Nyheter - Ett kompetenslyft för Sverige

En av våra mest uppskattade utbildningar i Ett kompetenslyft för Sverige är Lean Six Sigma. I den här artikeln får du reda på vad den handlar om och vad Henrik, som är mitt uppe i utbildningen, har tagit med sig så här långt.

Under våren kör vi två utbildningar i Lean Six Sigma Black Belt. Det är den mest avancerade nivån av certifieringsutbildningen Lean Six Sigma, som är en slags faktabaserad problemlösning i projektform. Utbildningen pågår under fem månader med lektioner i grupp varvat med videomoduler, hemstudier och praktiskt projektarbete i den egna verksamheten.

Erfarenhetsutbyte och ny kunskap

Henrik Tervald från Westinghouse har gått lite mer än halva utbildningen och berättar:

Att lära sig mer om Lean Six Sigma tillsammans med en grupp personer från de andra deltagande företagen i Ett kompetenslyft för Sverige är riktigt kul och utvecklande. Vi kommer alla in med olika kompetens och tänkesätt och det blir en ny gruppdynamik. Något annat som gör den här utbildningen så givande är att den inte bara handlar om teori, utan att vi även får använda det vi lär oss i skarpa projekt på hemmaplan. Jag tar med mig massor av kunskap om hur man kan angripa problem och metoder för att analysera data och hitta påverkansfaktorer –  kunskap som jag tror aldrig går ur tiden och som jag kommer ha mycket nytta av i min yrkesroll.

Populär utbildning

Pernilla Pihl som håller i Lean Six Sigma-utbildningarna tycker det är spännande att så många av företagen som är med i Ett kompetenslyft för Sverige har valt att skicka deltagare till de olika utbildningsnivåerna.

Det ger dem bra förutsättningar att få till en kulturförändring, menar Pernilla. Metodiken deltagarna lär sig här kommer hjälpa företagen identifiera tidstjuvar och förluster för att ständigt kunna förbättra och nå högre mål och bättre resultat i sina processer.

Lean Six Sigma är en av de många utbildningar och kurser som vi erbjuder medarbetare och chefer i industrin inom ramen för Ett kompetenslyft för Sverige – med finansiering från Europeiska socialfonden. 

Den 5 april hade vi årets första företagsträff i Ett kompetenslyft för Sverige. Temat för träffen var jämställdhet, mångfald och inkludering där ABB, som vann Industrins jämställdhetspris 2021, berättade mer om sitt arbete, erfarenheter och lärdomar.

Det var enheten Motor Starting & Safety inom ABB Sverige som vann Industrins jämställdhetspris 2021 – ett pris som delas ut av Industrirådet till företag som genomfört viktiga insatser för jämställdhet. De nominerades för sitt konsekventa jämställdhetsarbete som skett på alla nivåer inom enheten. Enheten har (år 2021) 41 procent kvinnliga chefer, 50 procent kvinnor i ledningsgruppen och 35 procent kvinnor på enheten totalt. Under företagsträffen berättade Jonas Wikström, HR Business Partner inom ABB, mer om framgångsfaktorerna.

Workshop om mångfald och inkludering

Hela gruppen hade även engagerade diskussioner om hur man kan jobba för att processer för exempelvis rekrytering, studentsamarbeten och talangprogram ska vara jämställda, hur viktigt det är att vara med och påverka i ett tidigt skede för att fler tjejer ska intressera sig för industrin och tekniska yrken och hur ett systematiskt arbete med att förändra kulturen och öka medvetenheten kan skapa en mer jämställd arbetsplats och inkluderande arbetsmiljö. Diskussionen gav projektledningen ett bra underlag för att fortsätta fånga upp goda exempel och gemensamma utmaningar hos företagen. Utbyten kring dessa frågor ger även företagen en möjlighet att inspireras och lära av varandra.

Pandemins påverkan på projektet har gjort att en förlängning på sex månader blivit godkänd av svenska ESF-rådet. Nu när utbildningar kan hållas fysiskt i större grupper kan fler industrianställda få chansen till kompetensutveckling.

