Levnadsvanor
Tillräcklig fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor stärker hälsan och minskar risken för sjukdom medan tobaksrökning och alkoholkonsumtion i stället ökar risken för ohälsa och sjukdom. Skolan är en viktig arena för möjliggörandet av hälsosamma levnadsvanor, genom miljöer som uppmuntrar till lek och rörelse samt hälsosam och vällagad skolmat. Viktiga delar i skolors förebyggande arbete är även att utveckla och efterleva policyer för tobaksfri skoltid samt alkohol- och narkotikapolicyer. Det finns samband mellan goda levnadsvanor och studieframgång, där exempelvis fysisk aktivitet ökar förutsättningarna för att lyckas i skolan. Skolframgång ökar i sin tur förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor.
Mer rörelse i skolan
Rörelse är bra för kroppen
Regelbunden fysisk aktivitet hos barn och unga stärker deras muskler och kondition samtidigt som det förbättrar deras skeletthälsa, kroppssammansättning (proportionen fett-muskel), psykiska och fysiska hälsa samt motoriska- och kognitiva utveckling. Det stärker även deras självförtroende och förbättrar deras skolprestation. Genom att röra på sig 60 minuter varje dag med måttlig till hög intensitet kan även riskerna för att i vuxen ålder utveckla bland annat diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt minska.
Trots att vi vet att rörelse och fysisk aktivitet är viktigt visar statistik att det finns skillnader mellan Sveriges 11-, 13- och 15-åringar. 11-åringarna är mer fysiskt aktiva jämfört med 13- och 15-åringar, och pojkar är mer aktiva än jämnåriga flickor. I Västmanland är det totalt nästan 4 av 10 unga som rör sig minst en timme per dag och tränar minst tre gånger per vecka.
Viktigt att komma ihåg att all rörelse är bra och all rörelse räknas!
Jämlika möjligheter till fysisk aktivitet
Alla barn och unga bör få säkra och jämlika möjligheter att vara med i fysiska aktiviteter som är roliga och varierade samt är lämpliga och anpassade efter deras ålder, sjukdomstillstånd och funktionsförmåga. Barn och unga är fysiskt aktiva i olika ansträngningsgrad och intensitet i hemmet, i skolan och på fritiden i samband med utevistelse, friluftsliv, lek, idrott och motion samt under aktiv transport, som promenader, cykling och liknande. Det är viktigt att inte vara stillasittande för länge och bryta av tiden med aktiva pauser och någon form av rörelse. Allt stillasittande är däremot inte skadligt, sittande i samband med exempelvis studier, läsning, pyssel och lek är viktigt för barns och ungas sociala och kognitiva utveckling.
Skolan viktig för barn och ungas lärande och fysiska aktivitet
Skapa naturlig rörelse och pauser i undervisningen
Skolan är en viktig arena för att väcka intresset för fysisk aktivitet och hälsa men också för att främja graden av fysisk aktivitet. Till exempel har studier visat att den fysiska aktiviteten för barn och ungdomar sjunker på helger och lov och ökar under vardagar. Undervisningen i skolan innebär dock ofta många timmars stillasittande om dagen. Eftersom barn och unga mår bra av att röra på sig regelbundet, är det viktigt att få in naturlig rörelse och korta pauser i undervisningen och få till ökad fysisk aktivitet under skoldagen. Här blir det viktigt att ge eleverna möjlighet och uppmuntran att delta i fysiska aktiviteter under skoldagen.
Ett minskat stillasittande och mer rörelse gör stor skillnad
Det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Forskning visar att inlärnings- och koncentrationsförmågan blir bättre av fysisk aktivitet vilket i sin tur gör att skolprestationen förbättras. Skolan har en viktig kompensatorisk roll då den når de flesta barn och unga, oavsett vilka uppväxtvillkor de har. När det gäller fysisk aktivitet innebär det kompensatoriska uppdraget att de barn och unga som rör sig minst i hemmet eller under sin fritid gynnas särskilt av mer fysisk aktivitet i skolan. Ett minskat stillasittande och mer rörelse i skolan kan skapa en stor skillnad för både hälsan och skolresultaten. Vinsten som blir när skolan bidrar till ökad rörelse och minskat stillasittande tillfaller barnen, men också verksamheterna, genom stärkt fysisk och psykisk hälsa samt förbättrad koncentration och lärandemiljö. Viktigt att ha med sig är att lite fysisk aktivitet är bättre än inget. All fysisk aktivitet främjar hälsan för barn och unga, även om de inte uppfyller rekommendationerna.
