Föräldraskapsstöd

Antalet barn och unga ökar i dagens samhälle, vilket är en positiv utveckling. Samhällets esurser är dock begränsade, vilket gör att vi behöver metoder för att kunna göra kloka prioriteringar. Hälsoekonomiska analyser hjälper oss att använda befintliga resurser så att mesta möjliga hälsa tillkommer befolkningen.  

För att underlätta för politiker och beslutsfattare har hälsoekonomiska analyser av föräldraskapsstödsprogram genomförts, som visar på vilka program som är kostnadseffektiva. Hälsoekonomiska analyser kan alltså användas som stöd i att visa varför en satsning på föräldraskapsstöd lönar sig och vilka program som är bäst att använda för att få så mycket stöd som möjligt för pengarna.  

Detta är relevant utifrån handbokens målområden då det utifrån målområde 1 (ett kunskapsbaserat arbetssätt) och 3 (en stödjande organisation) finns möjlighet att använda hälsoekonomiska underlag för att arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap och få stöd i att prioritera det ekonomiska resurserna.  

Vad är hälsoekonomi? 

Hälsoekonomiska analyser syftar till att ge besked om hur stora hälsoeffekter som kan förväntas av en viss insats och till vilken kostnad.  

Det finns flera olika typer av hälsoekonomiska utvärderingar och i samtliga jämförs två eller flera alternativ för att klargöra vilket som är mest kostnadseffektivt. Kostnadseffektivitet är alltså ett relativt begrepp – en insats är kostnadseffektiv i relation till ett alternativ som den jämförs med, vilket ger underlag för resursprioritering. Det är dock viktigt att betona att syftet med hälsoekonomiska analyser inte är att spara pengar. Underlaget ska i stället ge beslutsfattare tillräcklig kunskap för att kunna använda de resurser som finns tillgängliga för att få mesta  möjliga hälsa i utbyte.

Hälsoekonomiska utvärderingar har gjorts på de flesta av de föräldraskapsstödsprogram som beskrivs i handboken. De har utvärderats i svensk kontext och utvärderingarna har visat att programmen både har effekt på barns psykiska hälsa och att programmen dessutom är kostnadseffektiva (MFoF, 2022).

Den hälsoekonomiska analysen av Triple P, Aktivt föräldraskap och Alla Barn i Centrum (ABC) visar att universella föräldraskapsstödsprogram kan vara en lönsam satsning för kommunen.  

Tripel P och Aktivt föräldraskapsstöd 

Triple P har utvärderats med fokus på minskningav utagerande beteende hos barn.rogrammet  har utvärderats av forskare vid Uppsala universitet i en studie som  genomfördes i Uppsala kommun och som finansierades av dåvarande folkhälsoinstitutet. Programmet erbjuds som ett universellt stöd, men utvärderingen är gjord med ett fokus på minskning av utagerande beteende hos barn. Ungefär fem procent av alla barn i Sverige beräknas ha problem av utagerande karaktär på en klinisk nivå.  

Föräldrar från ett slumpmässigt urval av förskolor erbjöds att delta i programmet via förskolan. Erbjudandet vände sig till alla föräldrar vid de utvalda förskolorna. Resultatet visade att kommunens kostnader för att förebygga ett kliniskt fall uppgick till 55 000 kronor och att kommunen gör en kostnadsbesparing efter ett år då ett barn med utagerande beteende kostar kommunen ungefär 82 000 kronor årligen.

I Folkhälsomyndighetens studie Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat öräldrastöd (2014) har vidare en hälsoekonomisk studie gjorts som innefattar både Aktivt föräldraskap och Triple P. Den kombinerade analysen visar att varje satsad krona ger 2,8 kronor tillbaka ”förutsatt att effekterna tillskrivs programmen och att effekten antas hålla i sig”. Slutsatsen som dras är att Aktivt föräldraskap är ett kostnadseffektivt program. 

Alla Barn i Centrum (ABC)

Den hälsoekonomiska analysen av ABCbaserades på en studie av effekter bland barnen mätt i QALY som är ett mått på hälsorelaterad livskvalitet. Utvärderingen genomfördes av forskare vid Karolinska institutet och genomfördes i Upplands-Väsby kommun, i samarbete med tio kommuner och stadsdelar i Stockholms län. Studien finansierades av Folkhälsomyndigheten. Föräldrar inbjöds att delta genom annonsering och spridning av information på förskolor och skolor. Föräldrar som hade deltagit i ABC (interventionsgrupp) jämfördes med föräldrar som hade stått på väntelista (kontrollgrupp). Den hälsoekonomiska analysen baserades på två enkäter. Den första besvarades av föräldrar i samband med att de informerades om studien och den andra besvarades av föräldrar i anslutning till att interventionsgruppen hade deltagit i programmet. 

Tre antaganden gjordes gällande hur den uppmätta effekten kan tänkas kvarstå över ett år:  

1. tillbaka till utgångsläget efter sex månader; 
2. kvarstår fram till sex månader och tillbaka till utgångsläget efter nio månader;
3. kvarstår fram till nio månader och tillbaka til utgångsläget efter tolv månader.  

