Så följer vi upp arbetet
Målområde 1: Ökad innovationsförmåga och förnyelsetakt
Näringslivets förnyelseförmåga
Index över förnyelseförmåga är ett sammanfattande mått som syftar till att fånga upp förmåga till nyskapande, ett positivt klimat för förändring och förnyelse samt tillgång till fysiskt kapital i alla Sveriges län. Förnyelseförmåga är ett av tre delindex i ett sammantaget Innovationsindex, som tas fram av Reglab vartannat år. Källa: Innovationsindex – Reglab
Näringslivets marknadsförmåga
Index över marknadsförmåga är ett sammanfattande mått som syftar till att fånga upp faktisk förmåga till kommersialisering och tillgång till internationella nätverk i näringslivet i alla Sveriges län. Marknadsförmåga är ett av tre delindex i ett sammantaget innovationsindex som tas fram av Reglab vartannat år. Källa: Innovationsindex – Reglab
Målområde 2: Breddat näringsliv och ökad sysselsättning
Nystartade företag per tusen invånare
Under 2023 startades knappt 1 500 nya företag i Västmanland. Det var ca 200 färre än året innan. Nyföretagandet har gått ner både i länet och riket under det senaste året. År 2023 startades det i Västmanland 11,5 nya företag per tusen män i åldern 16-64 år och 5,3 nya företag per tusen kvinnor åldern 16-64 år. Källa: Tillväxtanalys
Målområde 3: Stärkt konkurrenskraft och ökad produktivitet
Andel företag som vill växa
Med tillväxtvilja avses företag som vill växa både genom att öka antalet anställda, öka omsättnigen eller bådadera i kombination. Normalt ökar tillväxtviljan med storleken på företaget. Andelen småföretag som vill växa har minskat från drygt 75 procent år 2008 till ca 71 procent år 2023. Västmanland ligger något under riksgenomsnittet.
Ekonomins utsläppsintensitet
Diagrammmet visar utsläppsintensitetens utveckling sedan år 2015 och avser utsläpp av växthusgaser, mätt som CO2-ekvivalenter (ton per år) dividerat med bruttoregionprodukten (löpande priser, mkr). Utsläppen av växthusgaser har minskat i både Västmanland och Sverige sedan 2010. Det betyder att utsläppen per BRP/BNP krona blir lägre, vilket indikerar en effektivare produktion av varor och tjänster.
Källor: Nationella emissionsdatabasen och Statistiska centralbyrån, Regionalräkenskaper