Den nationella kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet fastslår att ett systematiskt arbete för ökad rörelse och minskat stillasittande i skolan måste ha tillräckliga resurser i form av personal, kunskap och stimulerande miljöer både inomhus och utomhus. Det är också viktigt med arbetssätt som inkluderar barn och ungas delaktighet och inflytande, såväl som personalens.
Rekommendationer för barn 0-5 år
Regelbunden fysisk aktivitet
Alla barn 0–5 år bör ha möjlighet att röra på sig på olika sätt flera gånger om dagen. För spädbarn kan det handla om lek och rörelse på golvet i rygg- och magläge och för barn 1-5 om lek, aktiv transport, utevistelse och utforskande av olika miljöer.
Minskat stillasittande
Under vaken tid bör småbarn inte begränsas i sin rörelse, förutom när det är nödvändigt. Långa perioder av stillasittande i till exempel barnvagn eller barnstol bör brytas av och ersättas med någon form av rörelse.
Att tänka på!
De första fem åren i ett barns liv kännetecknas av snabb fysisk och kognitiv utveckling. Det är en tid när vanor etableras och familjers livsstilsmönster kan vara öppna för förändring och anpassning. Levnadsvanor som etableras tidigt i livet kan påverka fysiska aktivitetsmönster och nivåer genom hela livet.
Rekommendationer för barn och unga 6-17 år
Regelbunden fysisk aktivitet
Alla barn och unga 6–17 år bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger.
Minskat stillasittande
Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.
Pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt 60 minuter per dag
Barn och unga bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag, på en måttlig till hög intensitet som ger ökad puls och andning.
Att tänka på!
Fysisk aktivitet på hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett ska ske minst tre dagar i veckan. Tiden behöver inte vara sammanhängande utan kan vara en kvart här och där. Aktiviteterna kan ingå som en naturlig del i att leka, springa och hoppa, eller som en del i planerad motion och idrott i skolan eller på fritiden.
Tips på hur man kan främja rörelse i skolan
Aktiva lektioner
- Låt eleverna röra sig för att svara på frågor
- Ha lektioner utomhus kopplade till utomhusmiljön eller lektioner där eleverna promenerar medan de pratar om frågor i ett ämne. *Tänk på att göra promenader så att alla på skolan kan delta oavsett funktionsförmåga
- Skapa en rörelseyta i klassrummet där det är okej att ta en rörelsepaus
Aktiva raster
- Ha trivselledare som bidrar till bättre sammanhållning och tryggare skolmiljö genom organiserad verksamhet på rasterna
- Ha organiserade rastaktiviteter med ledare
Fysisk aktivitet på skolschemat
- Kombinera utvecklingssamtal och andra samtal med en promenad, gärna utomhus
- Engagera hela skolan i olika former av rörelsesatsningar
- Generation Pep, inspirationsbanken – Hitta inspiration för hur andra skolor och verksamheter arbetar för att främja barn och ungas fysiska aktivitet
- Använd checklista för att skapa rörelserikedom
- Generation Pep, Pep skola - är ett kostnadsfritt digitalt stöd till alla skolor i Sverige som vill skapa aktivare och hälsosammare skoldagar. Det finns även Pep förskola – En kostnadsfri digital plattform som ska stötta förskolor i hälsoarbetet så att de kan främja sunda och hälsosamma levnadsvanor tidigt i barns liv. Fokus är på rörelse och kost.
Fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen
- Skola som arena – Använd skolans lokaler och skapa en mötesplats tillsammans med andra aktörer för att hjälpa barn att få en aktiv fritid
- Uppmuntra eleverna att gå eller cykla till skolan
- Schemalägg fysisk aktivitet innan eller efter skoldagen
Extra resurser i skolan
- Kan planera och genomföra lekfulla aktiviteter som ökar graden av fysisk aktivitet och rörelse hos eleverna
Skapa rörelsemiljöer
- Skapa inom- och utomhusmiljöer som bjuder in till rörelse, tex pingisbord och tipspromenad
Involvera föräldrar
- Använd kanaler där ni når föräldrar för att informera om vikten av rörelse och fysisk aktivitet
Inkludera alla
- Inkludera alla oavsett förutsättningar och funktionsförmåga genom tydliga instruktioner, förenklade aktiviteter och möjlighet att prova på tillsammans med lärare eller kompisar
Elevhälsan
- Samtalsstöd om hälsosamma levnadsvanor för skolsköterskor som de kan använda i möten med elever. Material framtaget av Fysioterapeuterna och Dietisternas Riksförbund
Ökad kunskap
- Lär dig mer om barns och ungas hälsa kopplat till fysisk aktivitet, hälsosam mat och beteendeförändringar genom att göra Generation Peps kostnadsfria webbutbildning Sverige ska må bättre – en utbildning om barns och ungas hälsa
Främja hälsosamma matvanor i skolan
Skolmåltidens viktiga funktion
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa idag. Genom att förbättra matvanorna kan vi få stor effekt både för individen och för folkhälsan. Det finns många effektiva insatser som skolan kan göra för att förebygga ohälsosamma matvanor.
