Smaka på Västmanland är en ekonomisk förening som jobbar för att Västmanland ska vara ett rikt län vad gäller matkultur, småskalig produktion, närodlade livsmedel och speciella upplevelser.

För en levande landsbygd

Smaka på Västmanland startades 2012 av en grupp entreprenörer som ville marknadsföra den lokala matkulturen. Visionen i dag är en mer innovativ matkultur, en bredare råvaruproduktion, en växande besöksnäring och en levande landsbygd med starka lantbruksföretag.

– Vi arbetar för att det ska vara en hållbar situation för företag på landsbygden ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Vi vill också att invånarna i Västmanland och våra turister ska känna att det finns något att uppleva här på landet, berättar Lena Ryberg Ericsson, ordförande för Smaka på Västmanland.

Medlemmarna samarbetar genom att sälja varandras produkter, ta vara på varandras restprodukter och låna in personal från varandras verksamheter.

– För att lokala och småskaliga producenter och företag ska kunna göra bra affärer, behöver vi sluta med att bara se till oss själva och hjälpas åt istället, menar Lena.

En röst för de gröna näringarna

Föreningen ägnar sig även åt att försöka påverka beslutsfattare och den regionala utvecklingen.

– Vi vill ge de gröna näringarna en röst. Vi vill påverka beslutsfattarna till att satsa mer på en landsbygd där det finns saker att uppleva, vilket ju i sin tur skapar både jobb och lockar turister.

Utöver den nytta som föreningen skapar genom sin samverkansplattform ger de även individer som har olika svårigheter och problematik i sitt liv en väg tillbaka till en stabil vardag.

– Att få arbeta med odling eller livsmedelsförädling – att se hur vete blir till mjöl till exempel – det är väldigt begripligt och tryggt. Det hjälper dessa människor att känna mening och syfte. Och arbetet låter dem ta eget ansvar, vilket genererar kreativitet och självkänsla.

Om alla människor i världen levde och konsumerade så som vi i Sverige gör, skulle vi behöva fler än fyra jordklot, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). För att nå FN:s klimatmål måste vi förändra hur vi producerar och konsumerar varor och tjänster. Här spelar organisationer som kan hjälpa företag att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi stor roll.

Möjliggör affärer som är cirkulära

Samhällsentreprenören Ann-Sofie Granzell kläckte år 2016 idén att grunda en organisation som rätar ut frågetecknet kring cirkulär ekonomi. CirEko är en non-profit medlemsorganisation för näringslivet som även fungerar som kunskaps- och affärsnätverk inom cirkulär ekonomi.

– När jag började intressera mig för cirkulär ekonomi fastnade jag direkt. Jag insåg hur häftigt och smart det är, men hur få det är som verkligen fattar grejen. Så jag bestämde mig för att starta CirEko. Syftet med vår organisation är att möjliggöra affärer som är cirkulära. Vi hjälper våra medlemmar i rätt riktning, introducerar dem till cirkulär ekonomi och ger dem verktyg, kontakter och samarbetspartners för att kunna ställa om. I dag har vi medlemmar från många olika branscher och från det offentliga, det ideella och akademi över hela landet. För att lyckas med det cirkulära så behöver aktörer inom hela näringslivet kroka arm med varandra!

Världen behöver ställa om

Verksamheten utgår från fyra värdeord: kunskap, inspiration, utveckling och positionering. Medlemsföretagen väljer CirEko för att lära sig, för att få ett nätverk och för marknadsföringen, menar Ann-Sofie.

– Näringslivet behöver ställa om. Jordens resurser håller på att ta slut, samtidigt som vi slösar med det material vi redan tagit upp. Det är helt enkelt för billigt att vara linjär, men det håller inte i längden. Det är fullständigt nödvändigt för hela världen att ställa om till cirkulär ekonomi. Och cirkulär ekonomi är lönsam, den är bara lite långsammare än linjär ekonomi.

Hur kan linjära affärer bli cirkulära?

– Ett företag som har en linjär produktion kan till exempel börja tänka på vilka material som används, ifall dessa går att återanvända, återvinna eller om ett annat företag kan ha nytta av restprodukten. En kommun eller region kan välja att upphandla cirkulära tjänster och produkter. Det kan också handla om att tänka över sina val. Till exempel hur resor i tjänsten genomförs, vilka livsmedel som köps in eller vilka transporter som används.

