Mående

Andel (%) elever i Västmanland och skillnader i mående

Ny text:
Som framgår av diagrammet finns det betydande skillnader i mående mellan olika grupper inom de sex indelningsgrunderna, vilket gör att måendet bland unga inte är jämlikt. Särskilt påtagliga är skillnader utifrån oro för familjens ekonomi, kön, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Av de som är mycket oroliga för familjens ekonomi är det endast 34 procent som mår bra. Utifrån de som uppgett att de har en funktionsnedsättning med stor påverkan är det 40 procent som anger att de mår bra. Det är en mindre andel som mår bra bland de som identifierar sig som bi- eller homosexuell (44%) än som heterosexuell (68%). Det är en betydligt större andel killar så mår bra än bland de som valt annat/osäker på frågan om kön, 76 procent jämfört med 30 procent. Skillnaderna i mående som syns i diagrammet kan i sin tur kopplas vidare till hälsans bestämningsfaktorer, dvs. fördelningen av olika livsvillkor och levnadsvanor.

Gammal text: 
Som framgår av diagrammet finns det betydande skillnader i mående mellan olika grupper inom de sex indelningsgrunderna, vilket gör att måendet bland unga inte är jämlikt. Särskilt påtagliga är skillnader utifrån oro för familjens ekonomi och ens sexuella läggning. Av de som är ganska eller mycket oroliga för familjens ekonomi är det endast 36 procent som mår bra. Andelen unga som utifrån sexuell läggning mår bra är minst i gruppen som identifierar sig som bisexuell, på 32 procent. Även funktionsnedsättning samt kön har tydliga kopplingar till mående. Det är nästan dubbelt så många tjejer (43 procent) än killar (24 procent) som inte mår bra. Bland unga som inte har en funktionsnedsättning är det 71 procent som mår bra. Dessa skillnader kan i sin tur kopplas vidare till hälsans bestämningsfaktorer, dvs. fördelningen av olika livsvillkor och levnadsvanor.