Förlängningen innebär att projektet formellt avslutas den 31 december 2022 istället för den 30 juni 2022. Det är främst produktionspersonal som kommer gå utbildningar under hösten.  

Under projektets gång har vi anpassat utbildningarna och försökt genomföra så mycket som möjligt digitalt. Men vissa utbildningar måste genomföras fysiskt ute på företagen och de tillfällena har vi varit tvungna att skjuta upp när smittläget varit dåligt. Det har inneburit att vi inte hunnit kompetensutveckla produktionspersonal i den takt som var tänkt från början, säger Emma Linnman, projektledare. 

Fokus på produktionspersonal 

Nu är projektet alltså förlängt med sex månader. Under våren och hösten beräknar man att cirka 2000 medarbetare på de tio industriföretag som deltar i satsningen kommer kompetensutvecklas. 

De här extra månaderna kommer vi satsa på medarbetarna i produktion. Och bidra till att de får den kompetensutveckling som krävs för att klara industrins omställning, avslutar Emma. 

Fakta om projektet 

Ett kompetenslyft för Sverige löper mellan den 1 december 2019 och den 31 december 2022. Syftet med satsningen är att stärka svensk industri genom att erbjuda kompetensutveckling till medarbetare hos tio av Sveriges största industriföretag. Projektet innehåller även insatser för att stärka företagens strategiska kompetensförsörjning och samverkan mellan utbildningssystem, näringsliv och region. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. 

Under våren 2021 startade vi upp nischade professionella nätverk för deltagarna i Ett kompetenslyft för Sverige. Ett värdefullt forum för erfarenhetsutbyte och lärande kring olika teman och utmaningar.

Tre nätverk har etablerats med chefer och ledare från våra deltagande företag – ett för produktion, ett för underhåll och ett för företagsledning och HR.  

Så här säger några av deltagarna inom produktion och underhåll:

Jag ville få nya kontakter och höra hur det fungerar på andra ställen – och det är check på båda.  – Deltagare i produktionsnätverket  

Mycket bra diskussioner, både högt och lågt.   – Deltagare i produktionsnätverket  

Jag tycker det är ett väldigt givande forum. Jag hade tyckt det var excellent om vi även kunde träffas fysiskt.   – Deltagare i underhållsnätverket 

Nätverk för ledare och HR 

Vi har också kommit igång med träffar för personer i ledande position och HR. På den senaste träffen, den 8 november, kunde deltagarna träffas fysiskt och diskutera frågor kopplat till förändringsledning. Gruppen pratade mycket om hur man bygger effektiva team och hur kulturen påverkar individerna. Nästa träff äger rum den 7 mars och då kommer deltagarna få öva på att använda ett coachande förhållningssätt. 

Att vi kan kommunicera och förstå varandra på arbetsplatsen är viktigt. Westinghouse och Alstom berättar om utbildningarna nybörjarsvenska och interkulturella relationer.

Visste du att vi genomför över 40 olika utbildningar i Ett kompetenslyft för Sverige? Det är utbildningar inom allt från produktion och underhåll till språk och kommunikation. 

Jag tycker det är spännande att flera av våra deltagande företag väljer att ta in språk och kommunikation i sina utbildningsval. Det är viktiga pusselbitar för att få till långsiktighet och trivsel, och för att ta tillvara på kompetens som finns inom företaget. Det visar också på den bredd av kompetensutveckling som krävs i industrins omställning, säger Emma Linnman, projektledare för Ett kompetenslyft för Sverige.

Nybörjarsvenska för ingenjörer 

På Westinghouse erbjuder man sina anställda som är nya i Sverige en grundkurs i svenska. Något som Tage Tarkpea, Director Fuel Engineering på Westinghouse, tror kommer få medarbetarna att vilja stanna på företaget. 

Svenskkurserna är en viktig del i att integrera våra inflyttade ingenjörer på jobbet och i samhället, så att de trivs och mår bra. Kurserna gör det även lättare för dem att ta del av dokumentation som bara finns på svenska. 