CirEkos mål är att starta upp regionala noder över hela landet, så att det kan bli enklare för medlemmarna i en viss region att få del av utvecklingskapital och nätverka. De vill även få fler kommuner och regioner som medlemmar då de är viktiga kuggar för att få till det cirkulära systemet.

– Vi vill fortsätta stärka vår roll som Sveriges bredaste näringslivsarena för cirkulära affärer. Det finns ingen annan organisation i landet som arbetar så praktiskt bransch- och sektorsövergripande med fokus på affären, så självklart vill vi fortsätta växa och göra skillnad för planeten och för kommande generationer, avslutar Ann-Sofie.

I en ombyggd ladugård i Sala huserar den ekonomiska föreningen Strömsbacka Återvinning. Sedan 2010 har de tagit emot och sålt donationer av möbler, inredning, böcker, cyklar och mycket mer till fyndsugna kunder.

En meningsfull sysselsättning

Företaget drivs av en styrelse på tre personer och personalen består av individer från arbetsförmedlingens olika åtgärdsprogram. Det är individer som under en längre tid befunnit sig i till exempel sjukskrivning eller arbetslöshet.

– Vi drivs av att vi kan göra en insats för miljön och samtidigt sätta avtryck i samhället och hjälpa dem som står utanför, berättar Sickan Palm, verksamhetsledare på Strömsbacka Återvinning. Genom att erbjuda dessa människor en meningsfull sysselsättning hjälper vi dem till självhjälp. De får även ett sammanhang och får lära sig att samarbeta på ett bra sätt.

Styrelsens ordförande, Håkan Pettersson, instämmer med Sickan:

– Våra anställda är positiva och tacksamma. För en del av dem är detta deras första avlönade jobb, vilket gör att de är riktigt rädda om det och vill göra ett gott arbete. Att få tjäna sina egna pengar ger mening och självförtroende.

Enkel återvinning

Strömsbacka Återvinning är väl känd i länet och uppskattad av lokalsamhället, inte minst för att de gör det enkelt för människor att återvinna.

– De som lämnar saker här tycker det känns bra, berättar Håkan. De vet att det som lämnas här blir till nytta för någon annan.

Detta arbetsintegrerande sociala företag har drivits framgångsrikt i tio år. Genom en god affärsidé som bygger på mottot: ”Det du behöver, någon annan har över” och engagerade anställda, är Strömsbacka Återvinning en lönsam verksamhet som bidrar till nytta inom både miljö och jämlikhet.

Att få bo på en trygg plats med närhet till både butiker och god service och där det finns en naturlig samhörighet och gemenskap är något som många människor önskar. Det sociala företaget Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo jobbar med just detta. Deras filosofi är att jobba lokalt och nära med invånare, affärsidkare och serviceinrättningar i stadsdelen Skiljebo i Västerås. I ett hus som delas med det lokala biblioteket driver de sina verksamheter och välkomnar allmänheten till aktiviteter för alla åldrar. Lokalerna är utformade för att främja möten mellan människor. Där finns caféverksamhet, aktivitetsrum och en ateljé samt aktiviteter så som biljard, dans, pingis, bakning och tv-spel.

Möten som stärker

– Vår största drivkraft är att få människor att trivas och må bra här i stadsdelen Skiljebo, berättar Ellinor Öberg, verksamhetsledare. Vi vill att de som bor här ska känna att de är en del av en gemenskap.

Verksamhetens motto lyder ”Det naturliga mötet”, och just möten över generationer är en viktig del i deras arbete för ett mer inkluderande och sammansvetsat samhälle.

– Olika generationer har fördomar om varandra. Men när de möts och pratar så får de ett annat perspektiv och börjar förstå varandra.

Återinvesterar vinsten

Kooperativet har blivit en naturlig del av lokalsamhället och är ett utmärkt exempel på att samarbete mellan sociala företag och offentlig sektor lönar sig. Såväl mötesplatsen som fritidsgården är upphandlade av Västerås stad, och förskolan samt hemtjänsten drivs enligt avtal med kommunen. Kooperativet har funnits ända sedan 1993 och behovet av en samlad service för alla åldrar kvarstår än i dag. Genom åren har företaget återinvesterat sin vinst i verksamheten och på så sätt kunnat utvecklas.

Bidrar till gemenskap och trygghet

Precis som andra sociala företag så drivs Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo av att göra nytta för människa och samhälle. De bidrar till gemenskap och trygghet i stadsdelen, de gör det möjligt för människor och generation att förstå och acceptera varandra och de ger plats för dem som vill bidra och påverka.