Region Västmanland logotyp
Utveckla Västmanland
Till innehåll
Region Västmanland logotyp
Utveckla Västmanland
Hälsofrämjande skolutveckling för att stärka skolframgång

Psykisk hälsa

När barn och unga får kunskap och förståelse för vad psykisk (o)hälsa är, vad som är normala känslor och en naturlig del av livet ges de bättre förutsättningar att må bra.

De första åren i livet lägger grunden för den psykiska hälsan senare i livet. Eftersom både sociala och psykologiska faktorer har betydelse är det bra att satsa på tidiga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga. Barn och ungas psykiska hälsa är en viktig samhällsfråga och något som många behöver kraftsamla kring. Skolan är en viktig aktör i det arbetet eftersom lärmiljön och skolsituationen har stor inverkan på individens livskvalitet. Genom att fokusera på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och bidra med kunskap, konkreta verktyg och aktiviteter kopplat till ungas psykiska hälsa ger vi barn och unga bättre förutsättningar att må bra och lyckas i skolan.

Psykisk hälsa – ett paraplybegrepp

Vad är psykisk hälsa?

 En god psykisk hälsa är en grundläggande resurs för att kunna hantera livets upp- och nedgångar. WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som personen lever i. Den här definitionen utgår Folkhälsomyndigheten från och de har tillsammans med Socialstyrelsen, Statens Beredning för Medicinsk och Social utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) enats om gemensamma beskrivningar av centrala begrepp inom området psykisk hälsa. De definierar psykisk hälsa som ett paraplybegrepp som innefattar psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. 

Förklaring av begrepp

Psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa. Psykiskt välbefinnande handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga. Psykiskt välbefinnande handlar om att kunna balansera positiva och negativa känslor, att känna tillfredställelse och mening med livet, ha goda sociala relationer, engagemang, och att utveckla och uppnå sin inre potential. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka. Psykiskt välbefinnande kan ses som en grundläggande resurs för att kunna klara av livets olika svårigheter​.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av olika svårighetsgrad och varaktighet. Det omfattar psykiatriska tillstånd och psykiska besvär.

Psykiska besvär

Psykiska besvär kan vara nedstämdhet, oro eller sömnsvårigheter, även kroppsliga besvär (somatiska) som huvudvärk, magont eller yrsel kan förekomma. Psykiska besvär som uppstår på grund av vanliga påfrestningar går ofta över och lättar när situationen förändras, eller när personen själv löser problemen eller anpassar sig till dem. Psykiska besvär som håller i sig och är svårare kan även innebära större svårigheter, så som att klara av vardagen. 

Psykiatriska tillstånd

Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa som är medicinskt diagnosticerad. För att en diagnos ska kunna ställas måste flera symtom föreligga och symtomen ska ha funnits tillräckligt lång tid för den aktuella diagnosen. Ibland kan även funktionsförmågan vara nedsatt. Psykiatriska tillstånd delas in i psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Psykiska sjukdomar och syndrom

Psykiska sjukdomar och syndrom kan uppstå när som helst under livet, men en stor andel sker redan under barn- och ungdomsåren. Exempel på tillstånd är depression, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, skadligt bruk och beroende av alkohol eller droger samt bipolär sjukdom och psykossjukdomar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) visar sig i barndomen och kvarstår oftast i vuxen ålder. Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning. 

Självmord – suicid

Det finns samband mellan psykisk ohälsa och suicid, där suicid är den yttersta konsekvensen av stort lidande. Även andra problem kan öka risken för suicid, t.ex. arbetslöshet, svåra spelproblem, bristande socialt nätverk och ekonomiska svårigheter. Suicid kan ses som en psykologisk olycka och en följd av psykiska och fysiska påfrestningar.

Stärk den psykiska hälsan​

Folkhälsomyndigheten har tagit fram filmen ”Vad är psykisk hälsa”, som på ett enkelt sätt förklarar vad psykisk hälsa och andra närliggande begrepp innebär. De har även tagit fram webbsidan "Din psykiska hälsa" för att öka kunskapen om psykisk hälsa. Här kan du lära dig mer om vad som påverkar det psykiska måendet, vad man kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.  

Insatser för psykisk hälsa finns på olika nivåer​

Arbetet för psykisk hälsa omfattar hela kedjan, från hälsofrämjande och förebyggande åtgärder till tidiga insatser, vård och behandling. För de flesta barn och unga är främjande insatser, som exempelvis en bra skolgång och goda relationer till sina föräldrar tillräckligt för att de ska må bra. För andra kan hjälp och stöttning behövas för att de ska kunna utvecklas och må bra och för en liten del av dessa behövs specialiserade insatser. 