Skolmaten har stor betydelse för hälsan och skollunchen spelar en viktig roll för barns och ungas matvanor. Livsmedelsverket säger att idag är skollunchen en resurs som inte nyttjas fullt ut. Förutom att göra barn och unga mätta kan skollunchen användas som ett pedagogiskt verktyg som berikar undervisningen med praktiska exempel. Används skollunchen som ett verktyg kan kopplingen mellan mat, hälsa och hållbarhet bli tydligare för eleverna. Forskning visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.
Får man möjlighet att redan som ung lära sig om matens betydelse både utifrån ett hälso- och miljöperspektivet är det enklare att sedan själv kunna göra kloka matval. På så sätt läggs grunden för hälsosamma och hållbara matvanor och ett friskare liv.
Skolverket har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram inspirationsskriften Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola. Skriften innehåller tips och exempel på hur skolledare och pedagoger kan arbeta för bra skolmåltider. Den tar bland annat upp schemaläggning, måltidsmiljö och pedagogiska måltider. Måltiderna är något som hela skolan ansvarar för men skolledaren är den som håller i några av de viktigaste nycklarna. Några av dem är att skapa bättre förutsättningar genom att förtydliga reglering, styrdokument och mål.
Skolan viktig för barn och ungas lärande och hälsosamma matvanor
Skolan är en idealisk miljö för att främja hälsosamma matvanor och utveckling hos barn och unga. Särskilt eftersom skolan når barn i en ålder då deras matvanor och livsstil formas och samtidigt även når deras familjer och andra samhällsaktörer. Genom att erbjuda näringsriktiga måltider i en lugn och trivsam miljö, med positiva vuxna förebilder har skolan stor möjlighet att främja hälsosamma matvanor.
När eleverna får i sig den näring och energi de behöver, får de bättre förutsättningar att lära sig eftersom de orkar koncentrera sig och prestera i skolarbetet. Detta bidrar också till en lugnare stämning på lektionen. Serveras lunchen för tidigt på dagen, i en stressig och högljudd miljö, kan det leda till att många elever får i sig för lite mat eller väljer att hoppa över lunchen helt.
Forskning som gjorts på uppdrag av Livsmedelsverket visar även att oro och utsatthet kan göra att elever hoppar över skollunchen. Fler elever skulle äta skollunch om de kände sig trygga i matsalen. Att måltidssituationen i skolmatsalen uppfattas som trygg och trivsam är en förutsättning för att eleverna ska äta där. Forskningen visar att många elever upplever att följande faktorer skapar otrygghet:
- Att i förväg inte veta vem eller vilka som kommer att sitta bredvid i matsalen.
- Att bli lämnad ensam kvar vid bordet om bordsgrannarna ätit upp snabbare än vad man själv gjort.
- Att bli utelämnad genom att ingen vid samma bord pratar med en.
- Att bli uttittad om man sitter ensam vid ett bord.
- Att få oönskad uppmärksamhet, exempelvis på grund av att snubbla, spilla mat eller vatten.
- Att pekas ut genom att man anses äta ”för mycket” eller ”på fel sätt” av andra elever.
Utöver skollunchen är även frukosten viktig. Många elever väljer att hoppa över frukosten hemma, det är något som också är mer vanligt bland barn i låginkomsthushåll. Elever som hoppar över frukosten kan bli trötta, få svårt att koncentrera sig och prestera sämre i skolan. Genom att äta frukost minskar risken för övervikt och i förlängningen utveckling av fetma. Elevens sätt att fungera under skoldagen är ett centralt argument för att börja erbjuda frukost i skolan, men det är inte det enda. Att främja hälsosamma matvanor kan också ses som en del av den bildning som skolan står för.
