Samverkan för barn och ungas bästa - länspilot i Västmanland
Västmanland är pilotlän i en nationell satsning för att stärka samverkan kring förebyggande och lättillgängliga insatser för barn och unga. Med stöd från Socialstyrelsen, SKR och Skolverket ska projektet utveckla en gemensam samverkansmodell för förbättrat arbete mellan skola, vård och socialtjänst.
Länspiloten i Västmanland startade hösten 2024 och planerades pågå till 2026. Delar av projektet som riktar sig till socialtjänsten avslutas 2026 men framtagandet av en länsgemensam samverkansmodell förlängs till 2027. Socialstyrelsen är projektägare och arbetar tillsammans med SKR, Skolverket och Västmanland.
Arbetet fokuserar på tidiga och förebyggande insatser för barn och unga och på att stärka samverkan mellan socialtjänst, förskola och skola, hälso- och sjukvård, fritidsverksamhet och polis. Information om projektet kommer att spridas via olika nätverk i länet.
Ett pågående arbete
Under våren 2025 genomförde alla kommuner inklusive regionen i Västmanland en kartläggning för att få fram nulägesbilder och identifiera utvecklingsbehov. Kartläggningsunderlaget analyserades under hösten samma år för att bestämma vilka aktiviteter och åtgärder som ska vidtas 2026. Det har formulerats i en projektplan med nedanstående åtgärder.
Länsgemensam samverkansmodell
Målet är att ta fram en länsgemensam samverkansmodell i det tidiga och förebyggande arbetet med barn och unga. Modellen ska innefatta styrning och ledning samt operativ samverkan kring individ. Den ska också tydliggöra när och hur samverkan initieras och vilka aktörer och resurser som behöver involveras utifrån barnets ålder och behov.
Under projekttiden fokuseras arbetet särskilt på att
- stärka strukturen för ledning, styrning och gemensamt lärande
- utveckla teambaserade arbetssätt och samordningsfunktioner
- ta fram rutiner för samverkan vid tidig upptäckt samt när anmälan blir aktuell
- testa verktyg för tidig upptäckt som på sikt ska kunna användas av fler aktörer.
Socialtjänstens utvecklingsarbete utifrån nya socialtjänstlagen
I denna del får länets kommuner extra stöd i omställningen, med fokus på
- dokumentation och uppföljning av insatser utan individuell behovsprövning med workshops under 2026
- utveckling av ett länsgemensamt digitalt föräldraskapsstöd med start 2027
- information till barn och unga om socialtjänstens roll och stöd, bland annat genom att testa materialet Koll på soc i skolan i liten skala. Förberedelser våren 2026, test hösten 2026.
Region Västmanland och länets alla tio kommuner deltar på olika sätt i piloten och kommer att kunna ta del av resultaten.
Långsiktigt arbete
Arbetet med den länsgemensamma samverkansmodellen är långsiktigt och fortsätter även efter projekttiden.
Frågor
Projektet leds av en styrgrupp med representanter från Socialstyrelsen, SKR, Skolverket och Region Västmanland. Vetenskapligt stöd av professor Torbjörn Forkby, Linnéuniversitetet.
Kontaktuppgifter återfinns under Projektorganisation och kontaktpersoner nedan.
Styrgruppen består av chefsrepresentanter från Socialstyrelsen, SKR, Skolverket och Region Västmanland. Projektledare från varje aktör ingår i styrgruppen. Länets kommuner representeras av Liselotte Eriksson, Verksamhetschef på Välfärd, Region Västmanland.
Beslutande Västmanland Det är till Chefsforum barn och unga som projektet ska rapporteras till och som ansvarar för länsgemensamamma beslut. Beslut som kräver politisk förankring ska lyftas till länets politiska samverkansgrupper.
Projektägare är Socialstyrelsen vilket betyder att Socialstyrelsen samordnar och har det övergripande ansvaret för arbetet.
Projektledning Projektet leds av projektledare på Socialstyrelsen och projektledarna på Region Västmanland, Välfärd. Projektledare på Skolverket och samordnare från SKR och forskare från Linnéuniversitetet finns som stöd för projektet.
