Skolmiljön
En bra skolmiljö gynnar alla elevers lärande, främjar välbefinnandet och bidrar till positiva hälsoeffekter. Forskning visar att det finns ett samband mellan skolans miljö och elevens skolprestationer och deras psykiska hälsa. Faktorer i skolan, som miljön i klassrummet, trivsel, skolklimatet, relationer och lärares förväntningar på eleven, påverkar barn och ungas lärande och utveckling i stor utsträckning. Elevernas möjligheter att nå skolframgång är beroende av en god lärandemiljö som innehåller en god undervisning och är anpassad efter elevernas olika behov.
Skoltrivseln påverkas av många faktorer
Att trivas i skolan är viktigt för att barn och unga ska kunna lära sig och nå kunskapsmålen, men också för att de ska kunna känna sig säkra och trygga. Att elever trivs i skolan är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för om de mår bra eller inte. När elever trivs och mår bra i skolan utvecklas de både kunskaps- och personlighetsmässigt. En bristande skoltrivsel kan i stället bidra till olika former av riskbeteenden hos eleven, såsom användning av alkohol, tobak och cannabis. Hur elever trivs i skolan har också ett starkt samband med hur de upplever skolmiljön.
Det finns många faktorer som kan påverka skoltrivseln, bland annat skolans fysiska och sociala miljöer, hur lärprocessen ser ut, vilket bemötande eleverna får, betyg, stress, vänner, upplevd ensamhet, lärarens förmåga att förstå och visa intresse för eleverna samt om läraren bekräftar eleven att den gjort något bra eller lyckats.
Skolmiljön
- Arbeta aktivt med skoltrivseln
- Se över vilka faktorer som är viktiga för trivseln i din skola
- Gör lärmiljöerna mer stödjande och positiva - En universell utformning som främjar tillgänglighet och koncentration såväl som kreativitet kan vara stödjande för alla elever
- Arbeta både med den fysiska och psykiska miljön i skolan
- Ha tydliga regler och normer på skolan
- Skapa ett gott samarbete mellan skolpersonal och elever
- Ha trivselledare på skolan (yngre skolålder)
- Skapa olika rastaktiviteter eller miljöer där barn och unga kan vara aktiva
- Prata tillsammans med eleverna om vad som kan göras för att minska upplevelsen av stress och krav
Delaktighet och inflytande
- Fråga eleverna vad de behöver för att trivas i skolan
- Låt eleverna få komma med förslag på förbättringar eller förändringar
- Gör eleverna delaktiga i skolans olika aktiviteter
Positiva och tillitsfulla relationer
- Ha vuxennärvaro bland eleverna
- Lyssna på eleverna
- Tro på elevernas förmågor
- Se och uppmärksamma när eleverna gör något positivt
- Stärk samverkan med föräldrar och andra viktiga vuxna
- Ha aktiviteter där eleverna får umgås och mötas
Att uppleva studiero
Att eleverna får känna studiero har stor betydelse för både deras hälsa och lärande. Arbetet med att främja studiero är en del i att skapa förutsättningar för elevers utveckling och lärande.Enligt Skolverket innebär studiero att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen. Det finns flera faktorer som antas påverka studieron och lärandemiljön i klassrummet.
Skolverket nämner fyra delar som är särskilt viktiga för att öka studiero:
- att läraren har kunskaper om elevernas individuella förutsättningar och behov
- att undervisningen är varierad
- att eleverna vet vad de ska jobba med under lektionen och att de förstår arbetsuppgifterna
- att det finns en god relation mellan lärare och elever samt mellan elever.
Skillnader i upplevelsen av studiero
En utvecklande klassrumsmiljö som främjar lärandet spelar stor roll för barn och ungas studiero. Lärarens pedagogiska ledarskap är viktigt i det här eftersom det finns ett tydligt samband mellan stimulerande undervisning och studiero. Det är viktigt att läraren tillsammans med klassen kommer fram till vad en bra studiero är för dem. Elever som inte upplever studiero i klassrummet får oftare problem med huvudvärk, magont och sömnsvårigheter vilket i sin tur är faktorer som påverkar deras möjligheter att ta till sig undervisningen.