Hälsosamt utbud i skolcaféterian
För elever som går långa dagar, eller som inte ätit frukost före skolan, kan skolcaféterian vara värdefull. Det är viktigt att det finns ett hälsosamt men samtidigt attraktivt utbud för eleverna att välja av i caféterian. Ett bra utbud kan bestå av smörgåsar, yoghurt, mjölk eller berikade vegetabiliska drycker, frukt, grönsaker och smoothies. Skolcaféterian bör inte sälja söta drycker, godis, glass, bakverk eller snacks. Finns dessa livsmedel ändå i caféterian bör utrymmet för dem vara mycket litet eftersom de inte ger eleverna den näring de behöver. Det är viktigt att det finns riktlinjer för utbudet i caféterian oavsett om den drivs av skolpersonal, elever eller av en extern aktör. Riktlinjerna kan tas fram av kommunen eller av rektor tillsammans med elever, måltidspersonal och pedagoger.
Verktyget Pep Kiosk, från Generation Pep kan hjälpa din skola att skapa en hälsosammare skolcaféteria så det blir lättare för eleverna att välja rätt.
Utöver ett hälsosamt utbud är skolcaféterians öppettider också viktiga. För att så många elever som möjligt ska äta skollunchen är det bäst om caféterian har stängt när lunchen serveras och endast ha öppet så att eleverna kan köpa frukost och mellanmål på morgonen och eftermiddagen.
Tips på hur man kan främja hälsosamma matvanor
Under skoldagen
- Erbjud eleverna frukost – Det är en hälsoinvestering både på kort och lång sikt
- Integrera mat och måltider i undervisningen
- Generation Pep, Pep skola - är ett kostnadsfritt digitalt stöd till alla skolor i Sverige som vill skapa aktivare och hälsosammare skoldagar. Det finns även Pep förskola – En kostnadsfri digital plattform som ska stötta förskolor i hälsoarbetet så att de kan främja sunda och hälsosamma levnadsvanor tidigt i barns liv. Fokus är på rörelse och kost.
Delaktighet och inflytande
- Ha ett matråd där elever och skolpersonal tillsammans kan diskutera synpunkter och önskemål på den mat som serveras och på miljön i matsalen
Skolmåltiden
- Se över utbudet av frukt och grönsaker
- Utvärdera och utveckla skolmåltiden genom verktyget SkolmatSverige
- Erbjud mer växtbaserade måltider
- Se över vad som serveras i kafeterian (om det finns). Använd verktyget Pep Kiosk för att få ett hälsosammare utbud så det blir lätt för eleverna att välja rätt
- Utveckla en måltidspolicy
- Sätt av tillräckligt med tid för skollunchen
- Använd Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan
Goda relationer
- Ät skollunch tillsammans med eleverna. Det är ett tillfälle att prata om mat men också bygga goda relationer mellan skolpersonal och elever
Involvera föräldrar
- Använd era kanaler till föräldrar för att informera om vikten av hälsosamma matvanor
Elevhälsan
- Samtalsstöd om hälsosamma levnadsvanor för skolsköterskor som de kan använda i möten med elever. Material framtaget av Fysioterapeuterna och Dietisternas Riksförbund
Ökad kunskap
- Lär dig mer om barns och ungas hälsa kopplat till fysisk aktivitet, hälsosam mat och beteendeförändringar genom att göra Generation Peps kostnadsfria webbutbildning Sverige ska må bättre – en utbildning om barns och ungas hälsa.
Skolan – en pusselbit i det ANDTS-förebyggande arbetet
Viktigt med insatser som skyddar barn och unga mot eget och andras bruk av ANDTS
En central uppgift som skolan har är att förbereda barn och unga inför vuxenlivet. Det innebär dels att ge dem förutsättningar till att kunna hantera de risker som de kan ställas inför. Några av dessa risker är alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). Barn och unga är en särskilt utsatt grupp som löper en ökad risk för att drabbas av ohälsa och skador som beror på ANDTS.
En tidig debut av ANDTS är en riskfaktor för barn och ungas hälsa och utveckling då det är förknippat med risk för beroende i vuxen ålder, en längre exponeringstid och därmed ökad risk för sjukdomar och för tidig död. För unga kan användning av ANDT innebära en risk att processen till att bli vuxen påverkas eller avbryts, vilket i sin tur kan minska möjligheten att klara av skolan eller få ett arbete. Insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och nikotin och spel om pengar ska utgöra grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDTS-arbetet.
Skolan en viktig arena i det förebyggande ANDTS-arbetet
Skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet med ANDTS. I det arbetet är det viktigt att både barn, unga och föräldrar inkluderas. Skolan är en viktig arena för att nå föräldrar och en lämplig insats som kan erbjudas är föräldraskapsstöd. Det finns nämligen stöd för att en god relation mellan barn och en eller flera föräldrar kan minska risken för skadligt bruk av alkohol och bruk av narkotika, tobak och nikotin bland barn och unga.