- Maria Boman, Välfärd Region Västmanland, maria.boman@regionvastmanland.se
- Jeanette Källstad, Välfärd Region Västmanland, jeanette.kallstad@regionvastmanland.se
- Kjerstin Bergman, Socialstyrelsen, kjerstin.bergman@socialstyrelsen.se
- Ebba Silfverstolpe Agardh, Skolverket, ebba.silfverstolpe.agardh@skolverket.se
Processledare I varje kommun finns processledare från socialtjänsten. De arbetar med olika delar i projektet, men bjuds in till regelbundna avstämningar med projektledningen för att få helheten i projektet. Om du önskar kontaktuppgifter, hör av dig till projektledarna ovan.
Kontaktpersoner Kontaktpersoner finns namngivna från olika verksamheter för att projektet lättare ska nå ut till verksamheter så som förskola, skola, fristående skolor, fritidsförvaltningar, hälso- och sjukvården, tandvården, brukarorganisationer, polisen. Om du önskar kontaktuppgifter, hör av dig till projektledarna ovan.
Arbetsgrupper och fokusgrupper kommer bildas utifrån behov, men delar av arbetet sker även i befintliga forum, som exempelvis BUS-grupper. Vissa arbetsgrupper leds av projektledare medan andra leds av processledare och utvecklare inom hälso- och sjukvården med nationellt och regionalt stöd.
Länspiloten arbetar med att utveckla en gemensam samverkansmodell för länets tio kommuner och delar av hälso- och sjukvården, med fokus på tidiga förebyggande insatser för barn och unga.
Samverkansmodellen bygger på befintliga strukturer för ledning och styrning, samtidigt som länspiloten arbetar med att stärka strukturen för exempelvis förankring av olika beslut samt det gemensamma lärandet i organisationen.
Inom länspiloten pågår olika arbeten och några är särskilt i fokus.
Rutin för tidig upptäckt och samverkan vid tidigt stöd
Rutinen för tidig upptäckt och samverkan vid tidigt stöd som tas fram utgör en central del av den länsgemensamma samverkansmodellen. Samverkans ABC är grunden i denna rutin. Genom tre steg, alla anställdas ansvar, lotsning till stöd och tvärprofessionell samverkan, får verksamheter ett gemensamt förhållningsätt för att tidigt uppmärksamma behov, ge rätt stöd och samordna insatser när det behövs. Till samverkans ABC används också fem frågor med ursprung från Skottlandsmodellen:
- Finns det något som hindrar barnets eller den ungas välmående, lärande eller utveckling?
- Har jag den information jag behöver?
- Vad kan jag i min yrkesroll göra för att hjälpa barnet eller den unge?
- Vad kan min verksamhet göra för att hjälpa barnet eller den unge?
- Vilken ytterligare hjälp, om någon, kan behövas från andra?
Teambaserat arbete gällande yngre barn
För yngre barn utvecklas teambaserade samverkansformer genom BarnSäkert och familjecentralerna. BarnSäkert är ett verktyg för tidig upptäckt av stödbehov hos föräldrar och bygger på samverkan mellan barnhälsovård och socialtjänst. Familjecentralerna bidrar samtidigt med tvärprofessionell samverkan mellan olika verksamheter som möter yngre barn och deras familjer.
Inom länspiloten ligger särskilt fokus på att stärka samverkan med förskolan för att tillsammans med familjecentralerna och BarnSäkert skapa gemensamma strukturer som gör det möjligt att tidigt identifiera behov och erbjuda samordnat stöd.
Teambaserat arbete gällande barn i skolåldern
För barn i skolåldern utgår arbetet från befintliga samverkansformer såsom SSPF (samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritid), skolsociala team (SST) och andra lokala teamstrukturer. Kartläggningar har visat att team finns i samtliga kommuner, men att samverkan saknas med hälso och sjukvården och teamens omfattning, målgrupper och geografisk täckning varierar. Arbetet fokuserar därför på att vidareutveckla befintliga team och skapa former för att inkludera hälso- och sjukvården som en part i det teambaserade arbetet.
Genom pilottester i två kommuner utvecklas strukturer för konsultation i det tidiga förebyggande arbetet och teambaserat arbete mellan kommunala team och hälso- och sjukvården. Arbetet omfattar även tydliga rutiner för anonym konsultation via En väg in, samordningsfunktioner på lokal och regional nivå. Kopplingen till SIP (samordnad individuell planering när flera verksamheters insatser behöver samordnas kring barnet eller familjen) kommer också tydliggöras. Målet är att säkerställa att samverkansformen anpassas efter behovet i det enskilda ärendet och att barn och unga får ett samordnat stöd utan att hamna mellan olika verksamheters ansvarsområden.
