Skola
Skolan är för de unga en av de viktigaste hälsofrämjande arenorna. Mycket av värderingar, beteenden och kunskaper grundläggs under uppväxtåren. Skolan har en betydelsefull roll när det gäller att kompensera för ojämlikheter i ungas uppväxtvillkor och därmed möjligheter att påverka deras utveckling. En skola som ger alla elever stöd och motivation i skolarbetet, så att de går ut skolan med godkända betyg, är sannolikt en av de bästa investeringarna som samhället kan göra för att skapa en gynnsam hälsoutveckling, både nu och senare i vuxenlivet.
Faktorer som kan påverka skolframgång
Barn och unga behöver goda uppväxtvillkor och må bra för att uppleva skolframgång och fullfölja sina studier. Skolframgång är en stark skyddande faktor som har en inverkan på hur livsvillkoren kommer se ut i vuxen ålder, då det påverkar möjligheten till vidare utbildning, arbete, försörjning, boende samt hälsosamma levnadsvanor. Barn och ungas förutsättningar till utbildning och skolframgång hänger ihop med flera olika faktorer, dels i hemmiljön, dels i skolan.
I figuren visas ett antal faktorer som har stor betydelse på skolframgången och därmed de framtida livschanserna. I den nedre delen av figuren illustreras faktorer som tillsammans påverkar möjligheten att nå skolframgång. Det är faktorer som exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund, skolsegregation och skolans lärandemiljö. Faktorerna i den övre delen visar vad skolframgång kan leda till, som exempelvis arbete och inkomst. Hälsa finns med i både den nedre och i den övre delen eftersom det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan hur barn och unga mår och hur de presterar i skolan.
I Västmanland finns det skillnader i skoltrivsel mellan kommunerna
En bra skolmiljö gynnar alla elevers lärande, främjar välbefinnandet och bidrar till positiva hälsoeffekter. Forskning visar att det finns ett samband mellan skolans miljö och elevens skolprestationer. Att elever trivs i skolan är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för om de mår bra eller inte. När elever trivs och mår bra i skolan utvecklas de både kunskaps- och personlighetsmässigt. En bristande skoltrivsel däremot kan bidra till olika former av riskbeteenden hos eleven, såsom användning av alkohol, tobak och cannabis. Hur elever trivs i skolan har också ett starkt samband med hur de upplever skolmiljön.
I Västmanland finns det skillnader i skoltrivsel mellan kommunerna, vilket kartan visar. Andelen elever som trivs bra eller mycket bra i skolan är högst i Köping med 81 procent och lägst i Kungsör med 66 procent. Skoltrivseln har ökat mellan 2023 och 2026 bland både tjejer och killar. Bland killar ökade andelen som trivs bra eller mycket bra i skolan från 77 till 86 procent, medan motsvarande ökning bland tjejer var från 64 till 70 procent. Trots förbättringen är skoltrivseln fortsatt lägre bland tjejer än bland killar.
Andel (%) elever i Västmanland som anger att de trivs bra eller mycket bra i skolan.
Mörkare färg: Högre andel
Ljusare färg: Lägre andel