Gröna näringar och livsmedel
I Västmanland arbetar ungefär 2 400 personer inom gröna näringar. Det finns ungefär 40 aktörer som arbetar med förädling av livsmedel. Länet har en hög andel jordbruksmark och skogsmark i förhållande till den totala landarealen, större än genomsnittet för riket. En utmaning för kompetensförsörjningen i branschen är att arbetsgivare i lägre utsträckning än i andra branscher rekryterar personal i de allmänna kanalerna, som exempelvis Platsbanken, vilket gör att det är svårare att bedöma behovet av kompetens i branschen.
Region Västmanlands bedömning
Trots svårighet att få en tydlig bild av behoven i branschen på grund av att små arbetsgivare inte använder de traditionella rekryteringsvägarna, bedömer regionen att det finns risk för brist på naturbruksutbildade i länet. Både inom skog och lantbruk väntas stora pensionsavgångar de närmaste åren, vilket ökar rekryteringsbehovet. Den snabba tekniska utvecklingen påverkar både skog och lantbruk och leder till ökat kompetensbehov. Inom livsmedel är det brist på kompetens inom produktion, exempelvis slaktare och styckare.
I länet behöver utbildningsplatserna öka på Naturbruksprogrammets inriktningar mot skog och lantbruk. Platser inom dessa inriktningar bör även erbjudas i mindre omfattning inom komvux. Samtidigt bör platserna minska på inriktningen mot smådjur inom gymnasieskolan. På Restaurang- och livsmedelsprogrammet bör platserna kvarstå i ungefär samma omfattning så länge matchningen mellan utbildning och arbete kvarstår på låg nivå.
Regionen bedömer att kortare kurser för redan yrkesverksamma behöver komma till stånd. Till exempel framkommer behov av kortare kurser för verksamma företagare. Överlag behöver antalet yrkeshögskoleutbildningar öka i länet, både inom gröna näringar och livsmedel.
Om underlaget, branschmöten och referenser
Region Västmanland har ett regionalt utvecklingsuppdrag. En uppgift handlar om att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Att ha kunskap om vilka behov som finns på arbetsmarknaden i Västmanland skapar förutsättningar för att matcha individers kompetens mot det som arbetsgivare efterfrågar samt att utbildningar kan planeras och anpassas för att möta dessa behov. Därför har Region Västmanland genomfört branschmöten och utifrån dessa möten tagit fram detta underlag.
Fokus är tillgång till och efterfrågan av gymnasialt- och yrkeshögskoleutbildade, samt utbildningar på dessa nivåer. Underlaget grundar sig på tillgänglig statistik samt det branschmöte som Region Västmanland genomförde under maj 2024. Medverkande på branschmötet var representanter för branschorganisationer, företrädare för utbildningsaktörer och Arbetsförmedlingen.
Tillgång och efterfrågan av kompetens
Branschernas inspel
En sammanfattning från branschmötet i december 2024.
Många mindre företagare använder andra rekryteringsvägar än de traditionella rekryteringskanalerna, vilket gör att det är svårare att få en bild av det faktiska behovet av kompetens i branschen.
Branschen bedömer att behoven av kompetens inom primärproduktion är störst inom djurhållning. Flera representanter nämner djurskötare inom lantbruk som en yrkesroll med stort rekryteringsbehov.
Det är också svårt att rekrytera skogsmaskinförare och personal till fysiskt krävande yrken inom plantering och röjning. Många av dessa roller rekryteras på den internationella arbetsmarknaden.
Branschens tekniska utveckling är en utmaning. Många lantbruksmaskiner är tekniskt avancerade, och därför kommer det att finnas ett växande behov av teknisk kompetens inom branschen. För att möta dessa förändringar krävs både ökad forskning och utveckling samt utbildning i nya teknologier.
Vad gäller livsmedelssektorn finns behov av nya roller i förädlingskedjan, t.ex. inom produktion och bearbetning av nya livsmedelsprodukter. Dessa kompetenser måste uppmärksammas och utvecklas i takt med branschens förändring.
De vanligaste yrkena i branschen
*andel av de sysselsatta
- Växtodlare inom jordbruk och trädgård (20 %)
- Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift (13 %)
- Djuruppfödare och djurskötare (12 %)
- Skogsarbetare (10 %)
- Maskinoperatörer, livsmedelsindustri (7 %)
- Maskinförare (7 %)
- Slaktare, bagare, livsmedelsförädlare (3 %)
- Biologer, farmakologer, specialister inom lant- och skogsbruk (3 %)
- Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare (3 %)
Källa: SCB, Regiondatabasen, 2021
Statistik om sysselsatta i branschen
Nedan finns statistik om sysselsättning efter länsdel, utbildningsnivå, ålder samt andel kvinnor, män och utrikesfödda.
Prognoser för utbildning och arbetsmarknad
SCB:s utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser beräknar tillgång och efterfrågan inom olika utbildningsgrupper medan Arbetsförmedlingens yrkesprognos är en bedömning över möjligheten att få jobb utifrån olika yrken.
