Region Västmanland logotyp
Utveckla Västmanland
Till innehåll
Region Västmanland logotyp
Utveckla Västmanland
Projektet Förstärkning Integration Kompetensförsörjning

Resultat

Etablering av utrikesfödda är en viktig fråga för länets framtida kompetensförsörjning. På den här sidan kan du ta del av statistik och fakta som beskriver utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden i Västmanlands län.

Utrikesfödda står för hela länets befolkningstillväxt

Länets befolkning uppgick år 2019 till ca 276 000 personer, varav 58 000 var utrikesfödda. Detta motsvarar 21 procent av länets befolkning. Sedan år 2000 har utrikesfödda ökat med 70 procent i länet. Det innebär att utrikesfödda svarar för hela befolkningstillväxten i Västmanlands län under 2000-talet.

Gynnsam befolkningsstruktur bland utrikesfödda 2019

Två tredjedelar av den utrikesfödda befolkningen i länet utgörs av personer i arbetsför ålder, dvs 20-64 år. Detta är ett viktigt arbetskraftstillskott på länets arbetsmarknad.

Källa: SCB:s mikrodatabas MONA

Vanligaste födelseland bland utrikesfödda i Västmanlands län 2019

Stor migration från utomeuropeiska länder

Länet har en stor invandring från utomeuropeiska länder, men det vanligaste födelselandet för utrikesfödda i länet är Finland. Gruppen består av ca 9000 personer där huvuddelen kom till länet fram till och med 1970-talet. Syrien är det näst vanligaste födelselandet. I Västmanland består gruppen av 6600 personer. Irak (6000 st), Somalia (3400 st), Iran (2400 st) och Eritrea (2200 st) följer därefter. Totalt finns 32 länder representerade i länet med mer än 300 personer från respektive land. Syrien är det dominerande ursprungslandet bland invandrare i länet sedan 2016-2019.

Källa: SCB:s mikrodatabas MONA

Faktorer som påverkar utrikesföddas möjligheter att etablera sig

Forskning visar att det finns flera olika faktorer som tillsammans och var för sig bidrar till svårigheter för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. Exempel på faktorer är individens födelseland, ålder, kön, skäl för migration, individens utbildningsnivå, språkkunskaper, tillgång till svenska sociala nätverk, könsmönster, ohälsoproblematik, boendesegregation, diskriminering och skillnad i bemötande samt samhällskriser (till exempel coronapandemin).

Anknytning till arbetsmarknaden, andel av befolkningen 20-64 år i Västmanlands län fördelat på födelseregion 2018

Tydlig skillnad i anknytning till arbetsmarknaden

Det tar i snitt 7-10 år att etablera sig för en nyanländ person i Sverige. Ursprungsland har betydelse för etablering. Det finns en tydlig skillnad i länet mellan inrikesföddas och utrikesföddas anknytning till arbetsmarknaden. Störst skillnad sett till helårsarbetande finns mellan inrikesfödda (73 procent) och utomeuropeiskt födda (mindre än hälften). Bland personer födda i Sverige är det något vanligare att vara helårsanställd som kvinna medan det motsatta gäller för personer födda utanför Europa. Kvinnor har det generellt svårare att etablera sig såväl i riket som i Västmanland.

Källa: SCB:s mikrodatabas MONA

Utbildningsnivå i Västmanland 20-64 år 2019

Utbildningsnivån är generellt lägre för utrikesfödda i länet

I genomsnitt har utrikesfödda en lägre utbildningsnivå än personer födda i Sverige. Framförallt gäller detta personer med högst förgymnasial utbildning. Skillnaden är särskilt stor mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa. Andelen utrikesfödda med eftergymnasial utbildning är dock nästan i nivå med nivån för inrikesfödda. En utmaning i Västmanland är att säkerställa människors gymnasiekompetens, då detta ofta utgör ett minimikrav för möjligheten att få ett arbete.

Källa: SCB:s mikrodatabas MONA

Befolkningens utbildningnivå 20-64 år för de tio största invandringsländerna i Västmanlands län 2019

Större andel utrikesfödda kvinnor än män har eftergymnasial utbildning

Bland åtta av länets tio största invandringsländer har en större andel av de invandrande kvinnorna än männen eftergymnasial utbildning (undantaget är Eritrea och Somalia). Bland invandrare från Iran och Polen finns en högre andel eftergymnasialt utbildade än i Sverige. Även bland invandrare från Irak och Syrien är det en relativt hög andel eftergymnasialt utbildade.

Källa: SCB:s mikrodatabas MONA

Andel förvärvsarbetande fördelat efter födelseregion 2018

Tydlig skillnad i förvärvsgrad mellan könen bland invandrade från övriga världen

Tid i landet samt individens utbildningsnivå påverkar sysselsättningsnivån positivt. Förvärvsgraden minskar med avstånd till hemlandet. Kommuner med många nyanlända har en större utmaning. Det finns en tydlig skillnad i förvärvsgrad mellan könen bland invandrade från övriga världen. Här blir insatser viktiga för länets ekonomiska och sociala hållbarhetsarbete. Utrikesfödda, framförallt kvinnor, utgör en viktig arbetskraftsreserv i länet.

