En seminarieträff: Om digitalisering inom dagens offentliga verksamheter – ur tre olika vinklar

Under en eftermiddag i september utgjordes den fjärde förvaltningsträffen inom projektet KOD – kompetensutveckling och digitala arbetssätt av en seminarieträff. Träffen hölls på Elite Stadshotellet i Västerås tillsammans med förvaltningarna som deltar i projektet. Nytt för dagens träff var att förvaltningarna uppmanades att bjuda med ytterligare gäster som skulle kunna vara intresserade av dagens agenda. På agendan stod nämligen gästföreläsare som – utifrån sin erfarenhet och expertis – föreläste om digitalisering inom dagens offentliga verksamheter, ur tre olika vinklar.

Kristina Björn

Kristina Björn, projektledare och utbildningsstrateg på RISE, var först med att göra entré. Kristina bjöd på resultaten från ett nationellt projekt som arbetar med det digitala ledarskapet inom offentlig sektor – närmare bestämt i skolsverige.

Arbetet med att leda digitaliseringen handlar till stor del om att kunna leda i ständig förändring. Det är ett arbete som aldrig blir fullbordat. Därför finns också ett ständigt behov av att förbereda hanteringen av större och mindre förändringar. För att hålla i gång och klara av förändringsarbetet, behöver vi arbeta både med ledarskapet och det livslånga lärandet bland våra medarbetare. För att reducera den nedgång i organisationen som en implementering av ny teknik eller nya arbetssätt kan innebära, presenterade Kristina Michael Fullans strategier:

• Visa utstakad väg, ta många små kliv.  
• Visa empati genom att lyssna och bekräfta.
• Erbjud stöd i form av utbildning.  

Här kan också ledaruppdraget delas in i tre nivåer. I många verksamheter har olika chefsnivåer en egen nivå:

• En strategisk nivå som arbetar med att koordinera mot verksamhetsmål.  
• En taktisk nivå som arbetar med att utveckla och leda verksamheten. 
• En operativ nivå som driver aktiviteter och projekt.  

Digital kompetens för ledare handlar om att kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället. Ledaren behöver själv kunna använda digitala verktyg och medier, ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik samt kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med digital teknik. 

Mot slutet lyfte Kristina åter vikten av att en digital transformation driver behov av lärande i organisationen och att en bra digitalisering inte kan fixa ett dåligt ledarskap, men att alla verksamhetsprocesser innehåller digitaliseringsfrågan. 

Svante Sundquist och Lisa Widlund

Svante Sundquist och Lisa Widlund, båda förändringsledare på AI Sweden och anställda av Mälardalens universitet, riktade deltagarnas blickar vidare mot AI Swedens verksamhet. AI Sweden stöttar kommuner, företag och civil sektor när det gäller transformationen till ett samhälle med stöd av just artificiell intelligens (AI).

Svante och Lisa presenterade hur AI kan vara ett stöd inom offentlig verksamhet, men även utmaningar som AI kan innebära. AI kan bland annat användas för att skapa unika bilder eller bildspel på bara några sekunder, eller för att utifrån skriven text sammanfatta eller plocka ut särskilt prioriterade områden. En annan sak att beakta är att information som AI bearbetar blir offentlig för allt och alla. En utmaning är dock att AI använder befintlig information vid hantering av data och gör därmed inga egna värderingar. En konsekvens därav är att AI bidrar till att förstärka rådande normer i samhället, exempelvis bilden av att en sjuksköterska alltid är en kvinna och att en läkare alltid är en man. 

Deltagarna fick avslutningsvis göra en praktisk övning som illustrerade hur data kan vara svår att tolka och därmed generera felaktiga slutsatser. Lärdomen från övningen var att information som AI genererar behöver dubbelkollas mot säkra källor.

Lisa Widlund tillsammans med Svante Sundquist om AI Swedens verksamhet.

Katarina Pihl och Petra von Heideken Wågert 

Innan ridån hissades ner för gästföreläsarnas del, togs tonen tillsammans av Katarina Pihl, projektledare för satsningen Center för välfärdsförändring på Mälardalens universitet, och Petra von Heideken Wågert, professor på Mälardalens universitet och vetenskapliga ledare på Center för välfärdsförändring. 

Katarina och Petra gav insyn i arbetet med att ta fram universitets nya center. Där ska flera forskare tillsammans med offentliga och privata verksamheter genom samverkan och samproduktion utifrån samhällsutmaningar hitta lösningar som syftar till att främja hälsa, välbefinnande, livskvalitet och/eller förbättra resursutnyttjandet inom vård-, omsorgs- och välfärdssystemet och förbättring av personalens arbetsmiljö.

Satsningen görs för att möta de utmaningar som samhället står inför, där individer kan behöva ersättas eller kompletteras med tekniska lösningar för att minimera personalbrist och bibehålla en god service till vårdtagare. Arbetet ska genomföras i samverkan och samproduktion med övriga samhället genom att arbeta med praktiknära forskning och behovsanpassade utbildningar inom området. Planeringen av centret påbörjades för ett år sedan, för att starta precis innan sommaren 2023. Här har KOD-projektets deltagande förvaltningar en möjlighet att, tillsammans med centret, arbeta med den utveckling som förvaltningarna behöver.

Chatarina Ståhl

Så här säger Chatarina Ståhl, projektledare i KOD-projektet på Region Västmanland, om betydelsen av seminarieträffen och dagens agenda: 

– Kompetensutveckling och digitala arbetssätt går hand i hand inom dagens offentliga verksamheter. Vi behöver utbilda oss i systemen som vi har på plats idag, men vi behöver också knyta kontakter med nya aktörer, det vill säga med aktörer inom digitalisering som vi kanske inte visste fanns tidigare. Det behöver vi göra för att ta reda på hur aktörerna skulle kunna stötta oss i framtiden. Att ta reda på den typen av information är en viktig del av den ständigt pågående digitala utvecklingsresan. Tack vare dagens gästföreläsare har vi tillsammans kunnat ta ett konkret steg framåt i den specifika riktningen.

KOD-projektets logotyp.

KOD – tillsammans höjer vi den digitala kompetensen hos anställda inom skola, vård och omsorg i Västmanlands kommuner.

Med finansiering från Europeiska socialfonden (ESF).