Interkulturella relationer 

Bara för att man talar samma språk betyder det inte att man alltid förstår varandra. Alstom har skickat flera av sina medarbetare på kursen Interkulturella relationer, som handlar om olika kulturer och sätt att kommunicera.

Hos oss jobbar vi ofta i globala team i våra stora projekt. Och det är lätt att missförstå varandra på grund av språkliga eller kulturella olikheter. För att vi ska kunna samarbeta på ett bra sätt så är det viktigt att vi förstår och respekterar varandra. Då börjar man också lita på varandra och får normalt en mycket bättre relation, berättar Peter Mellberg, global teknisk direktör och chefsingenjör för elektriska drivsystem på Alstom.

Ett kompetenslyft för Sverige var med på Ståldagen 2021 för att visa hur satsningar på kompetensutveckling kan bidra till attraktiva industriorter.

Ståldagen 2021 ägde rum den 1 december och årets tema var attraktionskraft. Emma Linnman, projektledare för Ett kompetenslyft för Sverige, var inbjuden till ett panelsamtal tillsammans med representanter och talespersoner från näringslivet och politiken.

God samverkan avgörande 

Under samtalet lyftes vikten av kompetensutveckling för att företag ska kunna attrahera och behålla medarbetare. Dessutom diskuterade panelen hur samverkan mellan skolan och näringslivet måste stärkas för att säkra framtidens kompetensförsörjning. Bland annat lyftes samarbetet kring praktik genom Teknikcollege hos företag och skolor i norra Västmanland upp som ett gott exempel.  

Om Ståldagen  

Ståldagen arrangeras av Jernkontoret, stålindustrins branschorganisation. Dagen är en årlig mötesplats med fokus på klimatet, framtidens jobb och innovation.

Läs mer om Ståldagen (www.jernkontoret.se)

Fysiska utbildningar på plats hos företagen och en rejäl ökning i utbildningsvolymer. Det händer mycket i höst i vår storsatsning på industrins kompetensförsörjning.

Nu växlar Ett kompetenslyft för Sverige upp utbildningstakten. Under hösten kommer cirka 2000 medarbetare att gå en eller flera utbildningar för att stärka sin kompetens. Tidigare har man på grund av covid-19 endast kunnat genomföra utbildningar på distans. 

Äntligen är det möjligt att samlas i större utbildningsgrupper på plats hos företagen. Detta möjliggör att fler deltagare, framförallt inom produktion, får chansen att kompetensutveckla sig. Det är nu när vi börjar utbilda de stora grupperna som vi gör ett riktigt kompetenslyft, inte bara för individen utan också för svensk industri i stort, säger Emma Linnman, projektledare för Ett kompetenslyft för Sverige.  

Ledarskap och lean fokus för Epiroc

Epiroc i Fagersta är ett av de tio storbolag som deltar i satsningen. De ser positivt på hösten och det fortsatta arbetet med kompetensutveckling och strategisk kompetensförsörjning.

För oss har det fungerat bra med utbildningar på distans under våren, men självklart är det glädjande att vi nu även kan ses fysiskt, i extra stora lokaler för att minimera smittrisk. Under våren har alla chefer inom Epiroc har fått gå ledarskapsutbildningar med fokus på mångfald och inkludering. Nu under hösten kommer vi även utbilda ledare utan personalansvar i självledarskap, en utbildning som vi kopplar ihop med vår interna satsning på lean. Vi fortsätter sedan med att utbilda våra operatörer i operatörsunderhåll och väver även där in lean som nästa steg, berättar Helén Alm, HR-specialist på Epiroc.

Flera nya utbildningar

Höstens utbildningsstarter hos övriga deltagande företag inkluderar bland annat industriteknik och operatörsunderhåll, affärsutveckling, ledarskap, programmering samt utbildningar för att strukturera upp produktionsprocesser, jobba agilt och skapa en mer digital och effektiv arbetsplats.

 

Den 9 september träffades fackliga representanter från några av våra deltagande företag för att utbyta erfarenheter och få en uppdatering om nuläget i projektet.

Gruppen bestod av företrädare från Kanthal, Westinghouse, Systemair, Uponor, Epiroc och Mälarenergi. Fokus låg på hur man kan bli bättre på att stötta medarbetarna i deras utveckling kopplat till digital omställning och nya kompetenser.