Undersökningar visar att lärare och elever ger olika bild av studiero i skolan, där lärare oftare har en mer positiv bild än eleverna. Det är mer vanligt att elever i högre utsträckning än lärare upplever att det finns en störande hög ljudnivå och i lägre utsträckning att stämningen är trevlig och positiv. Skolenkäten 2024 från Skolinspektionen visar att de flesta lärare, drygt 8 av 10 i grundskolan och nästan 9 av 10 i gymnasieskolan, svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. Bland eleverna i grundskolan är det cirka 4 av 10 som svarar att det ofta eller alltid är studiero på lektionerna. I gymnasieskolan upplevs studieron som bättre – nära 6 av 10 elever uppger att det är studiero på lektionerna.
Skillnaden i upplevelsen av studiero mellan elever och lärare kan bero på att en lärares svar utgår från en helhetsbedömning av studieron på endast sina egna lektioner medan elevens svar bygger på en samlad bedömning av hur hen upplever studieron under samtliga lektioner.
Stödmaterial
Skolverket har tagit fram ett stödmaterial som heter Koll på studiero - Skolverket. Det handlar om hur skolan kan arbeta med olika områden som är viktiga för att främja studiero.
Trygg lärandemiljö
- Skapa en trygg och stödjande lärandemiljö som ger goda förutsättningar för eleverna att följa undervisningen
- Se över den fysiska miljön och schemat. Erbjud en variation av fysiska lärmiljöer – Det gör det lättare att stödja olika pedagogiska lärsituationer och olika elevers behov. Variation kan skapas både i mer traditionella klassrum och i andra typer av lärytor i anslutning till klassrummen. Läs mer hos Boverket - Klassrum och gemensamma lärytor i skolan
Tydligt ledarskap i klassrummet
- Eleverna vet vad de ska göra
- Skapa ordning
- Ha tydlig struktur
- Var tydlig med vad som förväntas av eleven
- Variera undervisningen
- Uppmuntra det som bidrar till en positiv miljö
- Välj och anpassa arbetssätt utifrån elevernas behov
- Ge positiv respons och lyft det som är bra
- Utvärdera ditt ledarskap i klassrummet
Tillitsfulla relationer
- Skapa goda relationer och lär känna eleverna
- Lyssna på eleverna och ha tilltro till dem
Delaktighet
- Aktivera och gör eleverna delaktiga på lektionerna
Stöd och elevhälsoarbete
- Samverka med elevhälsan
- Ge eleverna det stöd och den anpassning som behövs
- Ha ett aktivt arbete med normer och värden
Trygghet i skolan
Idag känner de allra flesta elever sig trygga i skolan men det finns en växande andel som inte gör det. En trygg skolmiljö är en viktig förutsättning för barn och ungas hälsa och för att de på bästa sätt ska kunna koncentrera sig och ta till sig undervisningen. Både trygghet och studiero är förutsättningar för att eleven ska nå ökade kunskapsresultat. Trygghet är också en förutsättning för att eleverna ska trivas, lära sig saker och utvecklas i skolan. Det som skapar en trygg skolmiljö är att eleverna känner sig välkomna och tycker om att vara i skolan men också att det finns goda relationer mellan elever och lärare och en samsyn kring förhållningssätt och regler. Forskning visar att skolor som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med frågor knutna till den pedagogiska miljön som sociala relationer och en positiv skolmiljö ger sina elever bättre förutsättningar att nå goda skolresultat.
För en del elever kan skolan vara en otrygg plats som präglas av exempelvis hot, diskriminering och kränkningar. Platser på skolan som kan upplevas som otrygga är omklädningsrum, toaletter, korridorer och skolgården. Skolan har en stor möjlighet och ett viktigt ansvar att skapa miljöer där trygghet råder och att skapa en god värdegrund för att ta hänsyn till elevens fysiska- och psykosociala arbetsmiljö. En trygg skolmiljö som är fri från kränkande behandling och diskriminering skapar bättre förutsättningar för lärande och studiero.