Yrkesprognoserna visar att det på nationell nivå väntas vara varierad konkurrens om arbete inom naturbruk samt restaurang och livsmedelsområdet.
Arbetsförmedlingens yrkesprognos för yrken inom naturbruk
Källa
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens yrkesprognos för yrken inom restaurang- och livsmedel
Källa
Arbetsförmedlingen
Naturbruksprogrammet - gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Tillgång och efterfrågan av utbildning
Observera att utbildningsutbudet nedan är en ögonblicksbild från december 2024. Dessutom kan det finnas andra utbildningsformer som kan komplettera bilden.
Branschens inspel om tillgång och efterfrågan av utbildning
Branschen bedömer att en omdisponering av inriktningarna på naturbruksprogrammet bör ske, med fokus på att öka platser främst inom skog och lantbruk. Inom dessa inriktningar bör komvux erbjuda utbildningsplatser.
För att möta framtidens behov inom gröna näringar behövs utbildningar som både täcker tekniska färdigheter och traditionella hantverkskompetenser. Livsmedelstekniker, inom kött och charkuteri, är ett område med stort behov av kompetens. Det konstaterades att det redan nu finns en brist på personer som kan utföra traditionella hantverksarbeten som styckning, vilket kan bli en än större utmaning i framtiden.
Det är också viktigt att det finns eftergymnasiala utbildningar som erbjuder möjlighet till fortbildning, gärna i form av kortare kurser.
Branschen bedömer att det behövs fler yrkeshögskoleutbildningar. Särskilt lyfts behov av utbildning till driftledare, förädlingsodlare, skogs- och naturvårdare samt skogsplanerare. Dessutom nämns behov av utbildning inom laboratorieteknik. Det är även av vikt att pågående yrkeshögskoleutbildningar inom området finns kvar, som utbildning till hovslagare och bagare.
Statistik om gymnasial utbildning
Nedan redovisas antal förstahandssökande och intagna för de mest relevanta gymnasieprogrammen för branschen. För komvux redovisas antal studerande efter yrkesinriktning.
Antal förstahandssökande och intagna, Naturbruksprogrammet
Källa
Gymnasieantagningen i Västmanland. Slutlig antagningsstatistik respektive år.
Yrkeshögskoleutbildning (YH)
Nedan redovisas en ögonblicksbild över YH-utbildningar med start 2024.
Planering och dimensionering av gymnasial utbildning
För utbildning som påbörjas 2025 ska arbetsmarknadens behov få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Ändringarna ska öka det tillgängliga utbudet av utbildning på gymnasial nivå, underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Naturbruksprogrammet
Skolverket bedömer att andelen erbjudna utbildningsplatser på naturbruksprogrammet bör minska. Samtidigt kan det finnas skäl att omdisponera utbildningsplatser mellan inriktningarna för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov. Läsåret 2022/23 var inriktningen mot djurvård följt av särskild inriktning mot ridlärare samt hästhållning de vanligaste inriktningarna bland eleverna.
Etableringsgrad
- Tre år efter avslutad gymnasieutbildning är cirka 50 procent av ungdomarna som har läst naturbruksprogrammet i Västmanland etablerade på arbetsmarknaden. Detta är något högre än riksgenomsnittet för programmet, men lägre än genomsnittet för yrkesprogrammen i länet. Andelen som går vidare till högskolestudier är däremot högre efter naturbruksprogrammet än för yrkesprogrammen i länet generellt.
Matchning: En relativt liten andel av naturbruksutbildade med etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden arbetar inom ett yrke som matchar utbildningen.
Restaurang och livsmedelsprogrammet
Skolverket bedömer att andelen erbjudna platser inom restaurang- och livsmedelsprogrammet i länet bör öka. Vad gäller komvux bedömer Skolverket att antalet erbjudna platser bör kvarstå på nuvarande nivå.
Etableringsgrad
- Tre år efter avslutad gymnasieutbildning är 51 procent av de som har läst restaurang- och livsmedelsprogrammet etablerade på arbetsmarknaden. Det är något lägre än etableringsgraden för restaurang- och livsmedelsprogrammet på nationell nivå, och lägre än genomsnittet för yrkesprogrammen i länet. Det är även en lägre andel som fortsätter till högskolestudier efter avslutad gymnasieutbildning, jämfört med andra yrkesprogram.
- Ett år efter avslutad restaurang- och livsmedelsutbildning inom komvux i länet är ungefär 32 procent etablerade på arbetsmarknaden. Detta är lägre än genomsnittet för restaurang- och livsmedelsutbildade på nationell nivå. Etableringsgraden är även lägre än genomsnittet för yrkesutbildningar inom komvux i länet.
Matchning: Av de som arbetar är det en låg andel som arbetar inom ett yrke som matchar utbildningen. Det gäller både gymnasieskolan och komvux.
Källa: Skolverkets planeringsunderlag för gymnasial utbildning: Västmanland