Källa: SCB:s mikrodatabas MONA

I dessa branschstrukturer jobbar utrikesfödda 2018

Könsstereotypa arbetsmarknadsmönster för såväl svensk- som utrikesfödda

I länet råder könsstereotypa arbetsmarknadsmönster för såväl svenskfödda som utrikesfödda. Branscherna vård och omsorg samt tillverkning sysselsätter flest utrikesfödda (25 % respektive 16 %). Även utbildning, handel, företagsservice samt hotell och restaurang är branscher som sysselsätter utrikesfödda i länet. De vanligaste yrkena är undersköterska, vårdbiträde, städ, snabbmat/kök/restaurang, barnskötare/elevassistent och materialförvaltning.

Källa: SCB:s mikrodatabas MONA

Matchningsgrad för de tio vanligaste invandringsländerna i Västmanlands län 2018

Sämre matchning av högutbildade födda utanför Europa

Generellt är personer födda utanför Europa i lägre grad matchade till sitt yrke jämfört med personer födda i Sverige. Störst skillnad i matchningsgrad finns mellan de med högskoleutbildning; svenskfödda (77 %) och födda i övriga världen (58 %). En identifierad matchningsmiss som sticker ut är Syrien och Irak, eftersom de i högre utsträckning än andra utomeuropeiska länder kännetecknas av en hög utbildningsnivå. Utrikesfödda med eftergymnasial utbildning har svårt att få avkastning på arbetsmarknaden för sin utbildning.

Källa: SCB:s mikrodatabas MONA

Slutsatser statistikrapport

Det råder en gynnsam befolkningsstruktur bland länets utrikesfödda, ett viktigt tillskott för länets arbetsmarknad. Framförallt utrikesfödda kvinnor deltar i lägre utsträckning på arbetsmarknaden, trots att de i många fall uppvisar en högre utbildning än männen. Utrikesfödda kvinnor är därmed en dold resurs på länets arbetsmarknad. I länet finns en utbildningsutmaning att säkerställa gymnasiekompetensen bland utrikesfödda, särskilt från övriga världen. I länet finns också en matchningsutmaning, framförallt bland högskoleutbildade från övriga världen. Det finns kommunala skillnader och utmaningar att ta hänsyn till i utformningen av framtida insatser och i kompetensförsörjningsplaneringen. Det finns lärdomar att dra från de branscher som lyckas uppvisa en högre andel utrikesfödda bland sina anställda.

Projektets slutsatser

Projektet har via kartläggningar och analyser fått en bild av hur arbetsetableringen för utrikesfödda kvinnor ser ut i länet.

Trots en gynnsam befolkningsstruktur förvärvsarbetar utrikesfödda i betydligt lägre grad än inrikesfödda, särskilt gäller detta för kvinnor födda utanför Europa. Låg utbildningsnivå, bristande språkkunskaper samt avsaknad av arbetslivserfarenhet är bidragande orsaker. Men statistik visar även att utrikesfödda män med samma utbildningsnivå som kvinnorna förvärvsarbetar i högre utsträckning än kvinnorna. Bland åtta av de tio vanligaste invandringsländerna har kvinnor högre utbildningsnivå än männen, ändå förvärvsarbetar kvinnorna i lägre utsträckning. Detta innebär att utrikesfödda kvinnor, både hög- och lågutbildade, utgör en viktig outnyttjad arbetskraftsreserv på länets arbetsmarknad.

Det har blivit tydligt att utrikesfödda kvinnors utanförskap är en fråga som inte enbart kan lösas genom utbildning eller bättre metoder för matchning och validering. Frågan är mycket större och berör många olika delar av samhället. Projektet kommit fram till tre viktiga områden att arbeta vidare med.

  • Målsättningar och ambitionsnivå i Västmanland måste tydliggöras för att man ska kunna arbeta mer målinriktat med utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
  • Insatser, utbildning och information riktad till aktörer och utrikesfödda familjer behövs. Det handlar om information om strukturer, diskriminering på arbetsmarknaden, ojämlika familjevärderingar och vad det innebär att bo och leva i Sverige.
  • Befintliga strukturer och insatser behöver utvecklas. Till exempel genom att öka möjligheterna att kombinera språkträning med praktik samt genom förbättrad samverkan med det lokala näringslivet.

Godkänn vårt användande av kakor (cookies)

Region Västmanland använder cookies och andra liknande tekniker på våra webbplatser. Du kan själv kontrollera vilka cookies som får placeras i din webbläsare och du kan ändra dina inställningar när som helst via länk i sidfoten. Läs mer om vad regionen använder kakor till och gör sen dina val.

Inställningar för cookies

Här kan du välja vilka kategorier av cookies som ska vara aktiverade.

Denna kategori består av cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Denna kategori består av cookies som ger oss statistik och anonymiserad data som visar hur våra webbplatser används och gör det möjligt för oss att rätta till fel och förbättra webbplatserna.

Denna kategori består av cookies från tredjepartstjänster som bland annat möjliggör uppspelning av video och länkning till våra sidor och flöden i sociala medier.