Insatser för psykisk hälsa finns på olika nivåer och det finns tre olika strategier som är mest effektiva, vilket pyramiden visar:

  • Att vända sig till alla – universella insatser
  • Att vända sig till några – selektiva insatser
  • Att vända sig till få – indikerade insatser

Universella insatser

Basen utgörs av universella hälsofrämjande insatser som ges till alla barn och unga. Här finns b.la. föräldraskapsstöd, elevhälsan, familjecentraler, ungdomsmottagningar och insatser som syftar till att skapa en hälsofrämjande skola som är trygg och tillitsfull och där elevernas möjligheter till skolframgång säkras. De universella insatserna är mer kostnadseffektiva, eftersom de erbjuds till alla och ju tidigare insatser sätts in, desto större är sannolikheten att problem inte uppstår eller inte blir så stora.

Selektiva insatser

Det mellersta lagret utgörs av det selektiva stödet och handlar om att vända sig till några. Det innefattar insatser, stöd och hjälp till de som visar tidiga tecken på ohälsa, utgör någon slags riskgrupp eller där det finns varningssignaler på att viss problematik finns. Här ges stöd oavsett om problemen är psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska. Elevhälsan och barn- och ungdomshälsan är viktiga i denna del. ​

Indikerade insatser

På toppen av pyramiden finns det indikerade stödet som handlar om att vända sig till få. Det är specialiserade insatser, exempelvis från barn och ungdomspsykiatrin (BUP) eller socialtjänst som behövs när barnet eller ungdomen har omfattande och/eller allvarlig problematik. De individer som är målgrupp för dessa insatser har ofta redan kontakt med till exempel socialtjänsten och/eller psykiatrin och har genomfört eller är i behov av en utredning och medicinering.

Vi behöver finnas och arbeta på alla dessa nivåer för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa men även finnas där för att hjälpa de med psykiatriska sjukdomar. Psykisk ohälsa innebär ofta allvarliga konsekvenser för den som lider av det och dess anhöriga, som exempelvis förlorade arbetskostnader och missad skolgång. Eftersom detta även bidrar till stora samhällskostnader är det viktigt att satsa på tidiga insatser tidigt i livet. 

Barn och ungas psykiska hälsa

Barn och unga behöver rustas för livet 

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för den psykiska hälsan under hela livet. Barns och ungas psykiska hälsa förändras hela livet och påverkas av vad de gör, hur de lever och vad de är med om. De saker som påverkar den psykiska hälsan kallas för skyddsfaktorer och riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer en person utsätts för, desto större är risken för psykisk ohälsa. Däremot kan skyddsfaktorerna mildra effekten av riskfaktorerna. 

Alla barn och unga har rätt att få stöd när det behövs, att rustas för livet och dess utmaningar och att kunna utvecklas för att nå sin fulla potential. En trygg och god uppväxt och att klara skolgången är de starkaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa på lång sikt. Andraviktiga skyddsfaktorer, som även har stöd i forskning, är att tidigt lära barn uttrycka hur de mår och känner och att barn har en god relation till en förälder eller annan viktig vuxen. Genom att vi lär våra barn att sätta ord på känslor och berätta för någon om hur de mår ger vi dem ett bra skydd för framtiden. När barn och unga kan prata om känslor och mår bra, minskar det risken för allt från att misslyckas i skolan, skolfrånvaro, och missbruk till depression och självmord längre fram i livet. 

Eftersom ungefär hälften av all psykisk ohälsa framträder för första gången innan 15 års ålder är det viktigt att satsa på främjande och förebyggande insatser tidigt i livet, i stället för att enbart agera när psykisk ohälsa redan har uppstått. Det är gynnsamt både för den enskilde individen och för samhället i stort.

Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa 

Allt fler barn och unga rapporterar om psykisk ohälsa. De uttrycker i högre grad en oro för att inte passa in, en ökad press i skolan och en stress för att inte leva upp till sina egna och föräldrarnas förväntningar. Att må psykiskt dåligt kan innebära allt från att känna stark oro, ångest, rädsla och panikångest till nedstämdhet, depression och självmordstankar. Den psykiska ohälsan bland unga är en viktig samhällsfråga, inte minst eftersom det skett en ökning i Sverige under många år samtidigt som det har förstärkts av pandemin. 

Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att andelen unga med psykosomatiska problem har fördubblats sedan 1980-talet och drabbar nu nästan hälften av 15-åringarna. En försämring i det psykosomatiska måendet går även att se hos yngre barn. Skolbarns hälsovanor visar att psykosomatiska besvär som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013 och 2018. Bland tjejer har andelen ökat från 30 till 41 procent, medan den för killar ökat från 19 till 30 procent. 

I Västmanland visar statistik från Liv och hälsa ung 2020 att det finns en könsskillnad gällande fördelningen av psykiska besvär i form av ängslan, oro och ångest, se diagram. Det är vanligare med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro och ångest bland tjejer än bland killar. *Andel (%) unga i årskurs 9 och 2 på gymnasiet med psykiska besvär i form av ängslan, oro eller ångest fördelat på kön. 

Det finns en könsskillnad gällande fördelningen av psykiska besvär i form av ängslan, oro och ångest

Barn och ungas bild för att må bättre

Lyssna, vi har något att säga!

