Hållbar utveckling i Västmanlands län
Om vi blickar framåt till år 2030 ser vi att Västmanland är ett hållbart län där vi minskat våra miljöpåverkande utsläpp. Tydliga kliv mot att vara en resurseffektiv region har tagits och vi leder den globala omställningen till ett klimatsmart samhälle. En hållbar utveckling är en utveckling där vi idag tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En utveckling där social hållbarhet är målet, ekonomi är medlet och där de planetära gränserna sätter ramarna för den verksamhet som kan bedrivas i länet.
Livsvillkor
I Västmanland har alla en självklar plats, oavsett bakgrund, kompetens, och förutsättningar med tillgång till utbildning genom hela livet. I Västmanland år 2030 har våra gemensamma satsningar på goda och jämlika livsvillkor, mänskliga rättigheter och icke diskriminering gett resultat. Detsamma gäller för vård, skola och omsorg. Vi utvecklar och använder ny kunskap och teknik i välfärdstjänster på ett medvetet och självklart vis. Det gör att vi kan fortsätta att klara de demografiska utmaningar vi möter.
Kultur och kulturarv
I Västmanland 2030 ser vi ett län som ger stark och tydlig lyftkraft för de konstnärliga uttrycken och de kulturbärande institutionerna. Alla åldrar har nära tillgång till kultur, både som utövare och medskapare för att växa som individer på lika villkor i hela länet. Kulturen är ett sammanhållande kitt som utvecklar och fördjupar den demokratiska dialogen. Ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas i Västmanland stärker den hållbara samhällsutvecklingen.
Infrastruktur
Västmanlands geografiska läge i Stockholm-Mälarregionen, med närheten till Arlanda och en väl utbyggd kollektivtrafik ger god tillgänglighet inom och mellan regionerna. År 2030 har vi skapat ett hållbart transportsystem och andelen kollektivtrafik har tillsammans med cykling och gång ökat. Bekväm och tillförlitlig tågtrafik hanterar de större resandevolymerna inom och utanför länet och kompletteras med en väl utbyggd busstrafik i och omkring våra större tätorter för det lokala resandet. På landsbygden har år 2030 allt fler anpassade tjänster utvecklats som möjliggör ett hållbart resande.
Innovation och förnyelse
Västmanland år 2030 är ett attraktivt län och en plats för förnyelse. Vi bryter gränser och tar oss an de svåra frågorna tillsammans. Näringslivet har breddats och är kunskapsintensivt, internationellt och konkurrenskraftigt. Starka kluster och samverkan har utvecklats mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. År 2030 bidrar Västmanlands styrkeområden till att skapa arbete, kunskap och tillväxt i hela länet. Smart specialisering innebär att vi satsar inom områden där vi kan bli bäst och utvecklar dessa i samarbete med andra starka miljöer i Sverige och internationellt, med fokus på områden som kan stärka vår framtida konkurrenskraft.
Grön omställning
Ett grönare Västmanland investerar i energiomställningen med förnybara energikällor och driver klimatarbete för en hållbar utveckling. Landsbygden står för en stor del av energiförsörjning, råvaror och livsmedelsförsörjning och bidrar till innovativa lösningar på framtidens utmaningar. Utvecklingen av framtidens teknik, material och andra produkter från jord- och skogsbruk är en viktig del i att skapa en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi. År 2030 har länet en god beredskap att under längre tid tillfredsställa grundläggande behov i nödvändig omfattning.
Indikatorer - Agenda 2030
År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 som inrymmer de 17 Globala målen för hållbar utveckling. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) visar här ett urval av nyckeltal som stöd för kommuners och regioners genomförande av Agenda 2030.
Resiliensmetoden för regional hållbar utveckling
Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och fortsätta utvecklas. Tre aspekter av resiliens är motståndskraft, anpassningsförmåga och transformationsförmåga. Region Västmanland har brutit ner och anpassat resiliensprinciperna utifrån våra delmål i RUS 2030. Resiliensprinciperna har anpassats till ett universellt frågebatteri som Stockholms Resiliens Center har kvalitetsgranskat och godkänt. Frågorna utgör en grund för dialog. Även om effekterna av utvecklingsarbetet kan vara svårt att mäta på kort sikt, leder frågorna till att säkerställa att riktningen på utvecklingsarbetet ger positiva effekter utifrån de 17 globala målen i Agenda 2030.
Sju principer för resiliens
- Sprida risker – skapa och tillåta hög variation
- Tätt eller glest?
- Osynliga förändringar kan plötsligt få stora effekter
- Verkligheten förändras – att vänta sig det oväntade
- Uppmuntra innovation och livslångt lärande
- Bredda deltagandet – ta med alla som berörs
- Beslut på rätt nivå – fexibilitet att agera.
- Region Västmanlands frågebatteri
- Indikatorer till Agenda 2030