Viktig roll

Fackliga representanter är viktiga inte minst för arbetstagarens rättigheter, men även som en drivkraft för medarbetarna i kompetensutvecklingsfrågor. Under träffen enades man om att man behöver stärka samverkan kring fackliga frågor mellan de deltagande företagen. Under hösten ska ett nätverk för samarbete etableras, så att man bättre kan ta tillvara på varandras erfarenheter. Dessutom ska de fackliga företrädarna gå en gemensam utbildning i förändringsledning.

VVS-företaget Uponor möter utmaningarna kopplat till ny teknik och automatiserade processer med kompetensinsatser för produktions- och underhållspersonal.

I augusti startade Uponor upp sina utbildningar för produktionspersonal i Ett kompetenslyft för Sverige. Företaget kommer kompetensutveckla ca 225 individer inom projektet, vilket är nästan tre fjärdedelar av personalstyrkan i Sverige. Särskilt fokus läggs på att ge samtliga medarbetare inom produktion och underhåll möjlighet till industriteknisk kompetensutveckling.

Viktig satsning på medarbetarna

Några av utbildningarna som kommer genomföras under projekttiden är mätteknik, kvalitet, IT och automation, produktionsteknik, ritningsläsning, underhåll samt hälsa, miljö och säkerhet.

För oss på Uponor så är kontinuerlig kompetensutveckling ett måste för att hänga med i teknologiskiftet som pågår. Så de insatser vi gör nu är ett komplement till vårt ordinarie arbete med kompetensutveckling. Det är även värdefullt för medarbetarna att få ner de här kunskapsdelarna på papper. Om man väljer att söka sig vidare till en annan arbetsgivare så kommer man efter utbildningarna ha en starkare ställning på arbetsmarknaden, säger Åke Jonsson, personalchef Uponor.

Hur arbetar Uponor med strategisk kompetensförsörjning?

För oss handlar strategisk kompetensförsörjning om att titta framåt och se till att vi har förutsättningarna för att rekrytera rätt personal. Det handlar självklart även om att utveckla och se till att behålla den här personalen. Men så finns det också en rätt så krass del därtill som handlar om att avveckla de tjänster som inte fyller någon funktion längre. Det är en väldigt viktig del för oss i vårt kompetensförsörjningsarbete för det gör att vi kan fortsätta vara konkurrenskraftiga.

En framgångsfaktor för oss är att vi är duktiga på att ge medarbetare chansen att byta jobb inom företaget och prova något nytt. Det gör att medarbetarna vill stanna kvar hos oss, för de får chansen att utvecklas och växa. Och här kommer så klart kompetensutveckling in i bilden igen – nya uppgifter kräver nya kompetenser, avslutar Åke.

Ett kompetenslyft för Sverige stärker svensk industri genom kompetensutveckling. Här listar vi de olika utbildningar som erbjuds.

Analys

Dataanalys 
Power BI 
Excel grund & fördjupning (svenska/engelska) 

Digitalisering

Sharepoint 
Avancerad programmering 
AI & Big Data 
Siemens Tiaportal 
Effektiva arbetssätt på en digital arbetsplats 
Teams i praktiken på en digital arbetsplats 
Digital trygghet 
Arbetssätt Smarttime 
Cyber security 

Produktion

Lean Six Sigma 
Going Lean Six Sigma 
Green Belt för chefer 
Green Belt 
Yellow Belt för chefer 
Lean White Belt 
Industri 4.0 
On time management och effektivitet, 5S förståelse 
VAVE 

Underhåll

Arbetsorderprocessen 
Operatörsunderhåll 
Auktorisation AL 
Skötsel av elektriska anläggningar 

Språk och retorik

Engelska 
Interkulturella relationer
Nybörjarsvenska för ingenjörer 
Teknisk engelska 
Presentationsteknik 

