Både ris och ros för hanteringen av stabsläget
Hanteringen av stabsläget över jul- och nyår får både ris och ros i den utvärdering som nu är färdig. – Min slutsats är att vi måste skapa en hälso- och sjukvård som inte behöver gå upp i stabsläge i liknande situationer, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lars Almroth.
Stabsläget infördes några dagar före jul, varade i en månad, och motiverades med den ökade belastningen på sjukvården på grund av att smittspridning med covid-19, influensa och RS-virus orsakade både stort vårdbehov och hög sjukfrånvaro.
– Utvärderingen visar att i allt väsentligt så fungerade stabsläget bra, men att det finns utrymme för förbättringar, säger Lars Almroth.
Snabba beslut i viktiga frågor
Utvärderingen genomfördes dels vid ett möte mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledning och chefer/ledare, dels i form av en enkät. Sammantaget uppskattas att snabba beslut fattades i viktiga frågor, samt att den Regionala särskilda sjukvårdsledningen höll sig informerad om både omvärldsläget och situationen i regionen.
Arbetet med fördelningsgruppen har upplevts som mycket positivt; att den förutom att lösa uppgiften med fördelning av vårdplatser även bidraget till att skapa en känsla av att alla i organisationen jobbar för ett gemensamt mål.
Primärvården borde ha involverats närmare
På den negativa sidan anser man att primärvården borde ha involverats närmare i arbetet med stabsläget – både på ledningsnivå och operativ nivå. Det föreslogs också en form av samordningsfunktion för primärvård-sjukhusvård.
Beslutet om höjd övertidsersättning ges både positiva och negativa recensioner. Vissa tycker att den underlättade bemanningen, andra att åtgärden slog fel.
Även när det gäller kommunikationen råder delade meningar. Många tycker att den fungerat bra och att Chefsnytt och intranätet varit värdefulla kanaler under stabsläget, medan andra önskar mer tydlighet och bättre överblick.
Förändringsarbete ska minska behovet av beredskapslägen
Flera som deltagit i utvärderingen uttrycker en önskan om att regionen ska slippa gå upp i stabsläge vid liknande situationer som den regionen befann sig i december-januari. Lars Almroth instämmer och hoppas att det arbete som startade förra året för att förändra hälso- och sjukvården i grunden, till exempel att patienterna ska få hjälp tidigare i sjukdomsförloppet, kommer att leda till minskat behov av skärpta beredskapslägen.
–Det kan naturligtvis alltid hända något särskilt som kräver att regionen behöver gå upp i stabs- eller förstärkningsläge, Men en någorlunda tung infektionsvinter som 2022-2023 bör hälso- och sjukvården kunna klara i normalläge. Vi måste bygga ett vårdsystem som är mer robust, avslutar han.
Läs mer om satsningarna på att bygga om sjukvårdssystemet i grunden
Fakta:
Inom hälso- och sjukvården finns tre så kallade beredskapslägen:
• Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, följer händelseutvecklingen och vidtar nödvändiga åtgärder.
• Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
• Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.