Kulturgaranti i Västmanland för barn och unga
Kartläggning genomförd 2021.
I visionen "ett livskraftigt Västmanland genom hållbar utveckling" ska alla barn och unga ha, goda trygga och likvärdiga livsvillkor år 2030. Ett tydligt barnrättsperspektiv ska tillämpas och barn och ungas delaktighet och tillit till vuxenvärlden ska stärkas genom att de ska bli lyssnade till. Alla barn ska bli respekterade och deras kompetens och åsikter inför åtgärder och beslut som berör dem ska tas tillvara. Barn har rätt att utvecklas inom alla livsområden och har rätt att ha och få behålla en god fysisk och psykisk hälsa genom livet. Alla barn har rätt till utbildning.
Kulturen ska vara tillgänglig och ge likvärdiga möjligheter till ett rikt kulturliv. Barn och unga behöver möjligheten att möta professionell kultur och eget kulturskapande i skolan. Kulturen kan vara ett sätt att minska utbildningsklyftor i samhället och för att öka mångfalden och den social sammanhållningen. Det ska finnas tillgängliga kulturmiljöer för alla. Kulturen och all regional kulturverksamhet ska ha god geografisk spridning. Deltagandet i kulturaktiviteter ska öka i hela länet. Vi behöver tillvara ta kreativitet och skaparkraft för nytänkande och förnyelse. I det arbetet behöver vi utveckla metoder, verktyg och sektorsövergripande samarbeten. Vi behöver fördjupade kunskaper om nuläget för att kunna tillhandahålla och utveckla ett brett kulturutbud för alla barn och unga i vårt län.
Kartläggning och Enkätsvar
Denna kartläggning beskriver hur länets kommuner arbetar med kultur i skolan. Kartläggningen har genomförts under 2020 och har innefattat möten (10 kommuner), intervjuer (10 kommuner), och enkätsvar (9 kommuner) från kommunerna i Västmanland.
Ta del av resultatet här nedan
Barnkonventionen
Sedan 2020 är barnkonventionen inskriven i svensk lag. Alla artiklar i barnkonventionen är viktiga och utgör en helhet. Det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:
- att alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2)
- att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3)
- att alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6)
- att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12)
Sveriges kulturpolitiska mål
Målen för kulturpolitiken är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.För att uppnå de kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken:
- främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
- främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
- främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
- främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
- särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur
Västmanlands regionala utvecklingsstrategi
Regionens utvecklingsstrategi för 2030 (RUS2030) har identifierat vilket utvecklingsarbete som krävs för att nå visionen: Ett livskraftigt Västmanland genom hållbar utveckling. Visionen har följande tre målområden:
- Ett välmående Västmanland
- Ett tillgängligt Västmanland
- Ett nyskapande Västmanland genom hållbar tillväxt
Regional kulturplan i Västmanland
I regional kulturplan för Västmanland 2019–2022 har finns ett fokus på barn och ungas rätt till att ta del av kultur. Ett viktigt utvecklingsmål inom området handlar om att verka för att öka den professionella kulturens roll i förskola, skola och gymnasium.
I kulturplanen står att alla barn och unga i Västmanlands län ska erbjudas ett likvärdigt utbud av god kvalitet och många kulturyttringar. Regionen, kommuner, kulturverksamheter och professionella kulturskapare kan tillsammans skapa förutsättningar för barn och ungas rätt till kultur.
Under planperioden finns uppdraget att undersöka förutsättningar för en regional kulturgaranti som ska öka tillgången till professionell kultur för förskolor, skolor och gymnasium.
Västmanlands kommuner
Västmanland har ett centralt läge i Sverige och är till ytan ett litet län. Det finns 10 kommuner i länet. Befolkningen är 277 141 invånare. Andelen barn 0-15 år är 18,8 % och andelen unga 16-24 år är 9,8 %.
Samverkan
För att utveckla kultur med/för barn och unga är dialog och samverkan mellan region och kommun en viktig nyckelfaktor. Viktiga parter i kartläggningen är Region Västmanland, länets 10 kommuner, fristående huvudmän samt sakkunniga inom olika kulturområden såsom länets regionala barn- ungkulturnätverk, kulturutvecklare, kulturinstitutioner och andra professionella aktörer. De tjänstepersoner som har besvarat den utskickade enkät som ligger till underlag för kartläggningen har t ex rollen som kultur- och fritidschef, kultursamordnare, barnkultursamordnare, kultursekreterare, kulturutvecklare och barnbibliotekarie. Nio av tio kommuner har svarat på enkäten.