UNICEF har i samarbete med Karolinska Institutet och Trygg-Hansa tagit fram rapporten ”Lyssna, vi har något att säga!”Syftet med rapporten är att låta barn och unga få komma till tals om vad de själva tror orsakar psykisk ohälsa och vad de tycker behöver göras för att fler barn och unga ska må bättre.​

Några av de vanligaste orsakerna som barn och unga själva upplever är de främsta riskfaktorerna för psykisk ohälsa är:

  • Omgivningens förväntningar
  • Betygsstress och prestationsångest 
  • Mobbning och en rädsla för att bli utanför 
  • En oro för klimatet och framtiden
  • Självbild och personlig image
  • Sociala medier​​
  •  

Vad tycker barn och unga att skolan kan göra för att minska risken för psykisk ohälsa? ​

I rapporten ”Lyssna, vi har något att säga!” fick barn och unga även tycka till om vad de anser att skolan ska göra för att minska risken för psykisk ohälsa. De kom fram till följande punkter: 

  • Normalisera psykisk ohälsa från tidig ålder
  • Prata om könsnormer, machokultur och svårigheter att visa känslor
  • Bemöt stökiga barn med större förståelse
  • Se individen – vissa behöver pushas, andra inte
  • Underlätta kommunikationen mellan föräldrar med oroliga barn
  • Sänk tröskeln till skolkuratorn
  • Informera hur man söker professionell hjälp
  • Guida barn och deras familjer till professionell hjälp vid behov
  • Fråga eleverna aktivt hur de mår 
  • Ingrip mer aktivt vid mobbing, ”straffa” rätt person 
  • Skapa trygga platser efter skoltid

Det här behöver vi, For a better day

For a better day är ett initiativ som startades av Tim Bergling Foundation tillsammans med Bris, Mind och Suicide Zero för att samla in barn och ungas tankar, förslag och idéer för en bättre morgondag. Syftet var att få en samlad bild av vilka utmaningar barn och unga står inför samt vad de upplever sig behöva för en bättre dag och för att minska den psykiska ohälsan. Målet med initiativet är att motverka psykisk ohälsa och förhindra att någon ska behöva se självmord som enda utväg, vilket idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige. Man vill också minska stigmat kring dessa frågor genom att prata om dem mer öppet och i ett mer naturligt sammanhang.   ​

Resultaten som kommit in visar att barns och ungas bild över vad som får dem att må dåligt pekar på följande områden: 

  • Skolan
  • Vården och hjälpen 
  • Stigmat och fördomarna
  • Livet och framtiden
    • Oro för vuxenlivet 
    • Samhällets negativa påverkan på psykisk ohälsa 
    • Ensamhet 
    • Ideal och prestationskrav 
    • Fysiskt samt sexuellt våld 
    • Mobbning 

Barn och ungas bild över vilka områden de tycker påverkar deras mående och psykiska hälsa samt där de vill se en förändring stämmer bra överens med den bild som forskning och olika myndigheter ger. Eftersom det är våra barn och unga som ger oss en framtid är det viktigt att vi lyssnar och agerarDet är också vårt ansvar att vi gör det, här och nu. Samhället har en skyldighet enligt lag att ta barn och ungas röster på allvar, men har också allt att vinna på att göra det.​​

Psykisk hälsa

Satsa på psykisk hälsa i skolan

Förskola och skola möter många barn och unga och har en central roll i arbetet med att främja deras psykisk hälsa.

Flera starka skyddsfaktorer för psykisk hälsa har koppling till skolan vilket visar på hur viktig skolan är för elevernas hälsa och välbefinnande. Eftersom den är en av de viktigaste platserna för att förebygga psykisk ohälsa kan skolan göra stor skillnad genom att ha hälsofrämjande och förebyggande insatser som genomsyrar den vardagliga verksamheten och omfattar all skolpersonal.

Psykisk hälsa på schemat ​

Barn och ungas önskemål 

Ett tydligt önskemål som lyfts av barn och unga är att psykisk hälsa borde bli ett eget ämne i skolan. De vill se schemalagda lektioner där eleverna får information och utbildning om psykisk hälsa och vad de kan göra för att främja det psykiska måendet. Här har forskare dock sagt att det är viktigt att ha med sig att det kanske är av vikt att inte tillföra ännu ett ämne som är betygsgrundat då stressen över betygen kan bli större bland barn och unga. I stället kanske psykisk hälsa bör integreras i de befintliga ämnena. 

Barn och unga vill också få kunskap om när det är dags att söka hjälp och var man kan få hjälp. Ett annat önskemål är att skolan bjuder in olika hjälpinstanser som får presentera sig, på så vis ökar förståelsen och mötet mellan barn och unga och vården kan avdramatiseras. När instanser som exempelvis socialtjänsten kommer till skolan och berättar vad de jobbar med och hur de kan vara till hjälp för barn och unga minskar tröskeln för att våga söka hjälp.

