Publikationer

Nr 2 2026   Läs om UVI, gluten och laktos i läkemedel m.m.

Nr 1 2026   Tema Basläkemedel 2026. Läs mer om indikationerna och rekommendationerna i basläkemedelslistan.

Nr 3 2025   Läs om förmaksflimmer, regionens nya webbsida för restinformation m.m.

Nr 2 2025   Läs om immunterapi inom onkologin, solskydd m.m.

Nr 1 2025  Tema Basläkemedel 2025. Läs mer om indikationerna och rekommendationerna i basläkemedelslistan.

Nr 3 2024   Läs om COX-hämmare, läkemedelsförsörjning i egen regi m.m.

Nr 2 2024   Läs om antibiotikamyter i sjukvården, läkemedel vid dysfagi, smärtanalys m.m.  

Nr 1 2024   Tema Basläkemedel 2024. Läs mer om indikationerna och rekommendationerna i basläkemedelslistan.

Nr 3 2023   Läs om PPI, uppbyggnad av beredskapslager, nya behandlingsrekommendationer vid astma och KOL m.m.

Nr 2 2023   Läs om kolesterolsänkande behandling, egen steriltillverkning, möjlig läkemedelskandidat vid Alzheimers sjukdom m.m.

Nr 1 2023   Tema Basläkemedel 2023. Läs mer om indikationerna och rekommendationerna i årets basläkemedelslistan.

Nr 3 2022   Läs om leverfunktion och läkemedelsbehandling, cannabis roll vid smärta och att livsmedel kan påverka vissa läkemedels effekt.

Nr 2 2022   Läs om kronisk hjärtsvikt och levnadsvanor m.m.

Nr 1 2022   Tema Basläkemedelslistan 2022

Nr 3 2021   Läs om läkemedelsbehandling vid IBD, smärtbehandling hos äldre, 3D-printing av läkemedel m.m.

Nr 2 2021   Läs bl.a. om Sjögrens syndrom och skillnader i läkemedelsanvändning mellan män och kvinnor.

Nr 1 2021   Tema Basläkemedelslistan 2021

Nr 3 2020   Läs om antibiotika, hepatit C m.m.

Nr 2 2020   Tema Corona

Nr 1 2020   Kommentarer till Basläkemedel 2020

Sov gott - en liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre

Broschyren Sov gott riktar sig till både hälso- och sjukvårdpersonal och patienter. Den innehåller fakta om sömn samt råd och förslag på vad man själv kan göra för att förbättra sin sömn.

Broschyren har tagits fram av Regionala läkemedelsrådet i Uppsala-Örebroregionen, ett samarbete mellan läkemedelskommittéerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro.

Tryckta exemplar av broschyren finns på vårdcentraler och hälsocenter i Region Västmanland. Broschyren kan även beställas via Läkemedelskommittén, lakemedelskommitten@regionvastmanland.se.

Sov gott (pdf)

Sov gott (e-bok)

Begrepp och termer (ordlista)

AIP: Apotekets inköpspris

AUP: Apotekets utförsäljningspris

Apotekens handelsmarginal: Skillnaden mellan apotekets utförsäljningspris (AUP) och apotekets inköpspris (AIP). TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) fastställer marginalen för receptbelagda läkemedel samt vissa stomi- och förbrukningsartiklar som ingår i högkostnadsskyddet.

Begränsad subvention (F): Innebär att läkemedlet endast ingår i högkostnadsskyddet för ett visst användningsområde eller en viss patientgrupp. Se även Subvention.

Biosimilarer: Biologiska läkemedel som är mycket likvärdiga med ett redan godkänt originalpreparat (referensläkemedel) avseende effekt och säkerhet. På grund av biologiska läkemedels komplexitet kan de inte vara identiska, men skillnaderna saknar klinisk betydelse. I Sverige rekommenderas i dagsläget inte utbyte av biosimilarer på apotek, till skillnad från generiska läkemedel.

DDD (definierad dygnsdos): En antagen genomsnittlig dygnsdos för en vuxen vid läkemedlets primära indikation. Måttet används för att möjliggöra jämförelser av läkemedelsanvändning mellan till exempel länder. Vid tolkning behöver man beakta att DDD kan över- eller underskatta faktisk användning. Till exempel har warfarin en DDD på 7,5 mg/dag trots individuell dosering.

DU90% (Drug Utilization 90%): Ett kvalitetsmått på läkemedelsförskrivning. Metoden innebär att identifiera de läkemedel som tillsammans står för 90 procent av volymen (vanligen mätt i DDD) under en viss period och jämföra dessa med aktuella behandlingsrekommendationer, till exempel basläkemedelslistan.

