Allt färre utbildar sig inom vård och omsorg och på industritekniska utbildningar
Nästan hälften av alla utbildningsgrupper i Västmanland beräknas ha brist på utbildade i förhållande till behovet på arbetsmarknaden år 2035. Det visar prognoser för länets framtida kompetensförsörjning.
Statistikmyndigheten SCB har på uppdrag av Sveriges regioner tagit fram regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser som ligger till grund för en rapport som Region Västmanland sammanställt. Rapporten presenterar tillgång och efterfrågan på utbildade och en beräkning på arbetsmarknadens läge år 2035.
Visar balans, brist eller överskott på arbetskraft
Genom att sätta hur många som utbildas inom ett område i relation till det förväntade behovet på arbetsmarknaden kan man få fram trender kring om det i framtiden kommer att bli balans, brist eller överskott på arbetskraft inom en viss utbildningsgrupp. Ett exempel på ett område där det förväntas bli stor brist i länet är inom vård och omsorg. Där väntas pensionsavgångarna bli större än genomsnittet på hela arbetsmarknaden, samtidigt som det är relativt få ungdomar som valt vård och omsorg som sitt förstahandsval till gymnasiet i höst. Ett annat exempel är industritekniska utbildningar, där länets tillgång på utbildade beräknas minska med cirka 40 procent fram till år 2035.
Allt svårare att rekrytera
Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att länets företag ska kunna växa och vara konkurrenskraftiga och för att den offentliga sektorn ska kunna attrahera relevant kompetens. Men det blir allt svårare att rekrytera, uppger arbetsgivare såväl i länet som i riket som helhet. De regionala prognoserna visar tydligt de utmaningar som vi i Västmanland står inför.
Prognoser viktiga för kompetensförsörjningsarbetet
Med hjälp av trendrapporter och prognoser kan alla vi som jobbar med kompetensförsörjning tillsammans se var det behöver göras insatser för att motverka obalansen på arbetsmarknaden – med stöd av vår länsgemensamma kompetensplan. För oss på Region Västmanland är det en viktig grund när vi ska göra prioriteringar och föra dialog med utbildningsanordnare, branschföreträdare och arbetsgivare. Prognoserna kan även vara bra för föräldrar eller målsmän och för studie- och yrkesvägledare att ta del av, för att ha en framtidsberäkning att titta på när man samtalar med unga som ska välja program till gymnasiet.