Integrera ANDT i undervisningen
Skolans kan genom sitt kunskaps- och värdegrundsuppdrag undervisa och öka förståelsen för risker med ANDTS. Elever har rätt till en hälsofrämjande och tobaksfri skolmiljö. Det är också viktigt med en undervisning där frågor som rör ANDTS integreras i olika ämnen för att eleverna ska få en mer sammansatt bild av dessa områden. Det är skolan och rektor som har ett särskilt ansvar för att integrera ANDTS i undervisningen.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN har tagit fram ett ämnesöverskridande undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Metodmaterialet ANDT på schemat är till för lärare och skolpersonal och går ut på att integrera undervisning om ANDT i olika ämnen.
En annan viktig förebyggande insats i skolan är att ha en policy och handlingsplan med rutiner för åtgärder vid misstanke eller upptäckt av alkohol, narkotika, dopning, tobak eller spel om pengar under skoltid. Policyn ska beskriva syfte och mål, samt regler och förslag på insatser i det förebyggande ANDTS-arbetet. Handlingsplanen ska beskriva principer och rutiner för hur skolan ska agera, den ska även innehålla de arbetsuppgifter, ansvarsområden och befogenheter som finns i skolans verksamhet och för externa aktörer.
Alkohol
Alkoholens inverkan
En tidig alkoholdebut och att dricka alkohol regelbundet under uppväxtåren skadar och påverkar flera av kroppens organ, framför allt hjärnan. Eftersom hjärnan utvecklas upp till 25-årsåldern är den känsligare hos unga. Alkoholen kan därför ha negativa effekter på den kognitiva förmågan vilket kan leda till inlärningsproblem som i sin tur påverkar studierna. Vi ser även att risken för beroende, sociala problem och andra negativa konsekvenser ökar. Alkoholen har exempelvis på kort sikt en negativ effekt på ungas beslutsfattande, vilket i kombination med deras naturliga impulsivitet kan leda till riskfyllda och ibland skadliga handlingar som olyckor, våld och oönskat sex. Om det finns en underliggande psykisk ohälsa kan även den försämras av alkoholen.
I Sverige har alkoholkonsumtionen bland unga 15–19 år totalt sett minskat. Trots det är det den riskfaktor som orsakar flest förlorade friska levnadsår och därmed bidrar mest till sjukdomsbördan, som bland annat beroendesyndrom, självskadebeteende, våld, transportolyckor och andra olyckor.
Skolan självklar i det alkoholförebyggande arbetet
Eftersom skolan är en naturligt alkoholfri miljö, fyller den en viktig funktion i att stötta och vägleda unga i att inte dricka alkohol. Genom olika evidensbaserade och systematiska insatser kan skolan arbeta förebyggande mot ungas alkoholbruk. En viktig insats är att ha en alkoholpolicy som efterlevs och följs upp. Policyn ska tydliggöra förbudet mot att dricka alkohol i skolan samt vilka regler som gäller och vad konsekvenserna blir om de inte följs. I policyn behöver det tydligt finnas med att medtagning, drickande eller marknadsföring av alkohol är förbjudet under all skoltid, samt under alla skolevenemang som resor och klassfester. Alkoholpolicyn kan med fördel vara en del av en gemensam hälsopolicy som exempelvis innehåller insatser för att främja psykisk hälsa, motverka mobbning, en tobakspolicy och skolans värderingar. Policyn ska gälla för alla i skolan, både elever, personal, vuxna, föräldrar, besökare och andra som befinner sig där.
Skolverket har i samarbete med Folkhälsomyndigheten tagit fram material om alkohol till skolorna som ett stöd i att skapa förutsättningar för skolpersonal att arbeta med frågor som rör alkohol. Innehållet vänder sig främst till de som arbetar med elever i grundskolans senare år eller på gymnasiet.
Narkotika
Narkotikans negativa påverkan
Användning av narkotika kan leda till beroende och andra hälsoproblem som bidrar till sjukdomsbördan. Narkotikaanvändning påverkar inte bara den som använder narkotika, utan den kan även ge konsekvenser och skapa problem för anhöriga och samhället i stort, exempelvis genom ökad brottslighet och otrygghet. Majoriteten av de som provar narkotika gör det för första gången när de är unga. Nationell statistik från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Folkhälsomyndigheten visar att användning av narkotika är störst bland unga 16–29 år. Den vanligaste narkotikan i Sverige är cannabis. Användning av cannabis och andra sorters narkotika påverkar kroppen, framför allt hjärnan, då det kan ge koncentrationssvårigheter, sämre minne och försämrad inlärningsförmåga. Bruk av cannabis kan även ge en ökad risk för psykotiska symtom men också sociala skador som att inte hänga med i skolan och att få problem i relationer till vänner.
