Kloka kliniska val
Skapa verklig nytta och minska risker för patienten - genom Kloka kliniska val. Effektivare vårdprocesser får du som bonus, och därmed mer tid för dem med störst behov. Det du behöver göra är att känna till det som ska utmönstras i din verksamhet och agera utifrån det.
Region Västmanland arbetar sedan 2023 med att sprida kunskap om och implementera Kloka kliniska val, ett initiativ från Svenska Läkaresällskapet. Kloka Kliniska Val mynnar ur konceptet Choosing Wisely som fått fäste internationellt.
Syftet är att minska antalet onödiga undersökningar och behandlingar, sk lågvärdesvård, som idag tar 20–30 procent av vårdens resurser och dessutom kan skada patienterna. För att lyckas krävs ökad kunskap och medvetenhet om drivkrafterna bakom lågvärdesvård samt ökad patient- och anhörigcentrerad dialog för ökad delaktighet och trygghet i vården.
Vad ska utmönstras?
Det som inte tillför verklig nytta, upprepas i onödan, belastar vården och miljön och som dessutom riskerar att skada som ska mönstras ut. Socialstyrelsen har redan tagit fram 11 riktlinjeområden som innehåller en lista på "icke-göra", det vill säga sådant som bör utmönstras på grund av lågt värde för patienten.
Anledningen till de nationella riktlinjerna är:
- Omotiverade praxisskillnader
- Användning av metoder med tveksam nytta eller kostnadseffektivitet
- Stor förbättringspotential
- Chefer och beslutsfattare behöver prioriteringsstöd
De 11 riktlinjeområdena är:
- ADHD
- Astma och kronisk obstruktiv lunchsjukdom (KOL)
- Demenssjukdom
- Depression och ångestsyndrom
- Diabetes
- Missbruk och beroende
- Multipel skleros (MS) och Parkinson sjukdom
- Palliativ vård i livets slutskede
- Rörelseorganens sjukdomar (artros, inflammatoriska reumatiska ledsjukdomar och osteoporos)
- Stroke
- Tandvård
Arbete med att ta fram rekommendationer om vad som bör utmönstras och eller göras mer av pågår i många av Svenska Läkaresällskapets (SLS) specialistföreningar.
Exempel på redan framgångsrika initiativ i Västmanland och andra regioner är insatserna från STRAMA-gruppen, samverkan mot antibiotikaresistens, för att minimera onödig antibiotikaanvändning och Läkemedelskommitténs arbete mot icke evidensbaserad förskrivning av beroendeframkallande läkemedel.
Andra exempel på åtgärder att göra mindre av:
- Minska antalet onödiga blodtransfusioner.
- Minska onödig urinkateter (KAD) användning.
- Minska antalet onödiga laboratorieprover.
- Minska antalet onödiga röntgenundersökningar.
Exempel på vad kan göras mer av:
- Spendera mer tid med patienterna.
- Informera patienten om vårdens innehåll och begränsningar, ta beslut tillsammans.
- Våga ifrågasätta egna och andras bedömningar, utrednings- och behandlingsplaner.
- Arbeta med målstyrda ordinationer av läkemedel och kontroller av vitala parametrar.
Frågor som patienten bör ställa oftare:
- Är åtgärden verkligen nödvändig?
- Finns det andra alternativ för mig?
- Vilka risker är förknippade med åtgärden?
- Vad händer om jag inte gör något alls?
Just nu finns följande specialitetsföreningars rekommendationer kopplade till klokla kliniska val publicerade på SLS websida.
Hur kommer man igång?
Om du i din verksamhet ser rutiner eller riktlinjer som inte tillför nytta för patienten eller som ibland innebär onödiga undersökningar, besök eller tillför risker så uppmärksamma det och diskutera med din närmaste chef och dina kollegor. Besök Läkaresällskapets websida och ta reda på om, för dig relevant specialitetsförening, har publicerat några kloka rekommendationer. Tankar som kopplas till Kloka kliniska val handlar mycket om kulturförändringar och ändrade rutiner och arbetssätt. Välkommen att höra av dig till någon av oss i styrgruppen, så hjälper vi dig att komma igång.
Styrgrupp
Styrgruppen i Region Västmanland har ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsdirektören och består av representanter från primärvården, vårduppdrag, närsjukvården Sala/Köping, kirurgkliniken, medicinkliniken, reumatologkliniken, onkologkliniken, ÖNH-kliniken, AT-enheten, vuxenpsykiatri, fysiologkliniken, controllerservice, läkemedelskommittén och kunskapsstyrningen.
Milad Rizk, Överläkare Reumatologkliniken (ordförande)
Johan Knutsson, Verksamhetschef Öron-Näsa-Halskliniken
Helena Granstam Björneklett, Verksamhetschef Onkologkliniken
Emelie Condén Mellgren, Enhetschef Kunskapsstyrning
Andreas Ranhem, Verksamhetschef Närsjukvård Öst
Johan Saaw, Verksamhetschef, Västmanlands sjukhus Köping
Camilla Skoglund Andersson, Verksamhetschef Medicinkliniken
Lena Ottosson Bixo, Ordförande Läkemedelskommittén
Maria Kättström, Medicinsk rådgivare Vårduppdrag Västmanland
Jonas Selmeryd, Verksamhetschef fysiologikliniken
Ola Hessman, Överläkare Kirurgkliniken
Maria Vosough, Specialistläkare Barn- och ungdomskliniken/AT-chef
Niroda Ali, BT/ST-studierektor, Vårduppdrag Västmanland
Roger Ärleskog, Ekonomichef Förvaltningsledning
Mårten Tyrberg, Psykolog Vuxenpsykiatrin