Så minskar vi stigmatisering av psykisk ohälsa

Det övergripande målet för utvecklingsarbetet kopplat till stigma i Västmanland har varit att alla som arbetar och möter barn och unga samt äldre ska känna sig bekväma med att fråga och prata om psykisk hälsa.

Detta har vi gjort genom att samla länets aktörer i denna fråga samt erbjuda olika kunskapshöjande insatser för att öka kunskapen kring bemötande av psykisk ohälsa. Arbetet fortlöper även efter 2024.

Under 2022–2024 har vi bland annat 

• tagit fram en kunskapssammanställning med tillhörande utbildningskatalog för att stärka kunskapen bland olika professioner i länet, Psykisk hälsa - Region Västmanland
• tagit fram affischer och genomfört föreläsningar riktat till idrottsutövare och föreningsledare i syfte att öka kunskapen kring bemötande inom idrotten
• processlett och gett stöd till Västerås stad för att införa så kallade vänskapsbänkar. Läs mer på Västerås stads hemsida Vänskapsbänkarna: ett hej räddar liv
• samlat länets aktörer i frågan vid en årlig konferens för att höja kunskapen kring psykisk hälsa och suicidprevention
• genomfört föreläsningar och andra kunskapshöjande insatser riktat till allmänheten
• påbörjat arbetet med ett vårdprogram som ska säkerställa rutiner kring bemötande inom hälso- och sjukvården. 

För att vi ska få till en förändring och lyckas minska stigmat kring psykisk ohälsa och suicid är samverkan av mycket stor vikt. För det här utvecklingsarbetet har vi samverkat med Folkhälsomyndigheten och brukarorganisationen NSPH Västmanland samt länets kommuner för att få till ett sammanhållet arbete för hela Västmanland en samverkan som fortlöper.

Världshälsoorganisationen beräknar att den psykiska ohälsan redan år 2030 kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen, så även i Sverige. För ungdomar gäller det redan idag. I Västmanland har andelen unga som uppger att de mår dåligt ökat, både för killar och för tjejer. Även den psykiska ohälsan bland vuxna låginkomsttagare har ökat de senaste åren, samtidigt som den har minskat bland höginkomsttagare. Detta bidrar till en ökad ojämlikhet i psykisk ohälsa.

Ett minskat stigma kring såväl psykisk hälsa som suicid kommer att underlätta för många personer att tala om sina problem och att söka hjälp tidigare. Att inte bara våga tala om sitt mående, utan även få en fråga om sitt mående, är viktigt för att åstadkomma en förändring och minska stigmat. Vi ser att en generell satsning behöver göras i samhället för att minska stigmat, men också att det behövs riktade insatser till två utsatta grupper, barn/unga samt äldre.

Folkhälsomyndigheten säger att alla ska ha samma möjligheter till en god psykisk hälsa. De säger också att det i regionernas folkhälsouppdrag ingår att bidra till en jämlik psykisk hälsa och att arbetet för att minska stigmatisering gentemot personer med psykisk ohälsa utgör en viktig del av det främjande och förebyggande arbetet.

För att på bred front arbeta med att motverka stigman kring psykisk ohälsa och suicid kan man

• göra kunskapshöjande och attitydförändrande insatser
• rikta arbetet mot olika målgrupper på olika nivåer i samhället
• i möjligaste mån göra vetenskapliga insatser som syftar till att höja kunskap om psykisk hälsa, förbättra attityder och minska diskriminerande beteenden
• integrera arbetet i befintliga verksamhetsstrukturer på olika nivåer
• koppla insatserna till det arbete som drivs av relevanta patient-, brukar- och anhörigföreningar
• involvera personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa, både i planering och genomförande.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens egen hemsida här.

Vill du ha stöd och hjälp redan nu för hur du kan prata med någon som mår dåligt? Vi har vi tagit fram en broschyr där du får handfasta tips kring hur du kan tänka och vilka frågor du kan ställa när en person i din närhet inte mår bra. 

Broschyr: Våga prata om psykisk ohälsa.pdf