Skolans viktiga roll i det förebyggande arbetet
Alla i skolan behöver arbeta för att uppnå en drogfri skola. Det görs genom att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. En viktig del i det arbetet är att ha en policy och handlingsplan för en drogfri skola. Ett hälsofrämjande arbete handlar om att främja en hälsosam livsstil och att förmedla kunskap till eleverna om hur narkotikan påverkar kroppen och vilka risker den för med sig. Det förebyggande arbetet handlar om att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer på individ-, familje-, kamrat- och skolnivå. Det är skolledningen som har det största ansvaret att se till att skolan, skolområdet och alla arrangemang som sker i skolans regi är fria från narkotika, men också alkohol- och tobaksfria. Ett åtgärdande arbete handlar om att anmäla till socialtjänsten om det finns en oro eller vetskap om att en elev använder, köper eller säljer narkotika.
Tecken på narkotikaanvändning
Det kan vara svårt att veta vad man ska kolla efter för att upptäcka narkotikaanvändning. Tecken på att en ungdom eventuellt använder droger kan vara förändringar i beteende, socialt samspel samt psykiska och fysiska förändringar. Varningstecken kan vara:
- sena ankomster, hög korttidsfrånvaro, eller oförklarad frånvaro under skoldagen
- koncentrationssvårigheter, ojämn och/eller försämrad arbetsprestation
- förändrade känslor som irritation, aggression, ojämnt humör, håller sig undan
- förändrat umgänge, gamla kontakter upphör och nya kommer in
- minskat intresse för skola eller fritidsaktivitet
- försämrad relation till föräldrar och syskon
- ökad tolerans eller attityd till droger, kan visa sig genom klädstil, musik, språk
- ökad trötthet, okänslighet, rastlöshet och passivitet
- finns i sammanhang där stölder, våld och hot förekommer
- röda ögonvitor, förstorade eller förminskade pupiller
- är mer eller mindre hungrig, ökad konsumtion av sötsaker
- innehav av rullpapper, tablettkrossare eller små pappersbitar för filter
Skolverket har i samarbete med Folkhälsomyndigheten tagit fram material om narkotika till skolorna som ett stöd i att skapa förutsättningar för skolpersonal att arbeta med frågor som rör narkotika. Innehållet vänder sig främst till de som arbetar med elever i grundskolans senare år eller på gymnasiet.
Dopning
Dopning förekommer mest utanför idrottens värld
Dopning är ett samlingsnamn för användning av hormonpreparat och andra läkemedel för att öka musklernas styrka och volym. Användande av dopningsmedel är idag ett samhällsproblem, eftersom det även förekommer utanför tävlingsidrotten. Det finns inom alla samhällsklasser och debuten sker främst i 20-års åldern och är mer vanligt bland unga killar i åldern 17–35 år, även om unga tjejer också dopar sig. Idag är dopning inom idrotten mindre omfattande däremot har det under senare år skett en ökning av dopning kopplat till motionsidrott. Användandet av dopningspreparat växer främst bland tränande på gym och motionärer och det handlar inte om att förbättra sina idrottsresultat utan snarare om att snabbt och enkelt kunna förbättra utseendet och bli mer muskulös. För unga kan just längtan efter en ”snyggare” kropp i kombination med ett socialt tryck på gymmet vara en av inkörsportarna till dopningsmedel.
Det finns många olika dopningspreparat men två av dem är anabola androgena steroider (AAS) och efedrin. För många är AAS ett snabbt och effektivt sätt att få en större kropp eftersom preparatet ger en snabb viktökning, musklerna ökar i volym och man orkar träna hårdare än tidigare. Risken för biverkningar är stor och påverkas bland annat av individuella arvsanlag, ålder, kön, dos och hur länge man tagit preparaten. Några exempel på biverkningar är acne på rygg, skuldror och bröst, förstorade bröstkörtlar, hudbristningar, minskade testiklar och nedsatt fertilitet, depression samt stora förändringar i humör och självförtroende. Några särskilda bieffekter för tjejer är ökad kroppsbehåring, mörkare röst, oregelbunden mens och tillbakabildning av brösten.
