Industri – Tillverkning, teknik och energi
Västmanland är ett starkt industrilän där den varuproducerande industrin är viktig för export, produktivitet och ekonomi. Industrin omfattar bland annat verksamhet inom automation, energi- och elkraftsystem och metallindustri, med flera företag som är världsledande inom sina områden.
Industrin står inför stora förändringar till följd av teknikskiften, digitalisering och en ökad grad av automatisering. Det påverkar både hur produktionen bedrivs och vilka kompetenser som efterfrågas. Kompetensbehovet drivs i stor utsträckning av ersättningsrekrytering, men också av successivt förändrade krav i takt med den tekniska utvecklingen.
Investeringar, etableringar och omställningen mot en mer hållbar och digital industri bidrar samtidigt till att förstärka efterfrågan på kompetens i länet.
Region Västmanlands bedömning
- Merparten av de verksamma inom industri, teknik, tillverkning och energi i Västmanland har gymnasial yrkesutbildning. Regionen bedömer att kompetensbehoven inom industrin är stora, särskilt av gymnasialt yrkesutbildade. Behovet är i stor utsträckning kopplat till pensionsavgångar samt förändrade kompetenskrav till följd av teknisk utveckling, där exempelvis automatisering och digitalisering påverkar arbetets innehåll och yrkesroller.
- Det behövs ett fortsatt jämställdhetsarbete då det är fler män än kvinnor som utbildas samt arbetar i branschen.
- Utbildningsutbudet inom branschen är ojämnt fördelat i länet. Söktrycket till gymnasiala yrkesutbildningar är också på vissa håll lågt, samtidigt som arbetsgivare rapporterar rekryteringssvårigheter. Detta pekar på utmaningar i matchning mellan utbildning och arbetsmarknad och att samverkan mellan skola och arbetsliv behöver stärkas.
- Kompetensutveckling av befintlig personal är en allt viktigare del av industrins kompetensförsörjning, till följd av den snabba tekniska utvecklingen och omställningen inom branschen.
Om underlaget, branschmöten och referenser
Region Västmanland har ett regionalt utvecklingsuppdrag. En uppgift handlar om att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Att ha kunskap om vilka behov som finns på arbetsmarknaden i Västmanland skapar förutsättningar för att matcha individers kompetens mot det som arbetsgivare efterfrågar samt att utbildningar kan planeras och anpassas för att möta dessa behov. Därför har Region Västmanland genomfört branschmöten och utifrån dessa möten tagit fram detta underlag.
Fokus är tillgång till och efterfrågan av gymnasialt- och yrkeshögskoleutbildade, samt utbildningar på dessa nivåer. Underlaget grundar sig på tillgänglig statistik samt det branschmöte som Region Västmanland genomförde under mars 2026. Medverkande på branschmötet var representanter för branschorganisationer, företrädare för utbildningsaktörer och Arbetsförmedlingen.
Tillgång och efterfrågan av kompetens
Branschernas inspel
En sammanfattning från branschmötet i mars 2026.
Branschen bedömer att det finns ett fortsatt stort behov av yrkesutbildad arbetskraft på gymnasial nivå samt från yrkeshögskola. Ett särskilt stort behov lyfts inom yrkesroller som svetsare, CNC‑ och maskinoperatörer, montage‑ och produktionspersonal, industri‑ och automationselektriker samt kompetens inom elkraft, energisystem, drift och underhåll. Kompetens inom underhåll uppges vara särskilt svår att rekrytera i flera delar av länet.
Vidare pekar branschen på behovet av fler med industriteknisk utbildning på gymnasial nivå. Denna utbildning är en viktig grund för vidareutbildning och specialisering. Det finns även fortsatt behov av ingenjörer och tekniska specialister. Branschen lyfter behov av kompetens inom bland annat automation, digitalisering, AI och dataanalys, både genom nyrekrytering och genom kompetensutveckling av befintlig personal.
De vanligaste yrkena i branschen
*andel av de sysselsatta
- Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete (7%)
- Lager- och terminalpersonal (5%)
- Övriga maskin- och processoperatörer vid stål- och metallverk (3%)
- Civilingenjörsyrken inom elektroteknik (3%)
- Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik (3%)
- Övriga civilingenjörsyrken (2%)
- Montörer, elektrisk och elektronisk utrustning (2%)
- Underhållsmekaniker och maskinreparatörer (2%)
- Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl (2%)
- Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik (2%)
Källa: SCB, Regiondatabasen, 2021
Statistik om sysselsatta i branschen
Nedan finns statistik om sysselsättning efter länsdel, utbildningsnivå, ålder samt andel kvinnor, män och utrikesfödda.
Prognoser för utbildning och arbetsmarknad
Nedan redovisas förväntad förändring av tillgång och efterfrågan av olika utbildningsgrupper. Den ljusare linjen visar efterfrågan av kompetens medan den mörkare visar förväntad tillgång på utbildade.
El, data- och kommunikationsteknik, automation - gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Industriteknisk utbildning – gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
VVS, energi, drift och underhåll - gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Yh-tekniker och gymnasieingenjörsutbildning
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Tillgång och efterfrågan av utbildning
Observera att utbildningsutbudet nedan är en ögonblicksbild från mars 2026. Dessutom kan det finnas andra utbildningsformer som kan komplettera bilden.
