Vårdetik och etisk stress – så arbetar Region Västmanland med reflektion i vardagen

– Vårdetik är inte något som sker vid sidan av arbetet. Den finns i varje patientmöte och i varje beslut. Genom strukturerad reflektion stärker Region Västmanland både medarbetare och patientsäkerhet, säger Birgit Johansson, chefläkare och ordförande i Vårdetikrådet.

Vårdetik som en del av vardagen

Vårdetik handlar om att fundera över vad som är rätt och gott att göra i mötet med patienter, anhöriga och kollegor. I en komplicerad och krävande vårdverklighet uppstår det ibland situationer där olika värden står mot varandra. Då behövs både kunskap och gemensam reflektion.

Det kan till exempel gälla en patient som skrivs ut tidigare än personalen upplever är optimalt, eller om närstående önskar fortsatt behandling trots att vårdteamet bedömer att fokus bör ligga på ett värdigt slutskede. I sådana situationer kan principer som att göra gott och att respektera självbestämmande stå mot varandra.

Region Västmanland utgår från de vårdetiska principerna att göra gott, inte skada, vara rättvis samt respektera patientens självbestämmande och integritet. Dessa principer vägleder beslut i både små och stora frågor, från bemötande i patientmötet till prioriteringar i pressade lägen.

Etisk stress tas på allvar

Etisk stress kan uppstå vid exempelvis tidsbrist, resursutmaningar, svåra samtal eller när olika uppfattningar finns om vad som gagnar patienten. Det kan också handla om situationer där personal upplever frustration över återkommande vårdbesök, eller när en patient vårdas i korridor och vården inte kan ges på det sätt som önskas. Därför är det viktigt för en hållbar arbetsmiljö att uppmärksamma situationer där det uppstår etisk stress och samtala om det.

– När etisk stress tas på allvar och diskuteras öppet skapas en tryggare arbetsmiljö. Det ger bättre förutsättningar att göra rätt och gott, även i svåra situationer. Ibland är själva samtalet en viktig del av lösningen, säger Birgit Johansson.

Etikrond skapar struktur för reflektion

För att stärka det etiska förhållningssättet används en så kallad etikrond som är en strukturerad form för gemensam reflektion kring etiska dilemman. Syftet är att skapa återkommande samtal, identifiera återkommande dilemman och synliggöra den tysta kompetens som finns i medarbetargruppen.

I etikronden diskuteras konkreta situationer från vardagen. Samtalet förs i en respektfull och demokratisk dialog där olika perspektiv lyfts. Fokus ligger på vad som kan påverkas och hur arbetsgruppen tillsammans kan hitta strategier för att göra rätt och gott i svåra situationer.

Fakta: Vårdetikrådet i Västmanland

Vårdetikrådet är ett tvärprofessionellt råd med representation från flera delar av hälso- och sjukvården i Region Västmanland. Rådet arbetar för att stärka det etiska förhållningssättet, sprida kunskap om vårdetik och etisk stress samt stödja regionens verksamheter i dessa frågor.

Ordförande:

• Birgit Johansson, chefläkare och överläkare, Onkologkliniken

Övriga ledamöter:

• Anna Karin Ericsson, präst, Sjukhuskyrkan
• Jan Gräsberg, distriktsläkare, M-FLE
• Ulrika Holmlund, överläkare, Barn- och Ungdomskliniken
• Judith Jacobson, sjuksköterska, Medicinkliniken
• Jenny Jangholt, enhetschef, Rehabiliteringsmedicin
• Linnéa Jubro, psykolog, Vuxenpsykiatrin
• Kristina Mikulic-Engler, överläkare, Operationskliniken/IVA/Organdonation
• Elena Nikolic, överläkare, Närsjukvård Öst 

Kontakt: vardetikradet@regionvastmanland.se

Fakta: Så går en etikrond till

En etikrond är en strukturerad form för kollegial reflektion kring etiska dilemman i vardagen. Syftet är att synliggöra etisk stress, stärka den gemensamma kompetensen och bidra till bättre arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. 

Upplägget i korthet:

• En grupp medarbetare samlas, gärna 6–8 personer
• Ett konkret etiskt dilemma från verksamheten väljs ut
• Den som lyfter situationen beskriver händelsen och vilka värden som står mot varandra
• Gruppen identifierar berörda personer och kopplar till vårdetiska principer som att göra gott, inte skada, vara rättvis och respektera självbestämmande
• Samtalet förs i en respektfull och icke-dömande dialog där olika perspektiv får komma fram
• Gruppen diskuterar möjliga handlingsalternativ och vad som är rätt och gott att göra
• Reflektionen sammanfattas och kan följas upp vid behov