Attityder och normer påverkas av kunskap
För att förebygga dopning är det viktigt att öka kunskapen och medvetenheten bland unga, föräldrar, skolpersonal och andra aktörer. Skolan har en viktig roll i att arbeta förebyggande mot dopning och att öka kunskapen om dopning bland eleverna. Skolverket har i samarbete med Folkhälsomyndigheten tagit fram material om dopning till skolorna som ett stöd i att skapa förutsättningar för skolpersonal att arbeta med frågor som rör dopning. Innehållet vänder sig främst till de som arbetar med elever i grundskolans senare år eller på gymnasiet.
Tobak och nikotin
Vikten av rökfria skolgårdar
Tobaks- och nikotinprodukter är starkt beroendeframkallande, särskilt under tonåren då hjärnan utvecklas. I Sverige används främst cigaretter och snus men sedan 2010-talet när de nya nikotinprodukterna som e-cigarett (vape) och vitt snus etablerades har användandet stadigt ökat, särskilt bland unga. Det är fortfarande mycket som är okänt om de nya produkterna, exempelvis kring vad (om något) som utmärker användarna och hur de påverkar användaren. Det som är känt är att användning av e-cigaretter kan rubba hjärtrytmen, försämra blodkärlens funktioner och höja pulsen och blodtrycket.
Skolan har en unik möjlighet att göra skillnad genom att förebygga användning av tobak bland barn och unga. Rökfria skolgårdar är ett sätt som skolan kan göra skillnad på. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett kunskapsstöd om rökfria skolgårdar. Det är till för att stödja skolor i att utveckla arbetssätt för att förebygga bruk av tobak och främja rökfria skolgårdar.
Framgångsfaktorer för att förhindra tobaksbruk i skolan
Det går att ha ett framgångsrikt arbete för att förhindra rökning och andra former av tobaksbruk i skolan. Det visar en kartläggning av erfarenheter från svenska skolor som folkhälsomyndigheten gjorde mellan åren 2011 och 2019. Det finns ett faktablad som lyfter ett antal framgångsfaktorer från kartläggningen. Faktabladet vänder sig främst till de som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.
Framgångsfaktorerna i korthet:
- Skolledningen är engagerad och skolpersonalen är delaktig i arbetet
- Skapa gemensamt förhållningssätt kring tobak och det tobaksförebyggande arbetet
- Integrera det tobaksförebyggande arbetet i skolans ordinarie verksamhet
- Engagera elever och göra dem delaktiga i framtagningen av en gemensam tobakspolicy i skolan
- Närvara som vuxen
- Kommunicera regelbundet om skolans förhållningssätt till tobak till personal, elever och föräldrar
I det tobaksförebyggande arbetet kan skolan även ta stöd eller använda sig av metoder som SOTIS, Tobaksfri duo och Tobaksfri skoltid. Skolan kan också samverka med kommunen kring otillåten tobaks- och nikotinförsäljning. Skolan har inget eget mandat i att utöva tillsyn över tobaksförsäljare men kan meddela kommunens tillsynshandläggare om de skulle se, eller misstänka, att försäljning av tobaks- och nikotinprodukter sker till minderårig.
SOTIS – Samtal om tobak i skolan är en modell utvecklad för att underlätta samtal om tobak (rökning och snus) med elever i skolan. Modellen består av strukturerade, korta och upprepade insatser som skräddarsys efter elevens erfarenhet av tobak.
Tobaksfri duo är en kontraktsmetod som används för att förebygga tobaksbruk hos högstadieelever. Metoden bygger på en strukturerad organisation, på vuxenstöd, information, attitydpåverkan och positivt grupptryck.
Tobaksfri skoltid är en metod i sex steg som hjälper skolan att skapa en tobaksfri kultur i syfte att stödja elever till att förbli tobaksfria. Även om det idag saknas en tillräcklig lagstiftning är det fullt möjligt för en skolas rektor att ta beslut om att en tobaksfri skoltid ska gälla för alla elever och personal i skolan.
Skolverket har i samarbete med Folkhälsomyndigheten tagit fram material om tobak till skolorna som ett stöd i att skapa förutsättningar för skolpersonal att arbeta med frågor som rör tobak. Innehållet vänder sig främst till de som arbetar med elever i grundskolans senare år eller på gymnasiet.
Spel om pengar och spelproblem
Vikten av att skydda unga från spelproblem
I Sverige har alla spelbolag en åldersgräns på minst 18 år. Trots detta visar nationella siffror från Folkhälsomyndigheten att 34 procent av alla 16–17-åringar har spelat om pengar. Att ha spelproblem som ung ökar även risken att få spelproblem igen senare i livet. Anledningen till att åldersgränsen finns är för att skydda unga från att utveckla spelproblem. Ju senare i livet man börjar spela, desto mindre är risken att få spelproblem. Det är därför viktigt att arbeta för och se till att barn och unga inte börjar spela om pengar. Enligt Barnkonventionen ska vi arbeta för alla barns rätt till en bra hälsa och god utveckling. Det innefattar att förebygga spel om pengar och spelproblem hos barn och unga.
