Ny forskning om gener och spel: Beroende kan triggas av nästanvinst
Vissa föds med en genetisk sårbarhet för att utveckla riskabelt spelande eller spelberoende. Och risken är extra stor vid spel där spelaren upplever sig nästan vinna.
Även om resultaten är statistiskt signifikanta handlar det om preliminära fynd som behöver replikeras i fler studier innan man kan dra starka slutsatser. Men det är första gången någon tittat på just de här generna i relation till fysiologiska reaktioner och spelbeteende på det här sättet, säger hon.
I sin doktorsavhandling ”Autonoma reaktioner och beslutsfattande under spel om pengar”* visar Cathrine Hultman att fysiologiska reaktioner och beslutsfattande i samband med spelande påverkas olika beroende på varianter av gener som reglerar nivåerna av signalsubstansen dopamin i det centrala nervsystemet.
Testar förmågan att särskilja mellan riskfyllda och säkra val
I hennes forskning undersöktes hur deltagare i experimentella spelsituationer reagerar emotionellt under spel om pengar, och även beslutsfattande i spelsituationer som testar förmågan att särskilja mellan riskfyllda och säkra val.
Vi har undersökt effekten av specifika utfall, så kallade nästanvinster, som anses uppmuntra till överdrivet spelande, genom att skapa en känsla av att man är nära en faktisk vinst. Vi var även intresserade av individuell känslighet för spelstimuli och undersökte även emotionella responser och beslutsfattande i relation till gener kopplade till reglering av dopaminreceptorer och tidigare spelerfarenhet, förklarar hon.
"Så nära vinst men nästa gång ska det gå vägen..."
Det visade sig att effekten är särskilt stor under förväntansfasen, det vill säga under den tid man gör sitt val och väntar på att resultatet ska visas. På gruppnivå var även de fysiologiska reaktionerna starkare när deltagarna upplevde en nära vinst, till exempel när vinstsymbolen hamnar strax före eller efter en jackpot.
Det borde ju vara mer logiskt att en faktisk vinst skulle trigga spelande i högre utsträckning, men i själva verket är det ”nästanvinsterna” som ger en kraftfullare fysiologisk respons. Trots att spelet är helt slumpmässigt så leder det till en känsla av att man var så så nära, men nästa spelomgång – ja då ska det gå vägen, förklarar Cathrine Hultman.
DNA-analys och mätning av hur huden reagerar vid spelande
För att komma fram till resultaten fick 270 unga vuxna, 18–22 år, delta i två speluppgifter samtidigt som man mätte deras hjärtfrekvens och hudkonduktans – som används för att mäta känslomässig intensitet via hur mycket huden leder elektricitet på grund av svett. Dessutom fick ungdomarna lämna salivprov för DNA-analys.
Det fanns också könsskillnader i de fysiologiska reaktionerna och beslutsfattandet. Exempelvis så reagerade tjejer generellt starkare på vinster, medan effekten av generna på reaktioner och beslutsfattande var tydligare bland killarna. För att kunna svara på vad det beror på, eller hur det är kopplat till risken att utveckla spelproblem, behövs mer forskning.
Råttor spelar säkrare än människor
Parallellt med studien med ungdomarna fick även en grupp råttor delta i spelliknande situationer där de till skillnad från människorna snabbt utvecklade strategier som de höll fast vid oavsett hur spelet senare utvecklade sig.
Det mänskliga mönstret för spelbeteende går däremot ut på att först utforska olika alternativ, vilket skapar en sårbar period för att dra felaktiga slutsatser. Till exempel att en riskabel strategi lönar sig – eller att man trots en förlust faller för idén att man ju ändå var nära att vinna och då väljer att spela en omgång till. Det finns alltså en redan inbyggd sårbarhet för spel i det mänskliga psyket, vilken är extra stark hos vissa på grund av genetiken.
Viktigt med reglering som skyddar mot riskfyllt spelande
Cathrine Hultman menar att forskning om genetik och autonom respons vid spelande sätter strålkastarljuset på riskfaktorer i spelbranschen.
Spel som är konstruerade så att spelaren får en känsla av att nästan vinna är en form av manipulation som ökar risken för att fler ska hamna i spelberoende. Så våra resultat visar på beroendepotentialen av vissa spelformer som till exempel slots, och det är extra viktigt det sker reglering och tillsyn av spelbolag så att den här typen av utfall inte manipuleras för att uppmuntra till fortsatt spelande, avslutar hon.
För mer information:
Cathrine Hultman, analytiker, folkhälsovetare och medicine doktor
Telefon: 076-888 29 00
Läs avhandlingen här:
Gene-environment interactions and translational perspectives
Cathrine Hultman. Foto: Region Västmanland