Ledarskap

Produktionsledarutbildning 
Leda utan att vara chef (svenska/engelska) 
Att leda virtuella team 
Att leda på distans 
Ledningsgruppsutveckling 
Produktionsledningsutbildning 
Affärsmannaskap 
Understanding of business finance 
Teamledarutbildning 
Ledarskap för styransvariga 
Leveranskultur 
Coachning och feedback 
Prosci Change Management 
Förändringsledning 

Projektledning

Projektledarutbildning 
Projektuppdragsledare 
Projektmedlem
Scaled Agile Framework (SAFe) 
Scrum master

Fler kompetensutvecklingsmöjligheter

Utöver dessa utbildningar samarbetar vi också med aktörer som Mälardalens universitet och Teknikcollege. Du som deltagare i Ett kompetenslyft för Sverige har bland annat möjlighet att gå någon av MDU:s utbildningar för yrkesverksamma eller Teknikcolleges handledarutbildning inom ramen för projektet. Kontakta oss om du vill veta mer!

För att möjligheterna till kompetensutveckling ska vara lika för kvinnor och män inom industrin jobbar vi i Region Västmanland för en representativ könsfördelning på utbildningarna i projektet.

I projektet Smart kompetens som drevs i Östra Mellansverige 2017-2020 genomförde man en analys av hur industriföretag arbetar med jämställdhet, tillgänglighet, icke​-diskriminering och hållbar utveckling. I analysen framkom det att det finns en stor vilja att anställa individer som går utanför den traditionellt maskulina normen inom industrin. Samtidigt var kunskapen kring vad som krävs för att skapa en inkluderande och jämlik arbetsplats förhållandevis låg hos de deltagande företagen. 

Rekommendationen utifrån undersökningen var att branschen behöver förändras inifrån genom långsiktiga åtgärder mot diskriminering och för ett normkritiskt förhållningssätt. 

Arbetar för en representativ könsfördelning

I Ett kompetenslyft för Sverige tar man lärdom från liknande satsningar och har tittat särskilt på jämställdhetsanalysen som gjordes i projekt Smart kompetens. Region Västmanlands projektledning följer kontinuerligt upp hur många kvinnor och män som deltar i utbildningsinsatser från respektive företag. Man tittar även på hur långa utbildningar kvinnor och män får möjlighet att delta i. Dessa siffror jämförs sedan med den faktiska könsfördelningen i företaget. På så sätt kan projektledningen tillsammans med de deltagande företagen se om möjligheterna till – och genomförandet av – kompetensutveckling för kvinnor och män är representativ.

När vi delar med oss av de här siffrorna till våra deltagande företag så tas det emot mycket positivt. Vi diskuterar tillsammans vad vi kan göra för justeringar om könsfördelningen är snedvriden, eller hur vi ska upprätthålla en representativ könsfördelning om så är fallet, berättar Emma Linnman, projektledare.

Könsfördelning deltagare

 

Könsfördelning bland de 883 deltagare som hittills deltagit i en utbildning i Ett kompetenslyft för Sverige (38% kvinnor och 62% män). Målet för projektet är att könsfördelningen i utbildningar ska spegla den sammanlagda könsfördelningen i de deltagande företagen (25% kvinnor och 75% män).

Procentuell fördelning av utbildningtimmar

Av de hittills genomförda utbildningstimmarna har 36% genomförts av kvinnor medan 64% har genomförts av män. Det innebär att de deltagande männen har genomfört lite längre utbildningar än de deltagande kvinnorna.

Nu har vår satsning för att kompetensutveckla och stärka svensk industri pågått i knappt ett och ett halvt år. Projektledningen rapporterar om nuläget och planeringen framåt.

Under april 2021 har samtliga deltagande företag i Ett kompetenslyft för Sverige kommit igång med en eller flera utbildningsinsatser. Hittills har ungefär 400 individer kompetensutvecklats inom ramen för projektet och ungefär 4500 utbildningstimmar genomförts, framförallt i digitala utbildningar.

Fysiska utbildningar har skjutits upp

Antalet individer som genomför utbildningar i Ett kompetenslyft för Sverige ökar för varje månad, men pandemin har medfört och fortsätter medföra stora utmaningar i genomförandet av praktiska utbildningar. Många av insatserna som riktar sig mot produktionspersonal är av en karaktär som gör att de inte går att ställa om till digitala aktiviteter. De har därför skjutits upp, för medarbetarnas och utbildarnas säkerhet och för att minska smittspridningen.