Branschens inspel om tillgång och efterfrågan av utbildning
Branschen anger att utbildningsutbudet i länet i huvudsak bedöms möta behoven inom industri, teknik, tillverkning och energi. Samtidigt är en central utmaning att öka attraktiviteten och fylla platserna på befintliga utbildningar, särskilt inom vissa industritekniska inriktningar. För det industritekniska programmet finns särskilda kompetensbehov kopplade till inriktningarna svets, drift och underhåll samt processteknik. Branschen ser behov av både fler utbildningar och fler platser, men betonar samtidigt att platserna inom befintliga utbildningar i första hand behöver fyllas innan en utökning av utbildningsvolymerna bedöms som aktuell.Det finns efterfrågan på yrkeshögskoleutbildningar som bygger vidare på gymnasial yrkeskompetens. Inriktningar som automations-, produktions- och underhållsteknik bedöms vara särskilt relevanta. Yrkeshögskolan beskrivs som en viktig utbildningsform för att möta behov av mer specialiserad och tekniskt fördjupad kompetens.
Utifrån länets pendlingsmönster och näringslivets geografiska struktur betonas vikten av att utbildningar finns tillgängliga på flera platser i länet.
Statistik om gymnasial utbildning
Nedan redovisas antal förstahandssökande och intagna för de mest relevanta gymnasieprogrammen för branschen. För komvux redovisas antal studerande efter yrkesinriktning.
Industritekniska programmet
Källa
Gymnasieantagningen i Västmanland. Slutlig antagningsstatistik respektive år.
VVS- och fastighetsprogrammet
Källa
Gymnasieantagningen i Västmanland. Slutlig antagningsstatistik respektive år.
Studerande vid komvux
Källa
Skolverket.
Yrkeshögskoleutbildning (YH)
Nedan redovisas en ögonblicksbild över YH-utbildningar med start 2026.
Planering och dimensionering av gymnasial utbildning
För utbildning som påbörjas 2025 ska arbetsmarknadens behov få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Ändringarna ska öka det tillgängliga utbudet av utbildning på gymnasial nivå, underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
El- och energiprogrammet
Inom gymnasieskolan har efterfrågan på el- och energiprogrammet ökat. Samtidigt väntas en brist på personer med el-, automations-, dator- och kommunikationsteknisk utbildning i länet framöver.
Skolverket bedömer att andelen erbjudna utbildningsplatser på el- och energiprogrammet i länet bör öka för både gymnasieskolan och komvux.
Etableringsgrad:
- Det är lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden från el- och energiprogrammet i länet i jämförelse såväl nationellt som med andra yrkesprogram generellt i länet.
- Det är däremot hög etableringsgrad på arbetsmarknaden för personer med en avslutad utbildning inom el och energi från komvux i länet jämfört med personer som läst andra yrkesinriktningar.
Matchning: En stor andel av de som arbetar gör det inom ett yrke som matchar utbildningen, det gäller såväl gymnasieskolan som komvux.
Industritekniska programmet
Inom gymnasieskolan har efterfrågan på industritekniska programmet ökat de senaste åren. Samtidigt väntas en stor brist på industritekniskt utbildade i länet. Detsamma gäller för komvux.
Skolverket bedömer att andelen erbjudna platser på industritekniska programmet i gymnasieskolan bör öka, det gäller även komvux.
Etableringsgrad:
- Personer med en utbildning från industritekniska programmet har en hög etableringsgrad jämfört med personer som har läst andra yrkesprogram i länet.
- Inom komvux är det däremot en låg andel som går vidare till etablerad ställning efter avslutade studier. Det kan därmed finnas skäl för berörda aktörer att se över metoder för att stärka övergången från studier till arbetslivet.
Matchning: En stor andel av de som arbetar gör det inom ett yrke som matchar utbildningen, det gäller såväl gymnasieskolan som komvux.
VVS och fastighet
Inom gymnasieskolan har ungdomars efterfrågan på VVS- och fastighetsprogrammet minskat samtidigt väntas det bli ett balanserat arbetsmarknadsläge för utbildade inom området framöver .
Skolverket bedömer att andelen erbjudna platser på VVS- och fastighetsprogrammet i gymnasieskolan bör behållas på nuvarande nivå, det gäller även komvux.
Etableringsgrad:
- Personer med en utbildning från VVS- och fastighetsprogrammet har en hög etableringsgrad jämfört med personer som har läst andra yrkesprogram i länet. Gäller även för komvux.
Matchning: En stor andel av de som arbetar gör det inom ett yrke som matchar utbildningen, det gäller såväl gymnasieskolan som komvux.
Teknikprogrammet
Skolverket bedömer att andelen platser bör behållas på nuvarande nivå. Utbildade från detta program fortsätter i högre grad till högskolestudier, jämfört med utbildade från övriga högskoleförberedande program. Det finns också ett tydligare arbetsmarknadsbehov av högskoleutbildad arbetskraft inom naturvetenskap och teknik än samhällsvetenskap och ekonomi.
Källa: Skolverkets planeringsunderlag för gymnasial utbildning: Västmanland