Region Västmanland logotyp
Utveckla Västmanland
Till innehåll
Region Västmanland logotyp
Utveckla Västmanland
Sammanfattning

Sammanfattning

Resultat från undersökningen

Sammanfattning

Skillnad mellan killar och tjejer

Årets undersökning visar att andelen killar och tjejer som mår bra eller mycket bra fortsätter att minska jämfört med 2012. Minskningen ses nu i samtliga årskurser och nytt för i år är att en statistiskt säkerställd minskning i måendet även ses för killar. Faktum är att försämringen sedan 2017 är mer påtaglig bland killar än bland tjejer, där försämring ses i årskurs 7 och 9 men inte i gymnasiet medan bland killar är försämringen tydlig även i gymnasiet. Blickar vi längre tillbaka, t.ex. till 2012 är försämringen dock störst totalt sett bland tjejer där andelen som mår bra eller mycket bra minskat kontinuerligt från 78 till 52 procent 2020. Tjejer mår också generellt sett inte lika bra som killar men den skillnaden mellan könen har nu alltså minskat.

Skillnader mellan olika sociala grupper

Det är också värt att uppmärksamma de betydande skillnader i mående som finns mellan olika sociala grupper – måendet bland unga är inte jämlikt. Särskilt påtagliga är skillnader utifrån familjens ekonomi och vad man har för sexuell läggning. Men även förekomsten av funktionsnedsättning och vilket kön man identifierar sig med har betydelse för mående. Dessa skillnader kan i sin tur kopplas vidare till hälsans bestämningsfaktorer som t.ex. att trivas i skolan. Även här finns påfallande skillnader mellan sociala grupper som förklarar skillnader i ungas mående. Förutom dessa skillnader visar resultatet också förändringar i skoltrivsel över tid. Bland killar ses en tydlig försämring mellan 2017 och 2020 men inte bland tjejer.

Påverkansfaktorer i livsvillkoren

Livsvillkoren påverkar ungas hälsa och välmående. En av de viktigare av dessa faktorer är en vardag som kantas av negativ stress – upplevelsen av krav från en själv och/eller andra som överstiger ens resurser och förmågor. En drygt dubbelt så stor andel av 13-17 åriga tjejer är stressade jämfört med killar i motsvarande ålder. Detta är en viktig förklaring till könsskillnaderna i måendet. Ingen tydlig ökning i upplevd stress ses dock generellt sedan 2017, endast för tjejer i årskurs 9. Det som stressar unga i den här åldern är främst skolprestationer, tankar om framtiden, samt att kunna balansera skolan med fritiden. Ett sätt för skolan att arbeta med att förebygga stress bland unga är att göra det tydligare vad unga har inflytande över och hur de kan påverka sin situation i skolan. Årets undersökning visar att drygt 43 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet känner sig osäkra på vad man ska ha inflytande över och kan påverka.

Utvecklingen i skolan

Vidare när det gäller skolan finns tecken på både positiv och negativ utveckling. Bland de negativa finns resultat som pekar på att flera faktorer med betydelse för elevernas lärmiljö har försämrats jämfört med 2017. Det gäller t.ex. upplevelsen av studiero i klassrummet, att man har lärare som lyssnar på ens åsikter samt att man får den hjälp man behöver och har lärare som förväntar sig att man ska nå målen i alla ämnen. Försämringarna kan utgöra en del av förklaringen till varför killars skoltrivsel – och i förlängningen även deras mående – har försämrats sedan 2017. Bland de positiva finns resultat som tydligt visar att en större andel unga har kompisar som vill vara med en 2020 jämfört med 2017. Detta gäller generellt för båda könen samt alla tre årskurserna.

Vardagens utmaningar

Hur man som ungdom klarar av att hantera vardagens utmaningar är beroende inte minst av att man har trygga hemförhållanden och vuxna i ens närhet som man kan lita på och känna stöd från. Totalt sett är det 89 procent i årets undersökning som rapporterar att de alltid känner sig trygga i sitt hem och det är 91 procent som uppger att de alltid kan lita på sina vårdnadshavare när det verkligen gäller. Det senare är en ökning jämfört med 2017 som är statistiskt säkerställd och som ses för både killar och tjejer. En säkerställd ökning jämfört med föregående mätning ses även när det gäller andelen unga som litar på människor i allmänhet – social tillit. Detta dock parallellt med att andelen som alltid känner sig trygg utomhus i sitt bostadsområde på dagen respektive på kvällen och natten faktiskt har minskat tydligt både för killar och tjejer. Mest påfallande är minskningen bland killar men det är fortfarande så att det är långt färre tjejer som alltid känner sig trygga än killar.

Ungas levnadsvanor

När det gäller ungas levnadsvanor – som under uppväxten har stor inverkan på det kommande livets beteenden, attityder och hälsa – visar resultatet ett par statistiskt säkerställda förändringar sedan föregående undersökning. Dels har andelen unga i årskurs 9 som druckit alkohol minst en gång i månaden de senaste 12 månaderna ökat och dels har andelen killar i gymnasiet som röker regelbundet i stort sett halverats från 7 till drygt 3 procent. I övrigt kan nämnas den relativt låga andelen unga som lever upp till rekommendationen om fysisk aktivitet samt de betydande sociala skillnader som ses här.

Godkänn vårt användande av kakor (cookies)

Region Västmanland använder cookies och andra liknande tekniker på våra webbplatser. Du kan själv kontrollera vilka cookies som får placeras i din webbläsare och du kan ändra dina inställningar när som helst via länk i sidfoten. Läs mer om vad regionen använder kakor till och gör sen dina val.

Inställningar för cookies

Här kan du välja vilka kategorier av cookies som ska vara aktiverade.

Denna kategori består av cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Denna kategori består av cookies som ger oss statistik och anonymiserad data som visar hur våra webbplatser används och gör det möjligt för oss att rätta till fel och förbättra webbplatserna.

Denna kategori består av cookies från tredjepartstjänster som bland annat möjliggör uppspelning av video och länkning till våra sidor och flöden i sociala medier.