Lär barn och unga om psykisk hälsa

Kunskapshöjande insatser om vad psykisk hälsa är samt hur barn och unga kan hantera sin egen och andras psykiska ohälsa är något som har stor betydelse. När skolan lär barn och unga om psykisk hälsa och hur den kan hanteras, har det en positiv effekt på det psykiska välmåendet. Det minskar även förekomsten av inåtvända psykiska problem. Det är viktigt att skolan bidrar till att normalisera psykisk ohälsa och pratar om att alla har en psykisk hälsa, att ens mående pendlar och att detta är helt naturligt. Ofta är det tabu att prata om psykisk ohälsa i skolan vilket kan göra att de som har psykiska problem skäms över dem och döljer dem för andra. Genom att ge barn och unga ökad kunskap och information om vad psykisk hälsa är och att vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa kommer vi ett steg närmare att minska stigmat och att mer öppet kunna prata om att man mår dåligt. Vilket är av vikt för att tidigt kunna upptäcka personer i behov av vård.

Psykisk hälsa under skoldagen för både elever och skolpersonal

Barn och unga behöver ges kunskap och verktyg för att själva kunna påverka hur de mår. Detta är något som behöver ses som en naturlig del i skolan och som får ta plats i den ordinarie undervisningen. De kunskapshöjande insatserna är effektiva när de riktar sig till alla elever i en klass eller en skola. Samma effekt ses även när insatserna riktas specifikt till barn som har särskild risk att utveckla psykiska problem. Förutom att höja kunskapen hos eleverna är det också viktigt att lärare och övrig skolpersonal har rätt kompetens. Skolpersonal och andra vuxna har en viktig roll i ungas liv och syftet är inte att unga på egen hand ska ta ansvar för sin psykiska hälsa. All skolpersonal måste ges samma möjligheter till kunskapshöjande insatser så att de kan möta eleven, vågar fråga om hur hen mår och lär sig känna igen tidiga tecken på psykisk ohälsa. Det centrala i det här är att få kunskap, verktyg och möjlighet att påverka.

Minska upplevd skolstress och betygskrav

Ökade krav och skolarbetet stressar​

Enligt barn och unga är stress, press och höga krav den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa. Många upplever att höga krav från skolsystemet, kopplat till betyg och framtid, leder till press och i förlängningen också psykisk ohälsa. Barn och unga önskar mindre press från skolan exempelvis genom att sänka kraven och ta bort betyg i låg ålder. Flera menar också att skolan, i form av läxor och uppgifter, alltid följer med dem hem och inkräktar på fritiden. Det innebär att vissa barn och unga aldrig får ett avbrott från skolan och att stressen och pressen ständigt är närvarande, även i hemmet.

Bilden som barn och unga ger stämmer överens med den bild som forskning ger, att skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Sedan skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg har det skett en markant ökning av psykiska besvär. Många barn och unga känner sig stressade av alla de krav de känner i skolan. Undersökningen Skolbarns hälsovanor visar att allt fler unga uppger att de har besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Besvären är vanligare bland elever som uppger att de är stressade över skolarbetet. I Västmanland visar resultat från Liv och hälsa ung 2020 att det som stressar unga mest är skolprestationer, följt av framtiden och balansen mellan skola och fritid, se diagram.

Andel (%) unga i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet och hur olika livsområden gör en ganska eller mycket stressade

Verktyg som kan minska upplevelsen av skolstress

Det finns metoder och verktyg som kan användas för att minska elevernas upplevda skolstress, bland annat tydlighet kring krav och förväntningar och en återkommande struktur, vilket skapar tydlighet och begriplighet för eleverna. Även förväntningar är en faktor som påverkar den psykiska hälsan. De elever som anger att de tror att läraren tycker att de är medelbra eller under genomsnittet i skolan rapporterar oftare psykosomatiska besvär.

BRIS har tagit fram några tips som föräldrar och andra viktiga vuxna kan använda sig av när barn och unga upplever stress i skolan. De kan även användas inom skolan i mötet med eleven eller dess förälder. 

Informera skolan
Prata kontinuerligt med barnets lärare, eller barnet/eleven för att få reda på hur de upplever att det går i skolan samt hur läxor och prov planeras så det inte ligger flera prov för tätt. 

Rutiner
Hjälp barnet/eleven att hitta bra rutiner i vardagen som tillräckligt med sömn, tid för frukost före skolan, fysisk aktivitet och rörelse samt vikten av nedvarvning innan läggdags. Tillsammans med barnet/eleven kan ni se över vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.

En sak i taget
Stötta barnet/eleven i att sortera och prioritera i vad som är viktigast just nu och vad som kan vänta. Gör en skoluppgift i taget. Det kan vara bra att ha fasta dagar eller tider för läxor och skoluppgifter så att barnet/eleven vet när hen kan vara ledig.