Lyckade dialoger med utbildningsanordnare

Tidigare under våren kunde projektledningen meddela att ett antal kurser med industriinriktning från Mälardalens högskola kan räknas in som utbildningsinsatser i projektet utöver ordinare insatser. Det förs nu en dialog mellan projektledningen, deltagande företag och högskolan för att få in projektdeltagare på kurserna redan till hösten. Även Yrkeshögskolan har presenterat utbildningar som stämmer överens med företagens behov, samt hur företagen kan vara med och ta fram nya utbildningar för att matcha framtida kompetensbehov. I kontakterna som etablerats mellan industriföretagen, högskolan och yrkeshögskolan finns stor möjlighet till fortsatt långsiktigt samarbete i kompetensförsörjningsfrågor.

Arbetet framåt

Varje företag har en utbildningsplan som följs och fler fysiska utbildningstillfällen kommer startas upp när smittläget i samhället tillåter. Projektledningen har även arbetat fram ett nytt erbjudande med nischade gemensamma utbildningar där individer från olika företag deltar. Detta för att företagen lättare ska kunna skicka iväg medarbetare på utbildningar utan större påverkan på produktionen, men även för att kunna möta viktiga utbildningsbehov som kanske bara en eller några få individer på företaget har.

Arbete med att etablera samverkan mellan företagen och utbildningssystemet samt med att öka den strategiska kompetensförsörjningen fortgår. Det gör även det löpande arbetet med att säkerställa tillgänglighet, jämställdhet och icke-diskriminering i alla delar av projektet, liksom att samverka med andra satsningar för en hållbar omställning av näringslivet.

Emma Linnman, projektledare, delar med sig av vad som är på gång i projektet och sin syn på industrins utmaningar kopplat till framtidens kompetens.

Vad händer i projektet just nu?

Just nu är det full fart med igångsättande och genomförande av utbildningar. Vi i projektledningen och vår utbildningsleverantör har tillsammans med företagen lagt ner mycket tid på att konkretisera utbildningarnas innehåll och tidsplanering, så det är väldigt kul att många utbildningar drar igång nu under våren. Vi har även startat upp tjänstespecifika professionella nätverk inom projektet, där individer med samma yrkesroll kan mötas och lära av varandra. På ett strategiskt plan arbetar vi med att samla gruppen, hitta ett gemensamt varför och nyttja styrkan i att det är tio industriföretag som gör den här resan tillsammans.

Varför är Ett kompetenslyft för Sverige ett så viktigt projekt?

Att hitta rätt kompetens har länge varit en utmaning för industrin. I och med teknikutvecklingen och omställningen som industrin nu genomgår behöver också individer med lång erfarenhet inom yrket bygga på sin kompetens. Det är minst lika viktigt som att rekrytera ny kompetens. Genom Ett kompetenslyft för Sverige ger vi industriföretagen en kickstart i arbetet med kompetensutveckling och når stora utbildningsvolymer. Men behovet av kompetensutveckling är större än vad som hinner genomföras i det här projektet. Det är även ett långsiktigt arbete. Att hitta framgångsfaktorer och nya samarbetsformer är minst lika viktigt som själva kompetensinsatserna, så att vi kan skapa förutsättningar för fortsatt kompetensutveckling. Här ser jag samverkan med det offentliga utbildningssystemet som en viktig och spännande del.

Det här är ett ESF-projekt med krav att tillgodose tre viktiga principer: jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. Vad innebär det?

Vi väver in dessa principer i alla insatser i projektet. Det kan handla om att vi följer upp att andelen kvinnor och män i företaget avspeglas i fördelningen av dem som får delta i utbildningar eller att vi ställer krav på att vår upphandlade leverantör anpassar utbildningarna till att kunna stärka kompetensen hos samtliga deltagare, oavsett funktionsvariation. Det kan även handla om att bredda kunskapen kring dessa frågor hos deltagande företag, individer och projektledning. I vissa utbildningsinsatser får detta en naturlig plats, exempelvis i våra ledarskapsutbildningar.

