider av ångest, har ADHD eller beteendeproblem. Vi vill också ta reda på hur vanligt det är att man har flera problem samtidigt, till exempel att man är både deprimerad och har ångest, och om det har något samband med uppväxt och ärftlighet.
Dessutom vill vi undersöka hur hjälpsam behandlingen har varit för deltagaren, och om det finns några förbättringsmöjligheter.
Du som deltar i uppföljningsstudien kommer att få fylla i en enkät på internet. Information och inloggningsuppgifter skickas till dig med brev. Enkäten tar cirka 30 minuter att genomföra. Eventuellt får du även lämna in ett salivprov. Det är helt frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att du behöver berätta varför.
Namn och personuppgifter hanteras i enlighet med EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Ansvarig för dina personuppgifter är Region Västmanland. Du kan läsa mer om det här i informationsbrevet som skickas hem till dig. Du är också välkommen att höra av dig till oss på Centrum för Klinisk Forskning.
När svaren på din webbenkät registrerats hos oss på Centrum för klinisk forskning skickar vi hem ett SuperPresentkort värt 200 kronor till dig. Har du klickat i att du kan tänka dig att lämna ett salivprov skickar vi dig även ett salivprovskit. När salivprovet registrerats hos oss på Centrum för klinisk forskning skickar vi hem ytterligare ett SuperPresentkort värt 200 kronor till dig.
Se gärna filmen nedan, för mer information.
År 2009 startade en forskningsstudie inom barn- och ungdomspsykiatrin. Studien undersöker hur barn och ungdomar som kommer till BUP i Västmanland mår, vilken hjälp de får och hur det går för dem i framtiden.
Under hösten 2018 kommer du som tidigare har tackat ja till att vara med i forskningsstudien att bli kontaktad av oss på Centrum för Klinisk Forskning i Västmanland. Vi vill gärna följa upp hur du mår och hur du har det i dag. Vi skulle också vilja ställa några frågor till dig om hur du upplevde kontakten på BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.
Vi vill undersöka hur många av de barn och ungdomar som söker hjälp som är deprimerade, lider av ångest, har ADHD eller beteendeproblem. Vi vill också ta reda på hur vanligt det är att man har flera problem samtidigt, till exempel att man är både deprimerad och har ångest, och om det har något samband med uppväxt och ärftlighet.
Dessutom vill vi undersöka hur hjälpsam behandlingen har varit för deltagaren, och om det finns några förbättringsmöjligheter.
Du som deltar i uppföljningsstudien kommer att få fylla i en enkät på internet. Information och inloggningsuppgifter skickas till dig med brev. Enkäten tar cirka 30 minuter att genomföra. Eventuellt får du även lämna in ett salivprov. Det är helt frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att du behöver berätta varför.
Namn och personuppgifter hanteras i enlighet med EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Ansvarig för dina personuppgifter är Region Västmanland. Du kan läsa mer om det här i informationsbrevet som skickas hem till dig. Du är också välkommen att höra av dig till oss på Centrum för Klinisk Forskning.
När svaren på din webbenkät registrerats hos oss på Centrum för klinisk forskning skickar vi hem ett SuperPresentkort värt 200 kronor till dig. Har du klickat i att du kan tänka dig att lämna ett salivprov skickar vi dig även ett salivprovskit. När salivprovet registrerats hos oss på Centrum för klinisk forskning skickar vi hem ytterligare ett SuperPresentkort värt 200 kronor till dig.
Experimentella spelstudien
SALVe Kohort, eller "Arv och miljö - Psykisk och somatisk hälsa bland ungdomar i Västmanland, är ett forskningsprojekt som startade 2012 och som under 20 års tid ska följa de ungdomar som är födda 1997 och 1999 i Västmanland, och som deltar i studien.
Under 2017-2019 driver vi en experimentell delstudie, där 200 deltagare slumpmässigt har valts ut för att erbjudas deltagande i den experimentella fördjupningsstudien, som handlar om spelbeteende och känsloreaktioner.
Vi vill undersöka vilka personer som kan ha en ökad risk till att spela för mycket eller till att utveckla spelberoende. Syftet är att undersöka olika geners och miljöfaktorers betydelse för spelbeteende och känsloreaktioner genom olika mätningar i en experimentell miljö.
Trådlösa sensorer fästs på ansikte, ena handen och överkroppen för att mäta hjärtfrekvens, hudkonduktans, andningsfrekvens och kropps- och ansiktsrörelser under experimentet. Deltagarna ersätts med 1000 kronor i presentcheckar och har även möjlighet att vinna upp till 600 kronor extra beroende på hur man lyckas med speluppdragen.
Så här går det till:
1. En webbenkät skickas till deltagaren, att besvaras hemma
2. Ytterligare en enkät besvaras av deltagaren i labbet på Centrum för klinisk forskning
3. Deltagaren genomför fyra tester om känsloreaktioner med hjälp av dator i labbet
4. Paus med fika
5. Intervju om spel och beroende
6. Deltagaren genomför tre olika speluppdrag med hjälp av dator i labbet
7. Salivprov tas på deltagaren
Avhandlingar
Inom SALVe-projektet har ett antal doktorander anknutits och registrerats vid Uppsala universitet.
Kent Nilsson 2006
Cecilia Åslund 2009
Erika Comasco 2010
Karin Sonnby 2014
Emelie Condén 2014
Sara Lövenhag 2015
Charlotta Hellström 2015
Anirudda Todkar 2016
Sofia Vadlin 2016
Susanne Olofsdotter 2017
Megha Bendre 2019
Rebecka Keijser 2021
Sofia Kanders 2021
Dave Checknita 2021
- Skriv ut
- Dela texten
- Ändrad den: 19 december 2024