Företagsklimatet i Västmanland förbättras
En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att företagsklimatet i Västmanland är bättre i år än 2020. Kommunerna Kungsör och Hallstahammar får särskilt höga betyg.
Svenskt Näringsliv genomför varje år en enkätundersökning för att mäta hur företagare i Sverige upplever det lokala företagsklimatet. Enkätsvaren ligger sedan till grund för en ranking som publiceras senare i höst. Men redan nu går det att se vilket sammanfattande omdöme länets företagare ger sin kommun. Det sammanfattande omdömet sätts på en sexgradig skala där fyra eller högre är ett bra betyg.
Positiva resultat för flera av länets kommuner
Särskilt glädjande är det för Kungsörs kommun som med ett omdöme på 4,3 är en av topp tio kommuner i Sverige vad gäller företagsklimat. Kommunen har förbättrat sitt omdöme varje år sedan 2016. Hallstahammars kommun är näst bäst i länet med ett omdöme på 4,1. Norbergs kommun förbättrade sitt omdöme kraftigt och är nationellt en av kommunerna som tar störst kliv uppåt.
Satsningar ger resultat
Ökningarna i några av länets kommuner är goda exempel på att det går att förbättra företagsklimatet. Det är viktigt för att näringslivet ska utvecklas med växande företag, fler jobbtillfällen och mer resurser till vår gemensamma välfärd. Företagarna i Västmanland ger även förhållandevis goda betyg till länets fysiska infrastruktur i form av vägnät, tåg och flygförbindelser, liksom till den digitala infrastrukturen i form av mobilnät och bredband. Både transportinfrastruktur i form av person- och godstrafik, samt digital infrastruktur är viktiga förutsättningar för näringslivet.
Vi i Region Västmanland arbetar för att främja en hållbar regional tillväxt och för att företag ska ha goda förutsättningar att utvecklas och etablera sig i länet. Det gör vi genom att löpande samordna insatser i hela länet och genom olika former av ekonomiska stöd, både riktat direkt till företag och till olika utvecklingsprojekt.
Hur går det med utvecklingen i länet?
Vi följer kontinuerligt upp hur det går med utvecklingen i länet och statistiken från Svenskt Näringsliv är bara en av flera källor som används vid uppföljningen av den regionala utvecklingsstrategin 2030. Det har till exempel även kommit nya siffror till delmålet ”Öka andel elever som fullföljer sina studier” som visar att andelen ungdomar som börjat högskolestudier efter gymnasiet har ökat. Till delmålet ”Minska andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll” kan vi dock se en försämring i den senaste mätningen. Det är fortsatt stora skillnader i ekonomisk utsatthet mellan barn med svensk och utländsk bakgrund.
I vårt webbaserade uppföljningssystem för den regionala utvecklingsstrategin kan du löpande följa utvecklingen i länet. Systemet uppdateras när ny statistik finns tillgänglig.