Med antagandet att effekterna har avtagit efter sex månader är kostnadseffektiviteten ca 262 000 kronor per QALY, med antagandet att effekterna har avtagit efter 9 månader är kostnadseffektiviteten ca 130 000 kronor per QALY, och med antagandet att effekterna har avtagit först efter 12 månader är kostnadseffektiviteten ca 86 000 kronor per QALY.  

Samtliga alternativ ligger lägre än 500 000 kronor per QALY varför den rimliga slutsatsen blir att ABC är hälsoekonomiskt motiverat redan efter ett år. 

Komet, Connect, De otroliga åren och Cope

En hälsoekonomisk analys av de selektiva föräldraskapsstödsprogrammen Komet, Connect, De otroliga åren och Cope visar att deär en lönsam satsning för kommunen. Programmen har utvärderats i den så kallade NJF-studien, Nationell jämförelsestudie av föräldrastödsprogram, som finansierades av Socialstyrelsen och genomfördes 2009–2014 i 30 kommuner (Socialstyrelsen, 2014). Den nationella jämförelsestudien genomfördes som en randomiserad kontrollerad studie där deltagande familjer eller föräldrar slumpmässigt fördelades till de olika föräldrastödsprogrammen.  

Utvärderingen visade att programmen är en lönsam satsning för kommunen då beteendeproblem hos barn minskar när deras föräldrar eller vårdnadshavare har deltagit i ett av dessa föräldrastödsprogram. Kostnaderna är så pass låga att programmen är kostnadsbesparande, även om effekten skulle kvarstå endast under ett år. Kommunens kostnader för att förebygga ett allvarligt fall av utagerande beteende (ett s.k. ”kliniskt fall”) med hjälp av ett av dessa föräldrastödsprogram varierar, från 12 000 till 60 000 kronor, medan ett barn med utagerande beteende kostar kommunen ungefär 82 000 kronor årligen.  

Vid uppföljningen efter fyra till fem månader och vid ettårsuppföljningen var Komet det mest kostnadseffektiva programmet för att generellt minska problemnivån bland barnen till de föräldrar som fick någon form av föräldraskapsstöd. Cope var dock den mest kostnadseffektiva insatsen för att minska antalet kliniska fall, det vill säga de svårare beteendeproblem bland barnen som annars skulle ha lett till olika vårdinsatser. Kostnaden för ett barn som gick från klinisk till icke klinisk problemnivå sedan föräldrarna genomgått utbildning i Cope beräknades till 16 300 kronor.  

Cope är således det program som ger störst effekt i relation till vad programmet kostar. Slutsatsen är dock att alla de fyra selektiva föräldrastödsprogrammen är kostnadsbesparande, även om effekten skulle kvarstå endast under ett år. För varje  satsad krona får man i genomsnitt två kronor tillbaka under en period av ett till två år.

Föräldraskapsstöd i form av selektiva föräldraskapsstödsprogram är en lönsam satsning som betalar sig själv efter ett år. Varje satsad krona ger i genomsnitt två kronor tillbaka under en period av ett till två år. Universella föräldrastödsprogram kan också vara hälsoekonomiskt motiverade baserat på en låg kostnad i kombination med en minskning av utagerande beteende eller ökad hälsorelaterad livskvalitet. 

Sammantaget visar resultaten från de projekt som haft som huvudsyfte att utvärdera effekter av universella föräldraskapsstödsprogram att de effekter man ser är små till medelstora och att de framförallt återfinns på föräldranivå. I flera studier ser man, utöver att föräldrarna stärks i sin föräldraroll, även en förbättring av föräldrarnas  psykiska hälsa. Ett fåtal effekter ses på barnen, men i flertalet studier försvinner eller avtar effekterna med tiden. Också på föräldranivå ses en minskad effekt över tid. Två projekt har även genomfört hälsoekonomiska analyser. I bägge fallen tyder resultaten på att universella föräldraskapsstödsprogram kan vara hälsoekonomiskt motiverade baserat på en låg kostnad i kombination med vissa effekter på barns psykiska hälsa i form av minskade beteendeproblem eller ökad hälsorelaterad livskvalitet.

Resultaten visar att föräldraskapsstöd kan vara kostnadseffektivt, men också att kostnadseffektiviteten behöver ses i förhållande till syftet med att ge föräldraskapsstöd. Valet av föräldraskapsstödsinsats kan, sett till kostnadseffektiviteten, bli ett olika om syftet är att minska problemen hos en grupp barn och föräldrar eller om det är att minska de svåraste beteendeproblemen hos barn.

• Socialstyrelsen, "Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen", Socialstyrelsen, Stockholm, 2015.
• Hur använder vi våra begränsade resurser på bästa sätt? — Folkhälsomyndigheten
  (folkhalsomyndigheten.se) Hälsoekonomiska effekter - Startsida (mfof.se)
• Västra Götalandsregionen, "Familjecentralernas effekter på samhällskostnader – ett
  räkneexempel", Västra Götalandsregionen, 2011