Hur tror du kompetensbehoven kommer se ut i svensk industri framöver?

Jag har inte kompetensen att sia om hur industrins behov kommer utveckla sig rent tekniskt. Men jag hoppas att branschen kommer präglas av betydligt större mångfald, att fler ser industrin som ”sin” bransch. Och att det i sin tur leder till att företagen har lättare att hitta rätt kompetens. Jag hoppas även att det livslånga lärandet har blivit mer naturligt bland yrkesverksamma och att framtidens rekryteringsprocesser präglas av mer mod och kreativitet samt resulterar i fler spännande och innovativa matchningar!

Nu startar vi upp tjänstespecifika professionella nätverk för deltagande företag. Nätverken är en möjlighet för individer att samverka och byta erfarenheter som gör nytta i det dagliga arbetet.

Under början på år 2021 har det startats upp fyra professionella nätverk inom ramen för projektet. De riktar sig till HR-ansvariga, underhållsansvariga, produktionsansvariga och personer i ledningsgrupp. Nätverken leds av ämnesspecialister och styrs av frågeställningar och utmaningar som finns här och nu hos deltagarna.

Ny samverkansform

Syftet med nätverken är att utveckla sammansvetsade team av individer med motsvarande roller som tillsammans kan utvecklas, byta erfarenheter och lära av varandra.

Redan i ett tidigt skede av projektet väcktes tankar kring att skapa någon form av nätverk. Vi vill ta vara på de fantastiska möjligheter till samverkan som finns här, där tio av Sveriges största industriföretag deltar i samma satsning. Genom att etablera nya samverkansformer kan vi få till långsiktiga effekter som gör nytta för såväl individen som företaget och industrin i stort, säger Emma Linnman, projektledare för Ett kompetenslyft för Sverige.

Värdefullt med nischade nätverk

Planen är att de fyra nätverken ska träffas en gång i kvartalet under projekttiden. Efter satsningens slut är ambitionen att de ska leva vidare på egen hand och fortsätta vara ett värdefullt forum även i framtiden.

Träffarna ska fungera som en genväg till att skapa ett bra professionellt nätverk – något som vanligtvis tar tid och kraft att bygga upp. Att få nätverka med andra som delar samma yrkesroll är värdefullt, så jag tror att deltagarna kommer vilja driva vidare detta av egen vilja och kraft. Från tidigare erfarenhet vet vi att nischade nätverk är efterfrågat, avslutar Johan Stunz, projektledare Nercia Utbildning.

Deltagare i Ett kompetenslyft för Sverige kan gå kurser som ger högskolepoäng inom ramen för projektet. Mälardalens högskola erbjuder utbildningar som möter delar av företagens kompetensbehov.

Ett av områdena som vi arbetar med i Ett kompetenslyft för Sverige är att stärka samverkan mellan industriföretag och utbildningssystemen i länet och nationellt. Vi strävar också efter att de deltagande individerna ska få ta del av utbildning som stärker dem i deras kompetensutvecklingsresa eller som löser ett specifikt kompetensbehov hos företaget. Nu finns det möjlighet för deltagande individer att inom ramen för projektet – som ett komplement till övriga utbildningar – gå kurser som ger högskolepoäng hos Mälardalens högskola (MDH).

Om kurserna 

MDH har i nära samarbete med industrin tagit fram nätbaserade kurser för yrkesverksamma som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De erbjuder kurser inom bland annat miljö- och energiteknik, mjukvaruutveckling, innovationsteknik, smart produktion och tillämpad AI. Kurserna har formella behörighetskrav men det är även vanligt med antagning genom validering av reell kompetens – alltså genom att individen kan påvisa att hen tillgodogjort sig kompetensen på annat sätt än genom det formella skolsystemet.

Läs mer på MDU - Fortbildning och kompetensutveckling (www.mdu.se)

Kompetensutvecklingsinsatserna i Ett kompetenslyft för Sverige kommer beröra fler än 10 000 individer över hela landet.