Lätta i schemat
Att barnet/eleven har en meningsfull fritid är bra eftersom det kan vara en plats för återhämtning. Men det kan också vara kopplade till prestation. Det är viktigt att se över hur mycket tid aktiviteterna tar från annat, oavsett om det är träning eller musikklass. Om det behövs, kan det vara bra att prata om vikten av träningsfria kvällar och helger. 

Familjens hälsa
Alla familjer går igenom tuffa perioder som exempelvis skilsmässa, mycket jobb och ekonomiska problem, allt detta kan påverka måendet hos både barn och vuxna. Det kan bli svårare att hänga med i undervisningen och koncentrera sig på skolarbetet. Prata med barnet/eleven om hur det är hemma och fånga in hur barnet/eleven mår. Om barnet/eleven har svåra besvär kan det vara av vikt att hjälpa hen vidare till kurator eller liknande på skolan. 

Var nyfiken och intresserad
Barnet/eleven kanske är särskilt duktig på att rita, göra filmer eller utföra något annat. Uppmuntra det intresset och ställ frågor om hur det väckt barnets/elevens nyfikenhet och vad det är i det som motiverar att fortsätta. Kanske går det att hitta delar i intresset som går att använda på skoluppgifterna.

Peppa!
Att peppa och ha förväntningar är bra. När barnet/eleven får höra att hen kan klara en uppgift får det effekt.

Fysisk aktivitet under skoldagen​

Daglig fysisk aktivitet är bra för barn och ungas psykiska hälsa. Det kan exempelvis bidra till ökat välbefinnande, göra det lättare att koncentrera sig, ge bättre kognition och skydda mot ångest och depression. Andra hälsoeffekter av regelbunden daglig fysisk aktivitet och rörelse är förbättrad livskvalitet och stresshantering samt stärkt självkänsla och social kompetens. Även om rörelse och fysisk aktivitet är bra för den psykiska hälsan kan det också skapa en ohälsa. Det är flera barn och unga som menar att idrottslektionerna, med den prestation som krävs, på många sätt kan vara med och bidra till ångest. Omklädningsrummet kan även ge upphov till psykisk ohälsa om den är otrygg, exempelvis om det förekommer en tuff jargong eller mobbning i omklädningsrummet. 

Det är viktigt att det finns insatser under skoldagen som ökar den fysiska aktiviteten och rörelsen hos barn och elever. Detta eftersom det stärker deras psykiska hälsa och minskar graden av depressiva symtom. Skolpersonalen kan med fördel öka elevernas aktivitetsnivå under skoldagen genom mer planerad fysisk aktivitet och inslag av rörelsepauser under lektionerna. Utöver att öka rörelse och fysisk aktivitet under skoldagen är det också viktigt att fånga in elevernas tankar och hur idrottslektionerna och omklädningsrummet påverkar deras mående.  

Läs mer om fysisk aktivitet under avsnittet Levnadsvanor

Socialt stöd och relationer

Vikten av att ge stöd och lyssna

Socialt stöd från lärare, har starkt stöd i forskning, och sägs vara en av de viktigaste faktorerna för ungas psykiska hälsa. När elever upplever stöd från lärare, oavsett om det är ämnesrelaterat eller relationellt, ger det ett skydd mot psykisk ohälsa och en minskning av inåtvända psykiska problem. Genom att skolan ser till att alla barn och unga får det stöd de behöver skapas förutsättningar för ett bättre psykiskt välbefinnande. Här finns det en önskan från barn och unga att det finns tid och utrymme från lärare att bli lyssnad på som elev. Men också att de hela tiden vet att det finns en vuxen att vända sig till om de skulle må dåligt över något. Utöver ett starkt socialt stöd från lärare är det även viktigt med goda relationer över lag, oavsett om det är till lärare, föräldrar, andra viktiga vuxna eller jämnåriga. Att barn och unga har goda relationer och ett socialt nätverk är något som stärker deras psykiska hälsa. 

Skolan viktig relationsskapare

Skolan kan möjliggöra detta viktiga relationsskapande arbete och det kan ske i samverkan mellan olika nivåer, till exempel i samarbete med elevhälsan, skolledning och föräldrar. Relationen till lärarna är något som har en särskilt stor betydelse i skolan, därför behöver lärares möjligheter och förutsättningar för att stödja eleverna förbättras och utvecklas. Erfarenheter från elever visar att de vill ha goda relationer som lyfter dem, att de blir respekterade och att vuxna är lyhörda för deras behov. Deras psykiska hälsa och välbefinnande stärks i goda möten, exempelvis under rasten och i samtal med andra elever och vuxna i skolan som till exempel en lärare, en vaktmästare eller en skolsköterska. För eleverna är det viktigt att det finns ett klimat där de vågar be om hjälp och att vuxna på skolan visar att de finns tillgängliga och är lyhörda. Många vågar inte alltid be om hjälp när de mår dåligt och därför är det viktigt att personal på skolan pratar med eleverna och lyssnar in. 