Tryggheten hänger ofta ihop med skolans värdegrundsarbete, det är därför viktigt att det finns ett aktivt värdegrundsarbete i gång. Kopplat till värdegrundsarbetet finns det några delar som är viktiga för att elever ska känna sig trygga i skolan. Det handlar om att
- ha respekt för varandras olikheter
- det ska finnas en ömsesidig respekt mellan elever och lärare
- skolan har ett aktivt och målinriktat arbete mot kränkande behandling
- vuxna på skolan ska agera om de får reda på att en elev blivit kränkt
- ge insatser i tid till elever som är i behov av stöd.
Den sista punkten har Skolinspektionen sett som en faktor som påverkar tryggheten. Det är nämligen inte ovanligt att problem inom trygghet och studiero har sin början i bristande insatser för elever med behov av särskilt stöd. Det är därför viktigt att även ha med det i arbetet.
Skolan kan skapa trygghet genom ett aktivt värdegrundsarbete men det är också viktigt att det finns ett kontinuerligt arbete för trivsel på skolan samt ett gemensamt förhållningssätt vad gäller lyssna och ta tillvara elevernas upplevelser och synpunkter. Allt detta bidrar till att skapa tillit som gör att eleverna förhoppningsvis vågar berätta om sina problem och att de ser att deras synpunkter verkligen leder till förändring.
Arbetet med trygghet är en del av hela skolan och omfattar lektionssalar och alla andra utrymmen och platser på skolan. Skolan behöver ha ett långsiktigt och ständigt pågående arbete med att skapa trygghet men också en medvetenhet kring hur trygghet påverkar lärandet.
Stöd i trygghetsarbetet
Om det behövs stöd eller mer kunskap till det systematiska trygghetsarbetet i skolan har Organisationen Friends en sida med tips, metoder och material som går att använda i trygghetsarbetet. Det finns också en evidensbaserad modell som heter PALS. Den har utvecklats för att möta utmaningarna i skolan och riktar sig till skolans personal och ger verktyg för att hantera skolvardagen med eleverna på ett så bra sätt som möjligt. PALS utvecklar och bygger en god lärandemiljö för alla elever, personal och föräldrar genom positiva handlingar och delaktighet. En trygg lärandemiljö kännetecknas av tydliga förväntningar på kunskapsmål, positivt beteende och sociala färdigheter.
Skolpersonal och närvarande vuxna
- Hög lärartäthet och närvaro av vuxna som rör sig i skolmiljön
- Vuxna reagerar när något sker
Värdegrundsarbete
- Ha ett ha ett aktivt värdegrundsarbete
- Respektera varandras olikheter
- Ha ett stabilt och målinriktat arbete för att främja trygghet och förhindra kränkande behandling och diskriminering
Tillitsfulla relationer
- Skapa tillitsfulla relationer mellan lärare och elever och mellan elever
- Skapa en ömsesidig respekt mellan lärare och elever
- Ha ett gott pedagogiskt ledarskap på skolan
- Verka för att skolpersonal har en samsyn kring förhållningssätt och bemötande
Trygghetsskapande arbete
- Ha trygghetsarbete och trygghetsvandringar tillsammans med elever
- Alla ska känna till skolans ordningsregler och se till att de följs och hålls levande
- Genomför trygghetsenkäter
- Gör riktade insatser om ni får kännedom om att elever är otrygga. Exempelvis genom att elevhälsan besöker lektioner, har handledning med skolpersonal och pratar med föräldrar
- Ha rutiner för det förebyggande arbetet utanför själva klassrummet, som i korridoren, på skolgården, i matsalen, omklädningsrum och uppehållsrum
- Se till att skolans ordningsregler följs och hålls levande
- Ha ett systematiskt trygghetsarbete och arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande
- Friends har tagit fram tips på övningar att göra med eleverna för att levandegöra trygghetsarbetet i klassrummet
- Trygghet i förskolans lärmiljöer – Läs mer på Boverket - Trygghet och överblick i förskolebyggnadens lärmiljöer
Delaktighet
- Låt trygghetsarbetet genomsyras av elevdelaktighet och elevinflytande
- Involvera eleverna i arbetet med skolutveckling