Det kan ibland vara svårt att kontrollera sitt spelande, både när det gäller digitala spel och spel om pengar. Problem med spel om pengar kan ha negativ påverkan på barn och ungas liv då spelandet kan ta över andra intressen, orsaka både fysisk och psykisk ohälsa samt ekonomiska- och sociala problem. Det kan även påverka skolgången, relationen med vänner och familj och ekonomin negativt, samt utgöra en grogrund för kriminalitet. Spelproblem finns bland unga i alla samhällsgrupper dock är andelen högre bland unga med lägre betyg eller som inte studerar. Ofta hänger spelproblem hos unga ihop med andra problem, som dålig ekonomi, utsatthet för våld, riskkonsumtion av alkohol eller psykisk ohälsa. Många barn och unga har en anhörig med spelproblem vilket kan påverka deras möjligheter att klara skolan, och orsaka social, ekonomisk och hälsomässig.
Skolpersonalens och skolans viktiga roll
Skolan kan genom sitt grunduppdrag förebygga spelproblem och erbjuda särskilda insatser om spel. Skolan kan också bidra till att ge stöd till de elever som har anhöriga med spelproblem, men det förutsätter att deras situation upptäcks. Det är därför viktigt att skolpersonal regelbundet tar upp frågor om spel om pengar – både hos eleverna själva och bland anhöriga och vänner.
Elever som trivs i skolan och upplever att de klarar av skolan har lägre risk för spelproblem och substansbruk. En enkätstudie från Stockholms kommun visar att spel om pengar och riskspelande var mindre vanligt bland elever i gymnasieskolor där lärarna hade ett starkt ledarskap och skolmiljön var bra och gynnsam för inlärning. Sambandet fanns kvar även när hänsyn togs till elevernas och skolornas sociodemografiska egenskaper. Detta innebär att en god skolmiljö kan skydda mot riskbeteenden så som spelande och därmed förbättra ungas levnadsvillkor. Det finns även ett samband mellan spel om pengar på skoltid och spelproblem. Skolpersonal behöver därför vara uppmärksam på tecken på spelande bland eleverna, som att de exempelvis pratar om betting eller vinster och olika spel om pengar.
Insatser som sker i skolan bör handla om att stärka både skolmiljön och hälsofrämjande attityder och beteenden. En viktig insats är att ha en policy om spel, som antingen är en separat policy om spel eller så integreras den delen i ANDT-policyn. Policyn kan underlätta för skolpersonal, elever och föräldrar att få en gemensam bild av vilka förväntningar skolan har gällande spel om pengar.
Skolverket har i samarbete med Folkhälsomyndigheten tagit fram materialet spel om pengar till skolorna som ett stöd i att skapa förutsättningar för skolpersonal att arbeta med dessa frågor. Innehållet vänder sig främst till de som arbetar med elever i grundskolans senare år eller på gymnasiet.
Tips på hur man kan arbeta med ANDTS
Integrera i undervisningen
- ANDT på schemat – Ämnesintegrerat undervisningsmaterial för lärare om alkohol, narkotika, dopning och tobak
- Skolverkets material om ANDTS – Länkar till materialet finns under respektive avsnitt
Samverkan
- Ha god dialog och samverkan med föräldrar/vårdnadshavare
- Samverka och för dialog med lokala aktörer som fritid- och kultursektorn, polis, socialtjänst och andra viktiga aktörer i det förebyggande arbetet
Insatser i skolan
- Informations- och antilangningsinsatser
- Se till att skolpersonalen har god kunskap om ANDTS
- Verka för tobaksfri skoltid
Till föräldrar
- Tonårsparlören - en handbok för föräldrar
- Ha utbildningstillfällen för föräldrar
- Föräldraskapsstöd är en viktig skyddsfaktor - föräldrar och andra närstående har en viktig roll i det ANDTS-förebyggande arbetet.
- Föräldraskolan – Material från polisen med syftet att uppmärksamma föräldrar om ungas narkotikabruk
Skolledning och rektors arbete med ANDTS
- På Skolverkets sida finns information för skolledning och rektor om lagar, styrdokument och kvalitetssäkringsarbete som rör ANDTS
Policy och handlingsplan
- Skapa en policy och handlingsplan för ANDTS
Elevhälsan
- Använd elevhälsan i det förebyggande arbetet, de är en nyckelfunktion