Läs mer om goda relationer under avsnittet Stödjande relationer

Motverka mobbning, i skolan och utanför

Rädsla för att bli mobbad, utfryst eller utanför är ett vanligt orosmoment hos barn och unga. Det är något som kan begränsa deras möjligheter att våga vara sig själva, att se ut eller klä sig som de vill. För många barn och unga har mobbning varit början för ett liv präglat av psykisk ohälsa. 

Det är nolltolerans mot kränkningar i förskolan och skolan. Skolpersonal har ett ansvar att se till att alla barn och unga har en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla former av mobbning som har koppling till skolan ska anmälas och utredas, oavsett om det skett i korridoren, på skolgården eller på internet. Skolan har ett ansvar att alltid reda ut vad som hänt och sätta in åtgärder som leder till att kränkningarna slutar. 

Mobbning är något som behöver tas på större allvar och det måste finnas ett aktivt arbete med att förhindra mobbning i, men också utanför, skolan. Här kan skolan se till att det finns synliga lärare eller annan skolpersonal på raster, att man arbetar för att skapa en tryggare skolmiljö i stort, men också att man i klassrummet uppmärksammar och pratar om mobbning. Ta del av organisationen Friends kunskapsbank för att få stöd i arbetet. 

Barn- och elevombudet har lyft följande fem steg för en skola fri från kränkningar: 

  1. Huvudmännen har huvudansvaret: Huvudmännen måste ta det yttersta ansvaret för att ingen elev blir kränkt i skolan.
  2. Gemensamt och systematiskt förebyggande arbete: Skolan måste tillsammans med elever, elevhälsan och skolpersonal arbeta förebyggande både på kort och lång sikt. 
  3. Låt lärarna vara ledare i klassrummet: Huvudmännen ska se till att lärarna har tid och kompetens för att vara goda ledare i klassrummet.
  4. Bygg bort riskområden med hjälp av eleverna: Se över hur den fysiska miljön kan öka tryggheten och fråga eleverna var i skolan de inte trivs och ”bygg bort” otrygga områden. 
  5. Se till att eleverna vet vilka de kan vända sig till: Var tydliga mot eleverna med vilka de kan vända sig till och se till att skolpersonalen lyssnar och tar eleverna på allvar.

Utbildningar och material om psykisk hälsa

Digitala utbildningar om psykisk hälsa

För alla unga är en kostnadsfri, digital utbildning i psykisk hälsa som stärker ungas möjligheter att må bra under tonårstiden. Utbildningen är framtagen av Trygg-Hansa i samarbete med bland andra Bris, ungdomar och forskare. Den är uppbyggd som en resa och består av fyra delar, som har fokus på hjärnan och vad unga behöver, och inte behöver, för att må bra. Innehållet i utbildningen är anpassat till ungas förutsättningar och behov samt till skolans läroplan. Som lärare kan du använda den som en del i undervisningen och genomföra den i sin helhet eller anpassa efter behov. Utbildningen har ett tydligt upplägg och en färdig struktur med exempelvis informativa filmer, uppdrag att göra både individuellt och i grupp samt möjlighet till råd och stöd via Bris dygnet runt. Den är främst skapad för högstadiet men passar även för gymnasiet och de äldre barnen på mellanstadiet.

Stör döden är en kostnadsfri digital utbildning där syftet är att stötta lärare i arbetet med elevernas psykiska hälsa. Fokus ligger på att skapa trygghet i de samtal lärare ofta har med sina elever, samt ge större kunskap kring psykisk ohälsa och självmord. Det är Suicide Zero, Mind och SPES som tillsammans med NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) tagit fram utbildningsmaterialet. Du som lärare kan genomföra utbildningen individuellt och på så sätt förhoppningsvis få med dig nya tankar, kunskap och strategier samt en större trygghet i arbetet med elevernas psykiska hälsa. Det går även bra att genomföra utbildningen som en del av det kollegiala arbetet, med tillfälle till gemensam reflektion. Utbildningen tar cirka 60 minuter att genomföra och är helt självinstruerande. Den vänder sig till dig som är lärare på högstadiet och gymnasiet.

Livsviktiga snack

Livsviktiga snack är ett initiativ av Suicide Zero och en del av deras suicidpreventiva arbete. Forskning visar att ju lättare barn har att prata om känslor och uttrycka hur de mår, desto bättre skyddade är de mot bland annat depression och självmord längre fram i livet. Materialet Livsviktiga snack riktar sig främst till föräldrar med barn mellan 9–12 år och innehåller fakta, tips och övningar som ska inspirera föräldrar att prata mer med sina barn. Materialet är framtaget av Suicide zero i samarbete med psykologer, psykiatrer, kuratorer, läkare och forskare. Tanken är att vi alla kan bli bättre på att samtala med våra barn, även om lite svårare saker i livet. Det handlar om att lyssna och att våga ställa frågor även om det ibland kan kännas obekvämt. Ofta vill man komma med en lösning på allting snarare än att bara lyssna. Genom att lyssna och lära barn att prata om sina känslor och mående rustar vi dem för livet och kan ge dem de bästa förutsättningarna för att möta tonårens, och livets, alla utmaningar. 