Industriföretagen som deltar i Ett kompetenslyft för Sverige har sina säten eller huvudkontor i Västmanland. Men de deltagande företagen har även arbetsställen och anläggningar på flera andra platser i Sverige. Tiotusen industrianställda från norr till söder över hela landet deltar eller kommer delta i de utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som genomförs inom ramen för projektet. På kartan nedan visar nålarna på vilka orter insatser bedrivs.

Utbildningsinsatser med nationell påverkan

De deltagande företagen i Ett kompetenslyft för Sverige omsätter tillsammans över 50 miljarder kronor. Majoriteten av produkterna går på export, något som bidrar till Sveriges ekonomi som helhet. Genom insatser som bidrar till stärkt kompetens och digitaliserade och förnyade organisationer, stöttas företagens utveckling och tillväxt – och därmed hela Sveriges.

Cybersäkerhet, psykisk ohälsa och ledarskap i virtuella team – några av de utbildningar som Alstom påbörjar under våren.

I dag den 2 mars 2021 startar Alstom upp sina första utbildningar inom ramen för Ett kompetenslyft för Sverige. Under våren kommer bolaget fokusera på utbildningar inom bland annat Excel, cybersäkerhet, företagsekonomi, psykisk ohälsa, systemutveckling och ledarskap.

Alstom var deltagande företag i projektet Smart kompetens för industrin som bedrevs mellan 2018 och 2020 och som också fokuserade på kompetensutveckling av anställda inom industrin. Nu fortsätter de sin kompetensutvecklingsresa i Ett kompetenslyft för Sverige.

Bolaget har som mål att alla deras medarbetare och arbetsställen ska få möjlighet att ta del av kompetensinsatserna kopplat till projektet. För att effektivisera sin interna kommunikation kring utbildningsutbudet i Ett kompetenslyft för Sverige har de valt att integrera utbildningarna i sin befintliga plattform för dagligt lärande – något som underlättar utmaningen med att nå ut till alla medarbetare med erbjudandet.

I dag hade Region Västmanlands projektledning tillsammans med Nercia Utbildning den första företagsträffen för 2021 tillsammans med våra tio deltagande företag.

Träffarna genomförs varannan månad och är dels ett sätt för projektledningen att kommunicera med de deltagande företagen, dels ett sätt för företagen att lära av varandra och dela med sig av erfarenheter och utmaningar.

Vissa av företagen är redan igång med kompetensutvecklingsinsatser för medarbetarna, medan andra kommer genomföra de första utbildningarna under våren. Det handlar bland annat om utbildningar inom förändringsledning, självledarskap, digitalisering och LEAN.

Gäster på dagens företagsträff var representanter från Mälardalens högskola som berättade om sitt utbildningsutbud inom industri och teknik.

Vi arbetar med tre målområden

• kompetensutveckling på individnivå
• strategisk kompetensförsörjning på organisationsnivå
• samverkan mellan region, utbildningsaktörer och företag på systemnivå

Ett kompetenslyft för Sverige startar nu i samarbete med upphandlad leverantör Nercia Utbildning upp insatserna för att stärka kompetensen i svensk industri.

I dag (20 oktober 2020) startar utbildningsinsatserna i Ett kompetenslyft för Sverige. Först ut är Uponor i Västerås där man fokuserar på utbildning i digitala interna system.

Kompetensutvecklingsinsatserna som är planerade baseras på analyser från deltagande företag. Insatserna kommer ske inom flera olika områden och nivåer där digitalisering och förändringsledning är de mest prioriterade områdena. Insatserna innefattar även analys och omvärld, trender och utveckling samt ledarskap, medarbetarskap och självledarskap.

Insatserna syftar till att stärka deltagande individers ställning på arbetsmarknaden och samtidigt stärka företagens förmåga till omställning.

Europeiska socialfonden bidrar med 13 miljoner kronor direkt till utbildningsinsatserna. Resterande finansiering sker genom Region Västmanlands projektägarskap och deltagande företags engagemang i form av tid. Satsningen pågår till juni 2022.