Barnkonventionen blev lag i samband med uppstarten av undersökningen 2020. Samtliga 10 kommuner i länet anger att barnkonventionen är en viktig lag för fortsatt utveckling av barn och ungas rättigheter. Barnkonventionen genomsyrar Västmanlands regionala kulturplan 2019–2022 och ligger som grund för arbetet med hållbar utveckling för barn och ungas rätt till kultur. Kommunerna har olika strategier för hur de ska säkra barnens rättigheter och ta tillvara deras röster i olika beslut som berör barn och unga.
Kartläggningen visar att det finns skillnader i hur kommunerna arbetar med barnkonventionen i praktiken. Kommunerna saknar en barnrättsplan. De flesta av kommunerna uppger att deras verksamheter arbetar för att fördjupa sig i barnkonventionen för att säkra barnens delaktighet och utveckla fler metoder där barn och ungas röster kan vägas in i beslut som berör kultur för barn och unga.
I några kommuner genomsyrar barnkonventionen både beslut på enhetsnivå och i de enskilda verksamheterna. I en annan kommun finns inte något uttalat arbetssätt men de har regelbundna träffar med elevråd och ungdomsråd och det pågår ett utvecklingsarbete för att fasa in en barnrättsstrategi. I en tredje kommun utformas även en strategi för hur barnkonventionen kan användas vid urvalskriterier för scenkonst och kultur för barn och unga. Detta visar att det finns ett engagemang för fortsatt utveckling av arbetet med barnkonventionen i kommunerna.
Av de tillfrågade kommunerna anger sju av tio kommuner att de har en kommunal kulturplan eller kommunala mål för kultur för barn och unga. Det finns inte i två av de tillfrågade kommunerna. En kommun har inte lämnat något svar. De kommunala planerna/målformuleringarna är i stor utsträckning kopplade till den regionala kulturplanen. Att ha kommunala mål för kultur för barn och unga kan vara ett viktigt styrdokument för att systematiskt arbeta med kvalitet och kontinuitet.
I många kommuner finns en eller flera nyckelpersoner som arbetar med samordningen av professionell kultur för barn och unga. Samordningen sker oftast inom kulturförvaltningen (eller motsvarande) i samråd med förskola och grundskola i kommunen.
Ansvaret för samordningen kan variera beroende på kommunens storlek och resurser. Det är ofta en del av en tjänst, inte ett heltidsuppdrag. Exempel på yrkesroller som samordnar kultur för barn och unga i länet är: kultursekreterare, barnkultursamordnare, kulturchef, kulturskolan, bibliotekarie, evenemangsansvarig med flera.
Samordningen ingår som en del av tjänsten. Tiden varierar beroende hur samordningen är fördelad mellan olika parter samt att det finns vissa perioder som kräver mer tid och resurser. Samordningen är nödvändig för att den professionella kulturen ska kunna nå barn och unga under skoltid och fritid.
En utmaning i länet är att hitta sätt för att få kultursamordningen att nå in i skolans värld. Här behövs mer arbete för att utveckla hur kulturupplevelsen tas emot av skolan och hur den slutligen når barn och unga. Exempel på viktiga länkar mellan kulturen och skolan är i nuläget det system med kulturombud som finns i många kommuner. Kulturombud är lärare/ skolpersonal som har rollen att förankra kulturen i skolan.
För att kunna förankra kultur till barn och unga behövs samverkan förstärkas i samtliga kommuner. Samverkan är en viktig länk mellan beställare, utförare och deltagare. Enkäten visar att kommunerna arbetar systematisk och praktiskt så att kulturen når barn och unga. Olika samverkansmodeller har utvecklats i kommunerna.
Exempel på hur detta arbete bedrivs är genom olika modeller: Ett bibliotek har upparbetade barnkulturgrupper, i en kommun finns ”kultur i skolan”-grupper, i en annan kommun har kultursekreteraren dialog med skolledning och kulturombud inför urvalet.
Vilka får ta del av professionell kultur i förskola/skola i kommunen?
Tabellen visar hur olika årskurser läsåret 2019/2020 fick ta del av kultur i förskola, skola.
I denna kartläggning (enkätsvar) redovisar 9 av 10 kommuner en god bild över läget med tillgång till professionell kultur i skolan. I samanställningen ser man att barn i förskola och grundskola regelbundet får ta del av kulturupplevelser på ett systematiskt sätt.