Livsviktiga snack finns också som en bok, som varje år skickas ut till alla föräldrar i Sverige som har en nioåring hemma. Den finns också på enkel svenska och i kortversioner på arabiska, engelska och somaliska. Skolan kan gärna sprida materialet vidare i de kanaler där ni normalt sett når föräldrar. 

Livsviktiga snack i skolan

Efter att Livsviktiga snack etablerades har många lärare, personal inom elevhälsan, fritidspedagoger och rektorer velat ha ett material som de kan använda i skolan. Livsviktiga snack i skolan är ett arvsfondsprojekt som är en fortsättning på Livsviktiga snack. De närmaste tre åren kommer Suicide zero i samarbete med elever och professionen utveckla projektet och ta fram ett kostnadsfritt material som ska möta skolornas behov. Syftet med projektet är att ge barn och unga i skolan möjlighet att träna på att prata om känslor, uttrycka hur de mår, hantera svåra situationer och be om hjälp när det behövs. På sikt ska det minska risken för depression och självmord längre fram i livet. Genom Livsviktiga snack i skolan inkluderas och förbättras förutsättningarna för fler barn och unga. 

Psykisk hälsa

Värdegrundsarbete och hantera livet​

Psykisk hälsa är en resurs som möjliggör mycket i livet. Att prata om hur vi mår och känner är förebyggande mot psykisk ohälsa och suicid samtidigt som det rustar oss för livet. 

Skolans värdegrundsarbete är en viktig del i arbetet med att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa samtidigt som det stärker samtal mellan elever och skolpersonal och är något som förbereder barn och unga för livet. Genom att förbereda barn och unga för livet lär vi dem att alla har en psykisk hälsa och att livet pendlar fram och tillbaka, ibland mår vi dåligt och ibland känner vi oss glada och fulla av energi. Det viktiga är att få kunskap så att man lär sig hur man kan hantera de tankar och känslor som kommer under livet.  

Värdegrundsarbetet är en viktig hälsofrämjande insats​

Skolan är en viktig arena när det handlar om att förebygga psykisk ohälsa och mänskligt lidande. Där läggs grunden för hur barn och unga kommer att se på sig själva och på andra. Skolans värdegrundsarbete ska genomsyra och integreras i hela utbildningen och undervisningen samt ske varje dag i klassrummet, i korridoren, på skolgården och i fritidshemmet. Barn och unga ska både få inhämta och utveckla kunskaper och värden. Vilket innebär att de ska få möjlighet att utveckla empati för och omtanke om andra. De ska också få möjlighet att utveckla ett solidariskt, jämlikt och jämställt förhållningssätt. Värdegrundsarbetet i skolan ska skapa ett klimat där barn och unga känner sig trygga och respekterade. Det ska också främja likabehandling och elevers rätt till att vara delaktiga och få inflytande. 

Arbetet handlar även om att vuxna i skolan ska ha likvärdiga förväntningar på och skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever. Genom värdegrundsarbetet finns det alla möjligheter att väcka samtal mellan barn, unga och skolpersonalen. Det handlar om att våga prata, men också att lyssna. Skolans generella värdegrundsarbete är en viktig hälsofrämjande insats som har stor betydelse för elevernas fysiska och psykiska hälsa. Det är också något som kan förbereda barn och unga för livet.  

Livet består av upp- och nedgångar

Att ibland må dåligt är en del av livet och den normala utvecklingen. Det är viktigt att prata med våra barn och unga om den verklighet de lever i, eftersom vi vet att livet innehåller upp- och nedgångar och att det kan påverka oss tillfälligt eller under en längre tid. När barns och ungas liv och vardag förändras, kan det påverka deras psykiska hälsa. Det kan handla om att det uppstår en situation i skolan som påverkar lärandet, att föräldrarna separerar, att pojk- eller flickvännen gör slut eller att det är något annat som sker. Barn och unga är olika mottagliga för förändringar och hanterar dem och sina känslor på olika sätt. Därför behöver vi ge dem en stabil grund att stå på så det blir lättare för dem att hantera livets utmaningar och minska risken för psykisk ohälsa. 

Socialt och emotionellt lärande handlar om hur barn och vuxna förstår och hanterar känslor, sätter och uppnår positiva mål, visar och känner empati för andra, skapar och behåller goda relationer och fattar kloka beslut. De här sociala och emotionella färdigheterna har stor betydelse för hälsan, för att lyckas i skolan och i livet. Studier visar att alla dessa färdigheter går att förbättra och stärka och där har skolan en betydande roll. 

Rusta barn och unga med livsfrågor

Barn och unga i skolåldern behöver kunna hantera starka känslor, koncentrera sig och samspela med andra. Därför är det viktigt att de får kunskap och lär sig att livet består av upp- och nedgångar och att det är helt naturligt att känna sig nere ibland. Skolan behöver rusta barn och unga med livskunskap, eller livsfrågor, som förebygger, främjar och stärker dem för livet. 