Välbefinnandehjulet
Som en del av samverkansmodellen i Västmanland testar Norbergs kommun att införa Välbefinnandehjulet, ett verktyg med ursprung i Skottlandsmodellen. Det används som stöd i samtal inom förskola och skola.
Den version som testas ligger nära originalversionen och har utvecklats i samarbete med Vetlanda kommun och Linnéuniversitetet. Syftet är att skapa ett gemensamt arbetssätt för att följa barns välbefinnande och tidigt uppmärksamma behov av stöd. Under hösten tas stödmaterial fram och utbildningsinsatser planeras. Testverksamheten startar våren 2027.
Syftet med denna rutin är att ge vägledning till verksamheter som möter blivande föräldrar där det finns oro för det väntade barnet. Rutinen vänder sig till personal som arbetar inom hälso- och sjukvården, tandvården och medarbetare inom socialtjänstens olika verksamheter som möter gravida eller blivande föräldrar i sitt arbete.
Erfarenheter av dokumentation och uppföljning av socialtjänstens insatser utan behovsprövning
Under 2026 genomfördes en pilot med kommuner i Västmanland med fokus på dokumentation och systematisk uppföljning av insatser utan individuell behovsprövning (IUB). Ansvariga för att leda piloten var SKR, Socialstyrelsen och Välfärd på Region Västmanland
Pilotens syfte var att stärka kommunernas förmåga att följa upp, analysera och utveckla dessa insatser genom ett strukturerat och kunskapsbaserat arbetssätt. Arbetet tog sin utgångspunkt i framtidens socialtjänst och behovet av att utveckla metoder för uppföljning av insatser utan individuell behovsprövning. Genom att kombinera kunskapshöjande inslag, praktiskt utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna skapades förutsättningar för lärande både inom och mellan deltagande verksamheter.
Piloten genomfördes i form av fyra workshoppar där deltagarna stegvis arbetade med att planera, genomföra och analysera lokal dokumentation och uppföljning av utvalda insatser. Mellan workshopparna genomfördes lokalt utvecklingsarbete med stöd av processledning och erfarenhetsutbyte inom den egna kommunen.
Sammanfattning av erfarenheter
- Piloten visar att kommunerna har kommit olika långt och har valt skilda lösningar, men att de ofta brottas med liknande kärnfrågor.
- Lägre trösklar kan ge ökat inflöde. Det behövs balans mellan dokumentation och tid för arbetet
- Olikheter kring vilka insatser som erbjuds som IUB. För vissa verksamheter är “dokumentationskravet” nytt, vilket medför nya arbetssätt. För mer omfattande insatser blir dokumentation komplex
- Finns utmaningar med dokumentation utan personuppgifter utifrån vad som då kan användas för uppföljning
- Belastning när olika insatser kräver olika dokumentationssätt
- Utmaning med verksamhetssystem och andra lösningar, särskilt vid dokumentation utan personuppgifter
Några medskick utifrån arbetet
- Dokumentation har flera syften. Fundera och tydliggör hur dokumentation ska användas och utifrån vilket syfte.
- Förankra arbetssätt. Medarbetare behöver se nyttan av dokumentationen och få återkoppling på de uppgifter de samlar in. Gör verksamheten till ägare av uppföljningen och skapa förståelse för varför den görs
- Fokus hamnar ofta på volymer och ekonomiska aspekter, medan frågor om kvalitet och upplevd nytta ofta får mindre utrymme
- Undersök nuläget. Vilka tar del av IUB och vilka problem eller behov har de som söker stöd? Når verksamheterna fler eller andra målgrupper när insatserna inte behovsprövas
- Våga pröva, utvärdera och justera, men undvik återkommande förändringar utan stabil grund.
- Planera för analys och lärande. Det samlas ofta in mer data än vad verksamheten har resurser att sammanställa, analysera och återkoppla.
En skriftlig sammanställning av erfarenheter håller på att tas fram och spridas till socialtjänsten i Västmanland.