Ett tydligt utvecklingsområde som syns i kartläggningen är att det verkar vara svårare att hitta en kulturupplevelse till särskolan. Svaren visar även att det inte finns ett ansvar för i kultur i gymnasiet. Kultursamordnarna har inget uppdrag att samordna kulturupplevelser till gymnasieskolan.
Exempel från enkätsvar:
”Jag har under besök i särskolan under hösten förstått att det finns större klasser där samtliga elever har funktionshinder som gör att de inte kan ta sig längre bort från skolan i grupp. Genom dialog med lärarna kommer vi att göra specifika kultursatsningar så att även dessa elever kan delta. En teaterföreställning bokades på plats i skolan under vintern. Eleverna kommer även för första gången att delta i ett Skapande skola-projekt anpassat efter deras individuella behov och möjligheter."
Får barn och unga ta del av professionell kultur på ett systematiskt sätt inom kommunen?
För att den professionella kulturen ska nå barn och unga sker ofta en samverkan mellan utbildningsförvaltningen och Kultur- & fritidsförvaltningen (eller motsvarande). Det är i stor utsträckning organiserat så att det finns kulturombud på förskolorna och skolorna.
Kulturutbudet är en pedagog som har ett uppdrag att bevaka kulturfrågor för skolans räkning. Ansvaret för att kulturupplevelsen ska nå barn och unga ligger i dagsläget oftast på en barnkultursamordnare. Det systematiska arbetet planeras av en samordnare som med stöd av kulturombuden väljer ut och fördelar kultur till i de olika årskurserna. Ett viktigt forum för urval av kultur är utbudsdagen i Västerås, det är en årligt återkommande konferens för scenkonst arrangerad av Västmanlandsmusiken och Västmanlands Teater. Samordnaren och kulturombuden tar del av utbudsdagarna i Västerås. Det är sedan därifrån som kommunerna beställer majoriteten av scenkonsten.
Exempel från enkätsvaren från en kommun där detta fungerar mycket bra:
”Jag och mina kulturombud ute på förskolorna och skolorna åker på utbudsdagar. Sedan har vi möte där vi diskuterar vilka föreställningar som passar för vilka barngrupper. Hänsyn måste tas till den av skolchefen avsatta budgeten. När jag väljer offentliga föreställningar [...] beställer jag mycket utifrån utbudet på utbudsdagar och även har direkt kontakt med artister som vi har haft […] tidigare.”
Grundsynen hos de tillfrågade kommunerna är att alla får ta del av utbudet, men man inser också att det finns problematik då barn kan vara frånvarande av olika anledningen och därför inte kan ta del av kulturupplevelsen. De anger att alla barn får ta del av utbudet (från förskola till årskurs 9). I majoriteten av kommunerna är kulturupplevelserna ett frivilligt erbjudande till skolorna, men i en av de tillfrågade kommunerna är det obligatoriskt att delta.
Det finns olika sätt att välja ut kultur till skolan. Det är en utmaning att säkerställa kulturutbudet, så att de uppfyller alla kvalitetskrav och riktlinjer. Kommunerna menar att de kvalitetssäkrar urvalet av scenkonst stor utsträckning genom att välja från de tidigare nämnda utbudsdagarna, som har valts ut av de regionala kulturinstitutionerna.
Vilken professionell kultur och vilka kulturinstitutioner finns det tillgång till genom förskola, förskoleklass, grundskola, särskola eller gymnasium?
De vanligaste kulturformerna som når barn och unga i kommunerna är bibliotek, teater, dans, musik, litteratur samt bild och form. Alla kommuner bokar scenkonst från utbudsdagen. Film når ut till flera kommuner men är inte heltäckande.
Kartläggningen visar att det finns utmaningar att nå ut med kultur inom kulturarvet: arkiv, museum och slöjd. Dagens verksamheter räcker helt enkelt inte till för att nå alla barn.
Kartläggningen visar att alla kulturformer har olika utmaningar och utvecklingsområden för att säkerställa att barn och unga får ta del av just
den kulturupplevelsen under skoltid.
De andra kulturformerna (utöver de mer vanligt förekommande) som redovisas i undersökningen är spelkultur, lajv, media och digitalt skapande.
För att i framtiden skapa en hållbar utveckling är det viktigt att olika sorters kulturformer får ta plats i alla kommuner. För att möta nya konstuttryck och samtidskultur kan det behöva utveckla sätt att föra dialog med barn och unga så att de kan få vara med och påverka utbudet.