Svenska läkaresällskapet presenterade 2021 rapporten Kraftsamling för ungas psykiska hälsa. Rapporten beskriver kunskapsläget och ger förslag på fem konkreta åtgärder för att förbättra ungas psykiska hälsa med skolan som den mest relevanta arenan för insatserna. Ett av förslagen är ”Livskunskapsprogram" som stärker självkänsla, stresshantering och skapar positiva förändringar. Skolbaserade insatser som ska främja barns och ungas psykiska hälsa har fokus på att stärka sociala normer och samspel, öka kunskapen om vad som är bra för den psykiska hälsan och stärka barnets självkänsla och förmåga att hantera stress, impulskontroll och frustrationer. 

Tips på hur man kan främja psykisk hälsa

Utbildning och information om psykisk hälsa​

  • Inför psykisk hälsa på schemat – Öka skolpersonalens och elevernas kunskaper om psykisk hälsa genom utbildning
  • Informera och öka kunskapen om när man ska söka hjälp och vart man kan få hjälp
  • Bjud in olika hjälpinstanser till skolan som presenterar sig och sitt uppdrag
  • Rusta elever med kunskap och verktyg för att förstå sig själva, andra och för att hantera livet, motgångar och relationer på ett hållbart sätt

Se och främja elevens psykiska hälsa​

  • Ha ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan
  • Verka för en stärkt och mer aktiv elevhälsa
  • Sänk tröskeln till skolkuratorn - ”Obligatoriska” besök eller ”lära känna samtal” med skolkuratorn varje ny termin kan i ett tidigt skede fånga in elever som mår dåligt
  • Verka för att vägen till elevhälsans resurser är diskret och anonym så att elever vågar söka stöd och att deras anonymitet säkras
  • Fråga eleverna aktivt hur de mår
  • Se individen, vissa behöver pushas, andra inte
  • Främja fysisk aktivitet och rörelse under skoldagen

Åldersanpassa skolstarttiderna

  • Schemalägg skolans starttid senare för elever från årskurs sju och uppåt då de har ett större sömnbehov. Det är rektor som bestämmer vilken tid skoldagen ska börja och sluta. Beakta elevernas resväg i detta. 

Goda relationer

  • Skapa forum och olika aktiviteter som underlättar skapandet av nya relationer
  • Samverka och stärk relationen med föräldrarna
  • Verka för goda relationer mellan skolpersonalen och eleverna
  • Ge tid och ha meningsfulla samtal med eleverna

Skolmiljön​

  • Verka för en skolmiljö som präglas av trygghet och trivsel
  • Skapa en policy mot mobbning och kränkningar, där även nätkränkningar ingår, eller skapa en policy som integrerar alla former av kränkningar 
  • Verka för miljöer som skapar studiero
  • Ha en högre personaltäthet och vuxennärvaro – även under rasterna, det skapar trygghet

Skolrelaterad stress

  • Läx- och provfria perioder kan skapa tid för återhämtning hos eleverna. 
  • Stöd eleverna med tydlighet kring krav och förväntningar samt struktur – Det ger tydlighet och förståelse 

Motverka stigma

  • Ge skolpersonal och elever verktyg och information som ökar kunskapen om psykisk ohälsa och som främjar positiva attityder och minskar diskriminerande beteenden
  • Under 2023–2024 erbjuder Region Västmanland länets aktörer att få ta del av kunskapshöjande insatser för att minska stigmat kring psykisk ohälsa. När mer information finns kommer den att läggas upp här på sidan. Är du intresserad av till exempel någon föreläsning, kontakta linda.sahlstrom@regionvastmanland.se 

Hälsofrämjande insatser psykisk hälsa

  • Youth aware of mental health (YAM) är ett program för skolelever i årskurs 7–9 som främjar diskussion och utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter och öka kunskapen om psykisk hälsa. 
  • Vill du ha YAM i din skola? Region Västmanland betalar utbildning för instruktörer, kontakta sofia.ekman@regionvastmanland.se

Godkänn vårt användande av kakor (cookies)

Region Västmanland använder cookies och andra liknande tekniker på våra webbplatser. Du kan själv kontrollera vilka cookies som får placeras i din webbläsare och du kan ändra dina inställningar när som helst via länk i sidfoten. Läs mer om vad regionen använder kakor till och gör sen dina val.

Inställningar för cookies

Här kan du välja vilka kategorier av cookies som ska vara aktiverade.

Denna kategori består av cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Denna kategori består av cookies som ger oss statistik och anonymiserad data som visar hur våra webbplatser används och gör det möjligt för oss att rätta till fel och förbättra webbplatserna.

Denna kategori består av cookies från tredjepartstjänster som bland annat möjliggör uppspelning av video och länkning till våra sidor och flöden i sociala medier.