Mående
Hälsa och mående påverkas av en mängd faktorer, på olika nivåer. Bland annat socioekonomi, boendesituation, graden av socialt stöd och stress. Dessa faktorer kallas för bestämningsfaktorer. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader i uppväxtvillkor.
Ungas mående över tid
Andel (%) elever i Västmanland med god hälsa, uppdelat på år och kön.
Allmänt mående, det vill säga andelen som uppger att de ”mår bra”, har förändrats över tid både bland killar och tjejer. Mellan 2004 och 2012 låg måendet relativt stabilt för båda könen, även om tjejer genomgående rapporterade lägre nivåer än killar. Efter 2012 syns dock en tydlig försämring, framför allt bland tjejer.
Bland tjejer minskade andelen som uppger att de mår bra från omkring 78 procent år 2010–2012 till 64 procent år 2017 och vidare till 55 procent år 2023. År 2026 syns en viss förbättring då andelen ökat till 63 procent, men nivån är fortfarande betydligt lägre än under 2000-talets första år.
Även bland killar syns en nedgång i måendet över tid, framför allt mellan 2017 och 2020 då andelen som mår bra minskade från 84 till 76 procent. Därefter har måendet förbättrats igen, och år 2026 uppger 85 procent av killarna att de mår bra.
Skillnaden i mående mellan killar och tjejer har funnits under hela perioden men ökade tydligt efter 2012, då tjejers mående försämrades snabbare än killars. År 2026 uppger 85 procent av killarna och 63 procent av tjejerna att de mår bra.
Resultatet i diagrammet är avgränsat till årskurs 9. Vid analyser av utvecklingen över tid används ofta en enskild årskurs för att resultaten inte ska påverkas av förändringar i storleken på olika årskullar.
Kommunala skillnader i mående
Geografisk variation har en koppling till jämlik hälsa, eftersom kommuner och län har olika sociodemografiska sammansättningar som bland annat utgörs av invånarnas födelseland, utbildning, förvärvsgrad och ekonomi. Dessa har betydelse för invånarnas hälsa. I Västmanland syns en skillnad bland unga i fördelningen av måendet mellan kommunerna. I Norberg finns den högsta andelen unga, 79 procent, som mår bra eller mycket bra.Därefter kommer Sala på 76 procent och Köping på 75 procent. De kommuner som har lägst andel unga som mår bra eller mycket bra är Arboga på 65 procent och Fagersta på 71 procent.
Andel (procent) elever i Västmanland som anger att de mår bra eller mycket bra
Mörkare färg: Högre andel
Ljusare färg: Lägre andel