Unik forskningssatsning i psykiatri
Regionfullmäktige har anslagit 8,5 miljoner kronor per år mellan 2018-2020 för att göra Primärvård, Psykiatri och Habiliteringsverksamheten mer forskningsbaserat.
Det finns forskningsmedel att söka och s.k. kombinationstjänster att söka. Därmed kan PPHV öka attraktiviteten som arbetsgivare.
- Vi är ensamma i Sverige om att ta ett samlat grepp om psykiatrisk forskning från olika verksamheter, allt från första linjen till rättspsykiatri. Och det har redan gett effekt, till exempel har vi lyckats externt anställa en överläkare till BUP. Det var ju nästan omöjligt förut, säger Mattias Damberg, utvecklingschef vid PPHV. Personer med psykiatriska diagnoser kommer i kontakt med PPHV via primärvård, BUP, vuxenpsykiatri, rättspsykiatri och habilitering.
- Man hanterar allt från tonåringar med ångest som kommer in via BUP, till kvinnliga mordbrännare på rättspsykiatrin. Men många gånger finns inte tillgång till den bästa evidenssäkrade behandlingen. Det ska vi ändra på nu, säger Kent Nilsson, professor och chef för CKF, som är resurs till PPHV i forskningssatsningen.
Forska och jobba = attraktiv arbetsgivare
- Satsningen gör att vi kan erbjuda tjänster där man jobbar i verksamheten 50 procent och forskar 50 procent. Och det har redan börjat ge resultat, säger Mattias Damberg.
Med fler som forskar och strategier för att sprida ny och evidensbaserad kunskap hoppas PPHV höja kvaliteten i vården och omhändertagandet.
- Det gäller att förbättra hur vi jobbar med dessa patienter som vi ju delar i många fall. En och samma patient kan vandra mellan primärvård, habilitering, BUP, vuxenpsykiatri, och rättspsykiatri i värsta fall, säger Mattias Damberg.
2,3 diagnoser i snitt
En av målsättningarna med satsningen är att förbättra diagnostiken.
- Tittar man på dem som kommer till BUP, så visar det sig att patienterna har 2,3 diagnoser i snitt. Det kan vara ADHD i kombination med depression och missbruk, till exempel, säger Kent Nilsson.
- Många är under- eller feldiagnosticerade, vilket leder till att vi inte ger bästa möjliga behandling, Till exempel behandlar patientens ADHD, men inte depressionen, säger Mattias Damberg.
Evidens ger valuta för pengarna
En mer forskningsbaserad verksamhet kan ge stora vinster.
- Till exempel vet vi via forskningen att i många fall så fungerar internetbaserad KBT lika bra som terapi "live". Och när det gäller SSRI (antidepressiv medicin) vet vi att det inte finns några effekter dokumenterade på barn under 13 år, men att effekterna verkar bli tydliga efter 15 år. Om man ser detta även ur synvinkeln att depression även hänger ihop med könshormonerna kan man fundera över vad depressionssymtom är för barn som inte nått puberteten. En verksamhet som forskar och är evidensbaserad ger mer effekt för de pengar man satsar, säger Kent Nilsson.
- Ytterst handlar detta om att höja livskvaliteten för våra patienter med psykiatriska diagnoser. Det är en grupp med mycket kortare medellivslängd jämfört med den övriga befolkningen, avslutar Mattias Damberg.