Expedition av receptläkemedel: Apoteket lämnar ut läkemedel som är förskrivet på recept till patient. Vid förskrivning tar förskrivaren ställning till om patienten är förmånsberättigad och om hen uppfyller eventuella subventionsvillkor (vid begränsad subvention).

Generika: Läkemedel som innehåller samma aktiva substans som ett originalläkemedel vars patent har gått ut. Generisk konkurrens leder oftast till lägre priser. Apoteket kan i de flesta fall byta till ett billigare utbytbart läkemedel utan kontakt med förskrivare.

Informationsapotekare/informationsläkare: Apotekare/läkare som arbetar med läkemedelsinformation och verkar för en rationell läkemedelsanvändning. Rollen innefattar uppsökande verksamhet där information ges om behandlingsrekommendationer och läkemedelsanvändning.

Licensläkemedel: Läkemedel som inte är godkänt i Sverige men som kan förskrivas efter särskilt tillstånd. Förskrivaren skriver en motivering om varför licensläkemedel behövs antigen till en enskild patient eller generell licens som gäller flera patienter på en specifik vårdenhet eller i vissa fall kan gälla flera vårdenheter och kliniker. För licensansökan används e-systemet KLAS.

Läkemedelsförmånen: Den statligt reglerade subventionen av läkemedel. De flesta receptläkemedel ingår och patienten betalar en egenavgift enligt högkostnadsskyddet. Priserna är desamma på alla apotek.

Läkemedelsstatistik över konsumtion: Kan beskrivas med olika mått, till exempel:

• kostnad (regionens eller patientens)
• antal enheter (t ex förpackningar eller DDD)
• antal förskrivningar
• fysisk kvantitet av läkemedel (volym).

Man kan också mäta antal individer som hämtar ut receptläkemedel. För rekvisitionsläkemedel saknas ofta individdata.

NT-rådet (Rådet för nya terapier): En nationell expertgrupp som beslutar om vilka nya läkemedel som ska ingå i den nationella processen för ordnat införande. De ger även rekommendationer om användning av dessa läkemedel. Gäller främst rekvisitionsläkemedel.

Patentutgång: Tidpunkt då skyddet för ett originalläkemedel upphör och konkurrens från generika eller biosimilarer kan uppstå. Detta leder ofta till lägre kostnader.

Rekvisition: Läkemedel som köps in av vårdgivare och ges direkt till patient på vårdenhet, till exempel på en slutenvårdsavdelning på sjukhus. Omfattas inte av läkemedelsförmånen. Regionen upphandlar läkemedel på rekvisition och det är viktigt att välja upphandlade preparat för att hålla kostnaderna nere, till exempel vid beställning till läkemedelsförråd på sjukhus.

Restsituationer: Uppstår när läkemedelsföretag inte kan tillhandahålla läkemedel i samma mängd som efterfrågan. Läkemedelsverket sammanställer information om restanmälda läkemedel och ger information om möjliga alternativ. Vid brist kan ett nytt recept med annan styrka behövas och ibland kan licensförskrivning bli aktuellt. Läkemedelsföretag ska anmäla en förväntad restsituation till Läkemedelsverket så snart som möjligt och senast två månader innan den faktiska restsituationen förväntas uppstå, annars kan sanktionsavgifter utfärdas.

Smittskyddsläkemedel: Läkemedel som är kostnadsfria för patienten enligt smittskyddslagen. Regionerna står för kostnaden och ersätts sedan för en del av dessa kostnader genom statsbidrag.

Subvention: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om pris och subvention för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen. Subvention innebär att staten står för en del av kostnaden.

I Fass anges förmånsstatus med:

• F: samtliga förpackningar av läkemedlet är subventionerade
• (F): begränsad subvention (särskilda villkor gäller)
• EF: läkemedlet ingår inte i läkemedelsförmånen

Särläkemedel (orphan drugs): Läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar (färre än 5 per 10 000 personer). Omfattas inom EU av särskilda stöd och incitament för att främja utveckling Kaftrio (ivakaftor, elexakaftor, tezakaftor) mot cystisk fibros är ett exempel på särläkemedel.

Återbäring: Ekonomisk återföring från läkemedelsföretag till regioner och staten, baserat på överenskommelser (sidoöverenskommelser) som förhandlas inom trepartsprocesser med TLV. Avtalspriserna är sekretessbelagda.