Skola
Skolan är för de unga en av de viktigaste hälsofrämjande arenorna. Mycket av värderingar, beteenden och kunskaper grundläggs under uppväxtåren. Skolan har en betydelsefull roll när det gäller att kompensera för ojämlikheter i ungas uppväxtvillkor och därmed möjligheter att påverka deras utveckling. En skola som ger alla elever stöd och motivation i skolarbetet så att de går ut skolan med godkända betyg är sannolikt en av de bästa investeringar som samhället kan göra för att skapa en gynnsam hälsoutveckling, både nu och senare i vuxenlivet.
Faktorer som kan påverka skolframgång
Barn och unga behöver goda uppväxtvillkor och må bra för att uppleva skolframgång och fullfölja sina studier. Skolframgång är en stark skyddande faktor som har en inverkan på hur livsvillkoren kommer se ut i vuxen ålder då det påverkar möjligheten till vidare utbildning, arbete, försörjning, boende samt hälsosamma levnadsvanor. Barn och ungas förutsättningar till utbildning och skolframgång hänger ihop med flera olika faktorer, dels i hemmiljön, dels i skolan. I figuren visas ett antal faktorer som har stor betydelse på skolframgången och därmed de framtida livschanserna. I den nedre delen av figuren illustreras faktorer som tillsammans påverkar möjligheten att nå skolframgång. Det är faktorer som exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund, skolsegregation och skolans lärandemiljö. Faktorerna i den övre delen visar vad skolframgång kan leda till, som exempelvis arbete och inkomst. Hälsa finns med i både den nedre och i den övre delen eftersom det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan hur barn och unga mår och hur de presterar i skolan.
I Västmanland finns det skillnader i skoltrivsel mellan kommunerna
En bra skolmiljö gynnar alla elevers lärande, främjar välbefinnandet och bidrar till positiva hälsoeffekter. Forskning visar att det finns ett samband mellan skolans miljö och elevens skolprestationer. Att elever trivs i skolan är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för om de mår bra eller inte. När elever trivs och mår bra i skolan utvecklas de både kunskaps- och personlighetsmässigt. En bristande skoltrivsel däremot kan bidra till olika former av riskbeteenden hos eleven, såsom användning av alkohol, tobak och cannabis. Hur elever trivs i skolan har också ett starkt samband med hur de upplever skolmiljön. I Västmanland finns det skillnader i skoltrivsel mellan kommunerna, vilket kartan visar. Andelen elever som trivs bra eller mycket bra i skolan är högst i Köping och Västerås med 72 procent och lägst i Kungsör med 57 procent. För elever i årskurs 9 ökade skoltrivseln i länet mellan 2004 och 2014, för både killar och tjejer. Från 2014 och framåt har skoltrivseln minskat bland tjejerna för varje undersökningsår och är nu nere på 64 %. Den började på 74% år 2004. För killarna har trenden minskat sedan 2017 men ser ut att peka uppåt i 2023 års undersökning och är nu på 77 procent.
Andel (%) elever i Västmanland som anger att de trivs bra eller mycket bra i skolan.
Mörkare färg: Högre andel
Ljusare färg: Lägre andel