Tendenser visar att nya kulturuttryck kan behövas för att kulturen ska vara aktuell och angelägen och för att kunna möta barn och unga i samtiden. Barn och ungas röster om utbud behöver förankras på ett systematiskt sätt.
Tabellen visas hur den professionella kulturen i förskolan och skola finansieras och hur stor budget var 2019 alternativ läsår 2019/2020. Skapande skola är ett statligt bidrag som kommunerna årligen ansöker. Den totala budgeten innehåller förutom skapande skola medel även finansiering från både kultur- och skolbudget. Det finns stora variationer i hur mycket kommunerna finansierar den totala budgeten för kultur i skolan.
Hur ges barn och unga möjlighet att påverka utbudet?
Kartläggningen visar att inom skapande skolaprojekt så uppmuntras lärarna att ha med eleverna redan i planeringen av det önskade projektet. Många av projekten initieras som idé utifrån önskemål från barnen.
I kulturombudens roll ligger att lyssna, föra dialog och ta in synpunkter samt utvärdera de kulturupplevelse som kommunens barn och unga tagit del av under skoltid. Många beslut för urval av barn- och ungkultur sker i samråd med lärare och elevrepresentanter på skolorna i Västmanland. Kulturombuden uppmuntras att ha med sig eleverna på utbudsdagarna.
Elevrepresentanterna får tycka till om utbudet som visas och lämnar önskemål kring vilka föreställningar de vill att skolan ska boka. Ute på skolorna finns elever som är utsedda som kulturombud. Ambitionen är att barn och ungas röst ska få delta och påverka beslut.
En kommun beskriver:
”Skolbioval, där eleverna får rösta fram ett filmalternativ (av tre) som visas för alla årskurs 4 elever i kommunen. Det blir en övning i demokratiskt val, de får valsedlar och valkuvert (kuverten är från riktiga riksdagsvalet) och varje klass väljer ut två valförrättare som får träffa Barnkultursamordnaren och bli instruerade i hur valet går till. Det är sedan valförrättarna som håller i valet i sin klass”.
Västmanlands 10 kommuner jobbar metodiskt för att säkerställa att barn och unga ska få tillgång till professionell kultur i förskolor, skolor och gymnasium. En nyckelfaktor för att nå framgång är det finns god infrastruktur och resurser för
samverkan.
Den här kartläggningen har visat hur mycket som redan görs för att alla barn och unga i Västmanland ska få ta del av professionell kultur. Men översynen visar även att det finns utmaningar med samverkan och resurser.
Det finns ett behov av en Regional kulturgaranti. Länets kommuner har olika förutsättningar och därför är en samlad struktur för hur kulturen ska nå alla barn och unga en viktig framtidsfråga. Här behövs en hållbar utveckling där länets barn och unga får inflytande och blir delaktiga i val av kulturform och ges möjlighet till att påverka vilka kulturuttryck som de ska få uppleva.
Förslaget är att denna kartläggning kan ligga till grund för ett fortsatt arbete.
Frågan bör bli ett prioriterat område i kommande regionala kulturplan för att garantera en utveckling av någon form av reglerat samarbete/avtal mellan kommunerna och regionen samt de regionala kulturinstitutionerna. Någon form av en kulturgaranti eller modell för hur barn och ungas rätt till kultur ska bli verklighet behöver skapas för Västmanland. Kreativiteten behövs för att utveckla länet och ge möjlighet till alla barn och unga att ta del av kultur, både eget skapande och kulturupplevelser, under sin förskole- och skoltid inklusive gymnasiet.
Frågan behöver diskuteras mer för att förankras och de regionala kulturinstitutionernas roll och ansvar behöver bli tydligare för det fortsatta arbetet.
En digital plattform skulle t ex. ge bättre möjligheter för kulturskapare och institutionerna att presentera ett utbud och ett enklare sätt för kultursamordnare och kulturombud att boka en kulturupplevelse/kulturskapare. Ett förslag är att påbörja arbete med att utveckla en digital plattform för kultur för barn och unga i Västmanland.
I Västmanland kan vi bygga på den goda samverkan och samhandling som finns. Genom att skapa en modell för regional kulturgaranti säkerställs tillgången till professionell kultur så att den når ut till alla barn och unga.
Barnkonventionen
Mål för kultur
Mål för kultur - Regeringen.se
Regional utvecklingsstrategi 2030, Västmanland
RUS 2023 (regionvastmanland.se)
Regional kulturplan för Västmanland 2019–2022
regional-kulturplan-for-vastmanland-2019-2022.pdf (regionvastmanland.se)